En rödgul röra

Khadaffis nya liv

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Fri, 01 Feb 2013 14:24:00 +0000

Häromnatten drömde jag om Khadaffi. Det började med att bommen gick ner framför den järnvägsövergång som jag skulle korsa. Snart rusade tåget förbi, och fångades upp av ett stort blått nät med fina maskor, som tillsammans med tjutande bromsar effektivt stoppade farkosten. Ut klev lokföraren och gick sin väg. Några passagerare syntes inte till - det måste ha varit ändstation på ett stickspår.

Jag stod kvar en stund och studerade landskapet. Det var sommar och torrt, gräset var gult, vårdcentralen lyste vit. För många år sedan fanns en bensinmack just på denna plats, där man bland annat kunde hyra Nintendo-spel. "Svampen" kallades macken av äldre, dess arkitektur hade tydligen sett ut som en svamp i begynnelsen, för oss var det bara "BP". Det där tänkte jag inte i drömmen förstås, men det var på denna för mig välbekanta plats som drömmen utspelades. Tåget hade alltså stannat på Trandaredsgatan, men miljön var mer ödsligt landsbygdslik än vad den är i verkligheten. Vajande gräs, dammande grus, torr strupe.

Plötsligt kom Khadaffi gåendes längs vägen Han bar sin karaktäristiska lustiga huvudbonad, men var även klädd i en mörkblå SJ-kostym. Han stannade vid loket, öppnade ett fack och plockade ut två tjocka sedelbuntar. Han stod och bläddrade i dem en liten stund innan han fick syn på mig:

- Hej.
- Hej.
- Ser du vem jag är?
- Mmm ...
- Ja, det är jag, Muammar, men säg ingenting.
- Okej.
- Här får du något att spara på, sa Khadaffi och skrev någonting med svart tusch på ett halvätet päron. Jag kunde inte tyda skriften.
- Vad står det? Är det arabiska?
- Nej, nej, du håller ju uppochner. Vänd på det.
- Ahh. Salad?
- Ja, det är ett av namnen som jag går under.
- Okej, tack så mycket.

Sedan nöp han av en planta som växte vid vägkanten. I drömmen identifierade jag den direkt som Cannabis, men så här i efterhand påminde den mer om något slags större gräs, med små nässelliknande blommor. Han la växten i en transparent påse och gav till mig.

Förutom att samla in lokförarnas dagskassor jobbade Khadaffi som taxichaufför visade det sig. Han erbjöd mig skjuts i sin bil som fanns alldeles i närheten, i ett garage på Söderdalsgatan.

Bilen var mycket liten och av en modell som jag aldrig hade sett. Den var grå och hade något gummiliknande över sig, ja den såg nästan uppblåsbar ut. Jag kan ingenting om bilar, men sådana bilar finns nog inte i verkligheten. Tyvärr ville den inte starta. Bensinen var slut, påpekade Khadaffi. Jag sa att jag kunde gå den sista biten själv, för jag var nästan framme i alla fall. Khadaffi rullade en joint och följde med, innan drömmen upplöstes i fragmentariska avsnitt.

Om Hiljemark och kvällstidningar

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Thu, 19 Jan 2012 09:49:00 +0000

Landslaget spelade igår mot Bahrain och Laul, Lundh, svenska fans och några till gav Hiljemark fyra plus/getingar/ekorrar etc för sin insats. Är detta något att uppröras över? Absolut inte. Borde man bli glad och stolt? Tja, varför inte? Själv fick jag material till ett inlägg.

Holmén och Lasse har råkat ut för det tidigare, men Sebastian Rajalakso får personifiera fenomenet som beskrivs i detta inlägg. Våren 08 ansåg Mats Olsson på Expressen att han skulle med till EM.

Det är ett välkänt fenomen att journalister på kvällstidningarna och TV4, åtminstone manliga sådana, gillar att höja unga spelare till skyarna, kanske för att profilera sig själva genom att skriva "min spelare som jag har pushat för ska med till mästerskapet." Laul har dock varit försiktig med sådant tidigare, kanske för att han kan mer fotboll än exempelvis Mats Olsson på Expressen och Olof Lundh på TV4, så jag är lite förvånad över att han går i fällan och skriver saker som "wow!" och "tänk på att killen bara är 19 år!" Lundh skriver "om Hiljemark är framtiden behöver vi solbrillor" och menar då att framtiden är ljus. Den formuleringen är han (Lundh) säkert otroligt nöjd med ...

