Fåglarna, som bor hemma hos kognitionsforskaren Mathias Osvath öster om Lund, ingår i det största forskningsprojektet någonsin om djurs beteende. I projektet ingår
bl a institutioner i Tyskland, Österrike, USA, Japan och Nya Zeeland.

Mathias Osvath arbetar vid Lunds Universitet och kunde förra året visa upp en studie om hur schimpanser planerar för framtiden. Detta gjorde honom känd över hela världen.
Det var schimpansen Santino som demonsterade det hela när han lade undan stenar, för att ha dem till hands när det senare kom besökare. Han kastade helt enkelt stenarna på dem, i Santinos tycke, närgångna människorna.

Och råkor har en mental förmåga som på många sätt är lik människoapornas, berättar Osvath.

“Vi letar efter de evolutionära principerna för tänkandet. De borde vara lika i hela universum. Vad är egentligen ett medvetande? Det är ett av de stora mysterierna”, säger Mathias Osvath till Sydsvenskan.

Är råkor då så intelligenta och smarta? Ja, det är väl bara att se hur de t ex gör för att få tag i mat som flyter på botten av en behållare med vatten: råkan fyller på med stenar och väljer bara de största. Detta gör att vattennivån snabbt stiger och den kan komma åt maten.

Något annat intressant är råkornas känsla för att dela med sig till andra efter att ha samarbetat för att få fram mat. Till skillnad från schimpanser, som behåller belöningen för sig själv. Först till kvarn så att säga.

Råkor lever i livslånga relationer där de ser efter varandra. Deras empatiska intelligens märks t ex om en råka bråkat med en annan råka, då kommer partnern och ger tröst.

Råkan tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar och häckar gärna i närheten av människor.

Läs mer:

Råkor ska lösa universums mysterier
Schimpans planerade stenattacker

Han menar att Stig-Anders sköter sina djur klanderfritt och detta vet han eftersom han dokumenterat och följt Hästmannen i ett halvår för en uppföljning av dokumentären.

Beslutet om att ge Stig-Anders djurförbud verkar ha tagits på väldigt svaga grunder och baseras på hur man tror att djuren kommer att må den kommande vintern. Inte på hur de mår i dagsläget.

Den senaste inspektionen av djuren gjordes i juni i år, då allt såg bra ut enligt länstyrelsen. Ändå har man fattat beslutet att Stig-Anders inte får ha några djur alls från och med den 15 oktober.

Ben Heimdal vid länsstyrelsen i Jönköping menar att det är när vintern kommer som problemen följer eftersom hästarna blir stående inomhus. Länsstyrelsen utgår i beslutet om djurförbud från hur det har varit tidigare vintrar och antar att det kommer bli detsamma även i år.

Stig-Anders har bl a tre ardennerhästar vid namn Linda, Sally och Mona. Han har fått god hjälp av många människor att ta hand om dem.

“Det här är så upprörande att det bara måste visas”, säger Peter Gerdehag till Barometern. Vi på VildDjur.se kan bara hålla med.

Läs mer: Barometern.se

Nomadstammen som kallas Koroway, består av ungefär 3000 människor.
De pratar sitt eget språk och är jägare-samlare. De bor i hyddor uppe i träden och lever av djur och växter som finns i skogen.

Efter rapporter från missionärer om den tidigare okända befolkningen, så skulle tjänsteman för folkräkningen bege sig för att finna dem.

Det var ingen lätt uppgift. Efter att ha rest med båt från den närmaste permanenta byn, fick de sedan vandra i två veckor och då kom de ändå bara till utkanten av stammens territorium.

Intressant är också att forskare förra månaden hittade tidigare okända djurarter i Papua Nya Guinea, så det är uppenbart så att vi känner till långt ifrån allt om vad som existerar på vår jord, vare sig det handlar om människor, växter eller djur.

Läs mer på Discovery Online

Forskare vet ju egentligen att vi människor inte “är några råttor eller hundar”, som Sören Mattson, professor i medicinsk strålningsfysik, säger.
Med andra ord; tester på djur är egentligen inte tillräckligt tillförlitliga. Ändå utförs de.
Det bästa för både djuren och för oss människor, vore om det fanns ett nytt sätt för att framställa och pröva läkemedel som kunde ersätta försök på djur. Och nu finns det goda nyheter för alla försöksdjur och djurvänner; något som kallas mikrodos.

Sören Mattson är en av forskarna bakom den nya tekniken som innebär att försökspersoner (inte djur), får ytterst små doser av läkemedelssubstansen; högst en hundradel av den beräknade verksamma dosen. Sedan håller man koll på hur substansen tas upp och fördelas i kroppen.

Mikrodosering kan ge säkrare resultat än djurförsök och även minska framställningstiden för nya läkemedel. För bra för att vara sant? Återstår att se.

Problem att lösas finns; som att även om försöken på djur kan minskas med denna metod, så anses man ändå behöva testa substansen på djur i en inledande  kontroll för att se att den inte är giftig. Dessutom är mätutrustningen som används för dyr och komplicerad i dagsläget.

