Det var förvåning. Det var tårar. Den här veckan avslutar vi läsåret både på Hogwarts och hemma. Hon ska få se att hoppet kommer tillbaka till våra hjältar.

Då kom jag på att vi hade en 120-säng i källaren som använts som gästsäng. Den är nästan lite för bred med tanke på rummets utformning men hon älskade den. Således fick det bli en ny bäddmadrass och en sänggavel.

Hon var dock inte reda att flytta in utan det tog ytterligare någon vecka. I fredags sov hon första natten i rummet. Helt plötsligt sover hon på våningen under mig. Konstig känsla.

Mellan sängen och en inbyggd garderob är det bara 25 centimeter. Det gör att vi behövde hitta en kreativ lösning på sängbord när sängen tar så mycket plats. En smal hylla på väggen blev alternativet. Vi hittade färdig med fyra hyllor som passade utmärkt.

Hur som helst. Jag vill minnas att den inte lös när vi flyttade in 2012. Jag har såldes genom åren använt flicklampsläget på mobiltelefonen för att lysa upp vid eventuella äventyr på baksidan under de mörka timmarna på dygnet.

Idag, tolv år efter inflyttning, tog jag mig tiden att montera av kupan (bökigt) och byta ljuskälla. Däri satt en trasig klassisk 60W glödlampa. Med tanke på att de blev förbjuda någonstans runt 2011 så kan den har varit trasig i många år innan vi flyttade in.

Nåväl. I sommar ska jag njuta av sena kvällar och i höst ska jag gå ut på altenen… bara för att.

Vad tittar du på och läser just nu?
Jag har tittat en hel del på skidtävlingar. Både nya och gamla, och särskilt med tjejerna som har varit helt otroliga. Det finns jättemycket klipp att se på YouTube.

Till hösten bär jag in alla möbler och ser till att hålla rent från eventuella löv under höst och vinter. Vi tar det som ett löfte till mitt altanstädande jag våren 2025

En bra lördag således.

En positiv effekt av pandemin var att det blev accepterat att ibland jobba hemifrån. På ett tidigare jobb hade jag 30 minuters bilväg till kontoret och inga möjligheter att jobba hemma. Då gällde det att försöka få alla besök hos läkare, tandläkare, optiker antingen tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen så det blev så lite flextid som möjligt. För att åka tillbaka in till kontoret var inget alternativ.

I morgon är det fredag och då är det kontorsdag. Svalt och skönt.

Jag vet. Jag borde tvätta dessa stenar varje år för att de ska hålla sig rena och fina. Det har jag inte gjort. Med dagens – försök till – tvätt så var det antingen tredje eller fjärde gången på alla år.

De är inte lätta att tvätta. Dels för att det inte är en lutning som gör att allt vatten sakta, men säkert, rinner ut från uppfarten och ner mot brunnen på gatan. Dels för att det skvätter rejält när de är så skitiga. Och att sprutlackera grannens vardagsrumsfönster med lera är inget som gynnar grannsämjan. Tur då att jag har en terasstvätt till min högtryckstvätt (som jag ärvde efter morfar) så jag slipper den värsta stänket. Efter att ha kört med högtryck och sopat ut vatten och skit på gatan med piassavakvasten såg det som bäst hyfsat ut.

När vattnet runnit undan, allt skit som var kvar låg i en sopsäck och det det började torka upp på infarten kunde jag se att det var stenplattor och inte mossa som vissa plattor var helt belagda med. Men det kommer behövas en omgång till för att uppnå ett tillfredsställande resultat.

Om jag nu gör den här tvättrörelsen två gånger per år, kanske det går fortare, inte skvätter så mycket skit och det slipper damma så förbannat när jag sopar ihop löv som virvlar in under höst och viner.

Men; bra jobbat idag. En klapp på axeln till mig själv.

Vi får se vad hon tar sig för i veckan som kommer.