En som länge har stått i skuggan av högprofilerna är Kristoffersson på Expressen. Han anser nu att Hiljemark kan vara en man för EM. Dessutom nämner han jante-lagen i sin krönika, bara det kanske ger honom en plats i TV4:s stall. Men å andra sidan råder det ju som vi ser i länkarna stor konsensus om att Hiljemark var matchens suverän, så kanske är Kristoffersson än en gång tvåa på bollen. Det kanske inte räcker med att beklaga sig över jante-lagen när jag tänker efter.

Vad tycker då jag om Hiljemarks insats? Det passar väl bra att skriva något om det här mot slutet, så blir mitt omdöme lite som the main event eller huvudakten. Enligt mitt öga var Anders Svensson för det första klart bäst på plan, möjligtvis i konkurrens med Bahrains målvakt som ägde straffområdet, dominerade luftrummet, var en fantom på linjen och klistrade bollarna. Hiljemark visade dock tecken på utveckling från föregående år då jag har varit måttligt imponerad. Passningsspelet var bättre, med bland annat öppnande crossbollar som jag inte har sett från honom tidigare. Dessutom mer spel på ett tillslag och överlag ett högre tempo i vad han tog sig för. Det är främst ett sådant högre tempo som utmärker bra spelare och man får ofta en känsla av att sådana bra spelare har en sekund extra på sig i varje moment. Nu återstår att se hur han har utvecklats taktiskt, vilket var svårt att avgöra mot så svagt motstånd. Hur som helst en stark landslagsdebut naturligtvis. En trea kan han få av mig.

Carl Bildt och Sverige - hur kunde det gå så snett?

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Sat, 14 Jan 2012 16:21:00 +0000

Idag genomfördes runtom i landet demonstrationer mot Carl Bildt. Anledningen är att vi har en utrikesminister som för inte så länge sedan (i sann "enda arbetarparti"-anda?) hade styrelseuppdrag i ett rovkapitalistiskt oljebolag som nu bland annat utreds för delaktighet i folkmord. Det kan i sin tur vara en anledning till att Sverige och UD inte har lyckats få hem journalisterna från Etiopien, eftersom dessa journalister försökte nysta i affären och eventuellt skulle kunna få fram material som ligger till Bildts nackdel.

Allt det här ju egentligen en helt fantastisk historia, och allra mest fantastiskt är att ingen av de större tidningarna verkar vara intresserad. Hela medierapporteringen från valrörelsen i höstas ägnades istället som ni minns åt att Mona Sahlin köpte en Toblerone för en sisådär 15 år sedan. Och nu verkar det tyvärr som att demonstrationerna i de större städerna inte ägde rum. Jag hittar nämligen inga artiklar vare sig i Aftonbladet, DN eller Expressen. De är förmodligen upptagna med att skriva om någon sossebloggare som tycker att Juholt är kass ...

Den här videon kan inte visas för ofta.

Som ni vet är jag ju radikal och därmed steget före, och redan 2007 hamnade Bildt (och resten av Moderaterna) på Proletariatets svarta lista. Historien har återigen gett mig rätt.

Det offensiva överflödet

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Fri, 13 Jan 2012 18:42:00 +0000

Följer med intresse Elfsborgs trupparbete, där det förutom målvaktsfrågan just nu mest handlar om att banta bort offensivt överflöd. James Keene är på väg bort, kanske till DIF, och det gör inte mig något. Bortsett från ett par minnesvärda insatser i Europa-spelet blir han tyvärr mest ihågkommen som en ganska begränsad spelare som långtifrån motsvarade förväntningarna, och för att Haglund en hel säsong lät honom gå före Bella.

Vi vet inte vad Lasse Werner tyckte om att Keene gick före Bella, men för Elfsborgs-proletariatet innebar det bojkott av hemmamatcherna.