Men det verkar ändå som att forskare har börjat få upp ögonen för att djurförsök inte är det bästa sättet, vilket i sig är en positiv nyhet tycker VildDjur.se.

Källa: DN

Ja, du läste rätt. Det finns fiskar med händer. De kallas, ganska naturligt, för “handfish” och nu skriver
National Geographic om de nio nya arter av handfisk som är namngivna och identifierade.

Sammanlagt finns det 14 arter av handfisk och de existerar bara i de grunda vattnen kring sydöstra Australien.

Den senaste som upptäckts är den rosa handfisken. Tio centimeter lång är den en något gäckande varelse, eftersom den hittills bara återfunnits i fyra exemplar, alla i området kring staden Hobart på ön Tasmanien utanför Australien.

Handfisken använder sina fenor som händer och tar sig fram längs med sjöbottnen. Eftersom fisken rör sig långsamt så man skulle ju tro att den är ett lätt byte för rovdjur.
Men forskare tror att fisken har ett hemligt vapen; ett skinn som är giftigt och som dödar de flesta som vågar attackera. Det sägs att ett rovdjur som äter en handfisk dör inom en timme.

Stork-ungen som föddes vägde ca 75 gram och förväntas växa till ca 3 kilo på bara 5 veckor! En vuxen stork väger mellan 3 och 3.5 kg och äter en diet bestående av daggmaskar, kaninkött och fiskyngel. Förmodligen väldigt nyttig och god mat för en liten stork.

Hör en intervju på P4 Malmöhus, Om projektet i Skånskan, Bilder på bygget från SkOF

Det är kanske inte att undra på att Han-antilopen har utvecklat en något annorlunda taktik för att behålla honorna i sitt revir.

Då honorna ser ut att lämna reviret så beteer sig hannen som om en fara hotar. Han börjar frusta och står med blicken rakt i fjärran och verkar speja efter en fara. Honan stannar då ofta upp och hanen får lite mer värdefull tid att spendera med honan.

Upptäckten gjordes av ett forskarlag från Universitetet i Liverpool som varit i naturreservatet i Masai Mara National Reserve i Kenya.

Mer läsning:  National Geographic

Nej, det var inget av dem. I oktober fick mysteriet sin förklaring när ägaren till fåglarna förklarade att de var hennes och att de varit på rymmen sedan april. Och – det var nanduer.

Nandun kommer ursprungligen från Sydamerika. Hos nanduerna är det pappan som tar hand om både ruvandet av äggen och uppfostrandet av småttingarna.

Fåglarna lever i flockar där hanen gräver en grop åt honorna för dem att lägga sina ägg i. Det kan bli upp till 60 ägg i en grop.

När äggen är lagda så sätter hanen genast i gång med att ruva. Skulle det komma en eftersläntrande hona så får hon snällt värpa sitt ägg utanför gropen, för den blivande pappan flyttar minsann inte på sig.
Hanen rullar sedan försiktigt in ägget bland de andra i gropen.

När äggen kläcks tar pappan hand om dem helt och hållet själv, ser till att de får mat och skyddar dem mycket noga mot alla potentiella hot och inkräktare.

Källor och mer läsning: Borås Tidning, Kolmården

Det var på Sibirenstranden i Ängelholm som Eva Carlsson Toft hittade fisken tillsammans med sina två hundar. Vid efterforskningar så kom det fram att fisken med det udda utseendet var en klumpfisk.

Klumpfisken är inte en jättevanlig men heller inte helt ovanlig besökare i de svenska vattnen. Den har länge kommit som en tillfällig gäst från sydligare vatten, då den lätt förs iväg av havsströmmar.
Fisken kan bli upp till fyra meter lång och väga över 2000 kilo. Men det största exemplaret som återfunnits i Sverige fastnade i en trål och vägde 478 kilo.

Klumpfisken ligger ofta på sidan vid havsytan när det är lugnt väder med fenorna viftande och kallas därför också ibland för solfisk. När den halas upp ur vattnet ger den ifrån sig ett grymtande ljud.

Källor och mer läsning: Hd.se, Fiskbasen.se, Wikipedia

Det finns något med lotusblomman som gäckat forskare – den gillar nämligen inte att få vatten på sina kronblad.
Men frågan har varit hur den gör för att hålla sig torr?Tidigare trodde man att den hade små piggar på kronbladen som gjorde att fukten föll av som pärlor, men detta stämmer inte vid närmare efterforskning.
Men nu har fysikern Chuan-Hua Chen upptäckt något genom att ha filmat lotusblomman med höghastighetskamera och studerat den i mikroskop.

Vid en viss vibrationsfrekvens så såg man att blomman blev torr och man kunde se att den vid just denna frekvens skakade av sig vattnet, likt en hund som är blöt.

Källor och mer läsning: NyTeknik, Wikipedia