Martin Ericsson är ytterligare en gubbe som kostar betydligt mer än vad han smakar. Jag ser ingen som helst anledning att behålla honom om Victor Claesson är så bra som det sägs. Samtidigt måste någon klubb vara intresserad av att lösa kontraktet, och ju mer spelare kostar i förhållande till vad de presterar, desto mindre borde intresset rimligen vara. Överhuvudtaget är det väldigt tyst om Martin E och jag har ingen aning om hur han värderas av tränarna. Jawo? Lennartsson sägs ha uttryckt att han vill satsa på honom, men hur denna satsning ska se ut i praktiken återstår att se. Lasse, Elm och Claesson känns som bättre och/eller mer spännande alternativ i den centrala offensiven. Möjligtvis kan Jawo vara aktuell för en kant, men Hult och Ishi bör väl rimligen vara förstaval där och Johan Larsson vet man inte hur tränarna ser på. Utan skador har jag hur som helst väldigt svårt att se att Jawo kommer att få markant mer speltid än föregående säsonger.

Joel Johansson och Richard Yarsuvat blir ganska givet utlånade eller sålda/släppta och den senare uttalade väl sig inte alltför rutinerat i den här artikeln. Det snackades mycket om honom på forumen för ett par år sedan, men när han väl gjorde inhopp kunde jag inte se något material för main events. Steget mellan U21-serien och allsvenskan känns ibland mycket, mycket långt. Både Johansson och Yarsuvat är troligen för dåliga taktiskt och tekniskt för att hålla i allsvenskan. Lite som Sjöhage ungefär, även om Ricky möjligtvis fortfarande har utvecklingspotential.

För övrigt anser jag att Elfsborg borde kolla om den här killen är sugen på Sverige. När han stod i Bajens mål var han bäst i allsvenskan minns jag.

De bästa schlagerlåtarna som aldrig vann, plats #8

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Wed, 11 Jan 2012 16:43:00 +0000

Melodifestivalens starkaste startfält någonsin kan vi mycket väl finna år 1986. Idel toppnamn som Dan Tillberg, Anna Book, Lena Philipsson, Sound of Music, Baden Baden, Style, Shakin' Fredrik, ja faktum är att varenda bidrag skulle kunna platsa på denna lista. (Och samtliga var bättre än vinnarlåten med Lasse Holm och Monica Törnell.) Som kronan på verket presenterades låtarna med professionellt producerade musikvideos (för andra året i rad, ett grepp som man tyvärr övergav året därpå). Detta skapade MTV-feeling och en doft av modernitet - nu hade det nyliberala 80-talet på allvar nått även Sverige! Utöver ovanstående spelar Jan Guillou vampyr i Git Perssons video, men det där är så uttjatat så det tänker jag inte nämna mer än så. Hur som helst står vi härmed inför ett moment 22 och hur jag än gör kommer någon att bli upprörd:

- Hur i helvete kan du inte ta med "Dover Calais"?!? En av musikhistoriens bästa låtar ju!!!
- Vart tog ABC vägen med Anna Book?
- Fredrik - borde inte han vara med på din lista?
- Jag tycker nog att Baden Baden hade en trevlig låt i "Jag har en dröm" ...
- Dan Tillberg är ju alltid Dan Tillberg. Han borde ha vunnit.
- "Kärleken är evig" är ju mycket bättre än "Dansa i neon" som du hade med på plats 10!!!

Nu har jag ändå valt "Stopp, stopp, stanna" med Karin Risberg och ni får helt enkelt gilla läget. Några av superartisterna ovan deltar även andra år och kan möjligtvis komma att bli aktuella med dessa bidrag.

Plats #8: Karin Risberg - "Stopp, stopp, stanna" (1986)

Karin Risberg i all ära, men mer intressant än artisten i fråga är denna gång kompositörerna, vilket är huvudskälet till att just denna låt från superåret 1986 kvalar in. Pheo Thyrén (Noice, Easy Action, Sha-Boom mfl) skrev och producerade tillsammans med Kee Marcello, som knappast behöver någon närmare presentation.

Thyrén bildade något år därefter Sha-Boom som hade en sångare med fördelaktigt yttre i Dag Finn och en hit i R.O.C.K, ej att förväxla med Helix dänga med samma namn. Sedan profetian "vi är ett band för 90-talet" inte hade slagit in blev Thyrén istället frikyrklig kristdemokrat. Nu för tiden verkar han återigen turnéra med Noice, ja han kallar sitt coverband så när hälften av medlemmarna är döda.

Kee ersatte som bekant John Norum i Europe, som sedermera släppte ett av musikhistoriens absolut bästa album, med den talande titeln "Out of this world". En platta senare gick det mesta snett, men det känner ni till och det behöver vi inte närmare gå in på. Efter många år i skymundan (undantaget nyårsåterföreningen med Europe 99) ställde han själv upp i melodifestivalen år 2005 med sitt K2, tillsammans med Allanah Myles som i "Black Velvet" hade en megahit i slutet av 80-talet. K2 i melodifestivalen var rena rama skiten minns jag och ingenting för denna lista.

Rödgult samtal med Lasse Nilsson

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Tue, 10 Jan 2012 22:48:00 +0000

Lasse Nilsson får äran att inleda denna comeback för serien rödgula samtal. Anledningen till att jag kontaktade honom var att han likt en hel del andra Elfsborgare på senare tid har börjat twittra. Tyckte att han skrev en del kul och förhållandevis rättstavade meddelanden, dessutom hade jag ett par frågor att ställa till honom specifikt.

Som vanligt är röd text jag (Röd Guling) medan Lasse samtalar i gult. Mycket nöje!

1. Till att börja med har jag noterat att ni kommer att gå igenom uppförandekoder och liknande under försäsongen. Det vore skönt om du la dessa koder åt sidan under följande rödgula samtal och frigjorde dig från den borgerliga hegemonins snäva människosyn. Ja, det här var inte en fråga utan mer ett önskemål, men här får du utrymme att inleda samtalet som du vill.

Kan börja med att säga att jag är borgerlig på dom allra flesta sätt. Med det sagt känner jag ändå att jag kan bedöma själv vad som är lämpligt att säga. Utan att jag någon gång med vilja försökt att uppröra eller såra, så brukar mina ord ha den effekten. Det här blir nog inget undantag.

Gramsci hade knappast uppskattat Lasses inledning, men vi är väl mer förlåtande?

2. När Elfsborg mötte Åtvidaberg i en träningsmatch 2006 utropade Anders Svensson en vulgär synonym till ordet "penis" när han misslyckades med en passning. Är det okej för spelare att ropa könsord vid minsta motgång, eller bör man se det i något slags större perspektiv? Utveckla med högst 500 ord.

Till att börja med undrar jag vilket större perspektiv du syftar på. Sa han medium stor kuk? Jag tycker att svordomar i stort är en viktig del av vårt språk. Vem vill till exempel säga "vilken jättestor smäll"? Sedan kan kanske önskas att just könsord inte kastas runt i parti och minut, när barn ser på matcherna.

3. På Elfsborgs-cd:n "100" sjunger sångerskan Mimmi följande: "Och jag som inte ens kan skjuta med skruv, men Lasse Nilsson kan, han är en kul filur". Vilka signalsubstanser rörde sig mellan receptorerna i din hjärna när du hörde den textraden första gången?

Det här är första gången jag ser den här texten. Verkar taget ur sitt sammanhang. Annars kan jag bara konstatera att det är väldigt märklig mening. Jag är iofs en kul filur. Frågan är väl om jag vill vara det när det gäller det här?

Jonas Liberg lär inte vara glad över Lasses dåliga koll på Mimmi.

4. I wrestlingens värld är det vanligt att man bygger upp fejder mellan brottarna, för att skapa ett större intresse kring matcherna. Klassiska exempel är när Rick Rude stötte på Jake the snakes fru och när Sgt Slaughter viftade med en irakisk flagga. Anser du att det här är någonting som fotbollen bör ta efter? Motivera din ståndpunkt!

Tänkte först svara: Pass, fantastisk dum fråga. (Vad säger du?!?)
Fotbollen innehåller en hel del autentiska fejder. Supportrar som driver varandra till vansinne. Spelare och ledare som snackar skit om varandra, på planen och i media. Så, nej!

Rick Rude hade troligen satt Lasse i en headlock om han hade läst svaret ovan.

5. Målvaktstränaren Gert Hansen hävdade år 2006 att Abbas Hassan har en härlig karisma när han står i mål. Vilka spelare i Elfsborgs nuvarande trupp tycker du utstrålar karisma? Motivera gärna varför också.

Om det nu är utstrålning du är ute efter (skeptisk) så finns det ett par bra exempel. Stefan Ishizaki har ett spel och en personlighet som gör honom intressant. Sedan tycker jag att jag tillhör den kategorin också, eller åtminstone hoppas att jag gör det. Någonting utstrålar jag iaf med tanke på att åsikterna kring mig ofta är väldigt "svart eller vitt".

6. Associationslek! Skriv ned det första som du kommer att tänka på när du läser följande namn/ord. (Exempel: arbetslinjen – borgerlig bluff, Fidel Castro - frihetskämpe.)

Haddaway - Mellanstadiedisco
Dio - Kass (har aldrig gillat black sabbath heller)
Skurhink - Rapportera från ett vettigare ställe!!
Anders Grönhagen - Trött
LP - Saknad
Carl XVI Gustaf - Skrota monarkin eller låt min kung vara!

Dio vänder sig i sin grav när han läser om Lasses dåliga musiksmak.

7. Hundar luktar illa och sniffar varandra i baken, medan katter är sofistikerade och intelligenta. Håller du med om att valet mellan hund och katt är en fråga om psykologi snarare än preferenser? Bor du ihop med något djur förresten?

Lägger ingen vikt vid dom psykologiska aspekterna gällande husdjursval. Har däremot alltid gillat djur. Växte upp i ett hem där det alltid har funnits en eller flera katter.

8. Vem är Elfsborgs mest underskattade spelare och varför?

Martin Andersson. Otrolig potential. Tyvärr har skador satt allt för djupa spår i utvecklingen.

9. När jag spelar FIFA och styr dig brukar du alltid skjuta över. Enligt kommentatorn Henrik Strömblad beror det på att du har blyfot och slalompjäxor, samt att din vänster är värdelös. Kommentar?

Till att börja med. Sluta spela tv spel och läs en bok istället. Men för att besvara frågan. Jag är tvåfotad och trebent.

10. Tidigare hade Dulee Johnson (i likhet med Patrick Ekwall och Joakim Sjöhage) en egen hemsida. Varför har inte du en egen hemsida? Motivera din ståndpunkt!

Även om jag ibland kan vara aningen narcissistisk, så har jag aldrig haft behov av lägga ut vackra bilder på mig själv på en hemsida.

11. Bedöm följande fotbollsspelare mellan ett och tio, där ett är han i Karate Kid (korpnivå) och tio är Maradona eller Fredrik Berglund. Motivera gärna siffrorna också.

Mathias Svensson - 6
Martin Dahlin - 6
Magnus Samuelsson - 5
Jurica Siljanoski - 5
Hagi - 9

Lasse anser att Magnus Samuelsson är bättre än han i Karate Kid.

12. Du fyllde nyligen 30, det vill säga tidigt i januari. När jag var barn fanns det kompisar som tyckte att det var tråkigt att fylla år tätt inpå julen, eftersom många släktingar ”slog ihop” högtiderna och endast gav en present. Känner du igen dig i denna beskrivning?

När jag var liten så var jag glad om jag fick en present. Nu när Morsan och Farsan har kanonkneg så förväntar jag mig minst två.

13. På tal om 30. Vilka spelare i Elfsborgs trupp har enligt din bedömning hårfästen som har passerat zenit?

Efter lång betänketid. Zenit, nja, men Martin A, Stefan L ligger lite pyrt till.

14. En gång svarade jag för ett äkta hat-trick i en korpmatch på Kransmossen. Jag låg hemma och sov i min lägenhet på Söderkullagatan när de ringde och behövde folk, kom ner i halvtid och vände matchen. (”Markera Bruce Dickinson!!!” ropade en i motståndarlaget förgäves.) Har du varit med om någon liknande euforisk upplevelse att se tillbaka på när din karriär så småningom summeras?

Nej, tyvärr. Låter som en fantastisk känsla. Kan tänka mig att det kommer kännas som nåt åt det hållet om jag får vinna ett guld med IFE.

Lasse Nilsson vill också vara Bruce Dickinson.

15. Vad gör du när inte spelar fotboll och twittrar? Berätta lite om dina fritidsintressen, men om ”spela golf” ingår kan du hitta på någonting istället.

Jag delar gärna upp fritid och egentid. Med resor inkluderat så har vi en genomsnittlig arbetsvecka på 43 timmar (utslaget på 47 veckor). Så när jag då är ledig så umgås jag med min fru och mina tre döttrar. Om jag sedan har lite egentid så kollar jag på en film eller läser en bok (gärna nåt religionsbaserat). Är den här egentiden längre än 4 timmar i sträck, så spelar jag golf!

16. Vilket lag är tråkigast att möta i allsvenskan? Motivera din ståndpunkt!

Gefle. De har det sämsta spelarmaterialet och spelar således den mest cyniska fotbollen.

Ett sketgäng?

17. Avsluta som du vill.

Jag vill önska Rödguling och alla andra Elfsborgshjärtan som möjligtvis läser det här, ett härligt 2012. Jag hoppas med hela min kropp och själ (bara ett talesätt, vi har ingen själ) att vi får stå tillsammans och fira ett mycket efterlängtat guld om ca 10 månader.

Peace in the middle east!!

Så. Det här var väl ganska bra? Efter en lite knackig start (borgerligheten)tycker jag att Lasse imponerar, både med resonemang och stavning. Intressant att han inte har hört "Snubbar med dubbar" av Mimmi. Om jag hade haft kvar mitt ex av skivan hade jag kunnat skicka den signerad till Lasse, men den försvann tyvärr under något nattskift för ett antal år sedan.

Utöver det där med att han tyckte att fråga #4 var korkad, samt att han talade illa om Dio, reagerar jag lite på att han påstår sig vara trebent. Innan frågorna skickades hade jag nämligen ett litet rådslag med Eric Sjölin. Borde frågan "vem har störst könsorgan i Elfsborgs trupp" ställas eller sparas till senare tillfälle? Sjölin ansåg att frågan gott och väl kunde sparas, och jag kände själv att den kanske gick att undvara. Men för mig betyder i alla fall "tredje benet" en anspelning på manligt könsorgan, och då ett organ av anmärkningsvärd volym. Med facit i hand kanske frågan borde ha ställts. Jag ska ägna denna tanke lite reflektion.

De bästa schlagerlåtarna som aldrig vann, plats #9

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Tue, 10 Jan 2012 12:32:00 +0000

I väntan på det rödgula kör vi plats #9 på listan över de bästa schlagerlåtarna som aldrig vann. Den här gången rör det sig om ett år då man inte lika tydligt kan säga att fel låt vann.

Plats #9: John Ballard - "Rendez vous" (1984)

Nej, till skillnad från fadäsen 1987 vann ju Herreys 1984 inte bara melodifestivalen utan även Eurovision song contest så småningom. När "Diggiloo, diggiley" samtidigt blev en superhit får man väl i retrospektiv betrakta förstaplatsen som odiskutabel. (Herreys debut-LP var för övrigt den första skiva som hamnade i min ägo. Twisted Sisters "We're not gonna take it" på 12" var den andra.) Men faktum är att John Ballards "Rendez vous" gick hem mest i den yngsta jurygruppen när det begav sig och när man lyssnar på låten och ser framträdandet om igen är det lätt att förstå. Med sin ungdomliga och lite nyliberalt rebelliska framtoning bidrog Ballard med en ballad som låg helt rätt i tiden. (Kostym och långt hår hade Noice-Hasse med framgång banat väg för något år tidigare.) Med engelsk lyrik, ett gitarrsolo, några snygga synthmattor och en snärtigare virvel hade "Rendez vous" utan tvekan kunnat bli en internationell radiohit.

John Ballard ställde även upp året innan i duett med Ann-Louise Hanson, men efter motgången i melodifestivalen 1984 drog han sig tillbaka för att producera. Som producent har han bland annat skrivit låtar för Ace of Base och även om de inte tillhör mina favoriter får man ändå tillskriva Ballard ett visst mått av framgång i det borgerliga kulturträsket.

Rödgult samtal gör comeback!

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Tue, 10 Jan 2012 12:07:00 +0000

Äntligen! Inspirerad av guligan-bloggare som Bruno och hon som är ihop med han med megafonen har jag lyckats samla ihop mig själv tillräckligt mycket för att få iväg cirka 15 frågor om ditten och datten till Elfsborgs-relaterad VIP-människa. Personen i fråga sägs vara en kul filur som kan skjuta med skruv så förväntningarna bör vara höga. Är nöjd med frågorna i alla fall. Bra balans mellan personligt och traditionellt rödgult samtal. Utmärkt!

De bästa schlagerlåtarna som aldrig vann, plats #10

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Mon, 09 Jan 2012 20:09:00 +0000

Som ni vet är jag (Röd Guling) inte bara fotbollsexpert. Jag är även kulturellt bevandrad utöver det vanliga. Faktum är att mitt kulturella intresse är så initierat att jag inom den här sportsvängen måste sänka mig några snäpp för att mer än en bråkdel av alla läsare ska ha möjlighet att hänga med. När jag känner mig så inkluderande som jag gör just nu - och när årets upplaga står för dörren - vad passar väl bättre än att skriva någonting om melodifestivalen genom åren? Det är borgerligt och lättsmält. Genom att lista de bästa svenska schlagerlåtarna som aldrig vann erbjuds lite kulturell vägledning som bloggosfären så väl behöver.

Plats #10: Lena Philipsson - "Dansa i neon" (1987)

På plats nummer tio hamnar Lena Philipssons "Dansa i neon" som av någon outgrundlig anledning inte fick representera Sverige i Eurovision song contest. Istället skickade vi Lotta Engberg, vars "Fyra bugg och en coca cola", eller "Buggaloo dansar rockarolla" som den kom att heta, mycket väl kan vara det sämsta svenska bidraget någonsin. Sällan har uttrycket "fel låt vann" varit så passande.

"Dansa i neon" är en tidlös poplåt som jag än idag lyssnar på flera gånger i veckan och Lenas framförande 1987 var ingenting mindre än perfekt. Förutom att mästerskapet i videon ovan är helt oklanderligt vill jag även skriva någonting om Lenas utstrålning. Väl medveten om att jag kan uppfattas som sexistisk, och för att en del kanske tror att jag inte skulle skriva samma sak om Tommy Körberg, var Lena andlöst vacker, nästan som Harakhte, med en utstrålning som gick genom rutan. Man kan inte begära mer av en borgerlig kulturyttrare.

Vänsterpartiets kongress

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Thu, 05 Jan 2012 17:44:00 +0000

Vänsterpartiet har kongress och om någon timme eller så ska denna kongress ta ställning till om partiet ska ha en eller två ordföranden. (Partistyrelsen kommer fortsättningsvis leda partiet hoppas jag.)

Vem eller vilka som bör föra ordet i Vänsterpartiet tycker jag inte att jag borde uttala mig om i detta läge. Detta bör kongressens ombud få fatta beslut om själva i sann demokratisk centralistisk anda. Jag nöjer mig med att säga att jag inte tycker att partiet har "fyra bra kandidater" och att det skulle förvåna mig om någon annan än Sjöstedt blir vald. Om han blir det ensam eller tillsammans med någon annan ska jag låta vara osagt, men vid delat ordförandeskap bör Ulla Andersson vara det enda rimliga alternativet.

Åldrandet

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Wed, 04 Jan 2012 14:16:00 +0000

Lasse Nilsson fyllde 30 häromdagen. Jag minns ju när han kom till Elfsborg. Det känns som igår. När händelser som inträffade för länge sedan känns som igår är det ett tecken på att man själv har blivit gammal.

Likt den ena Elfsborgaren efter den andra har Lasse denna vinter börjat twittra. På sin födelsedag hade han tydligen spelat något TP-liknande spel för han verkade anse att svaret "en skurhink" var ologiskt och obegripligt på frågan "vad rapporterade Maja Ekelöf från?". Jag upplyste honom om att det rör sig om Ekelöfs debutroman "Rapport från en skurhink", en modern arbetarlitteraturklassiker och möjligen något för honom nu när han har passerat 30 och bör vidga sina vyer. Faktum är att han inte verkade vara alltför negativt inställd inför denna utmaning. Det märks att vi går in i en ny tidsålder.

Något för Lasse Nilsson?

Mer intressant än intellektuell utveckling, åtminstone för oss män, är dock huruvida hårfästet har passerat zenit, är avvecklat eller behåller sin ursprungliga linje. Så vitt jag kan se har Lasses hårfäste inte påverkats alltför mycket av åldrandet.

Att välja husdjur

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Tue, 03 Jan 2012 03:22:00 +0000

Varför väljer människor att ha husdjur och varför väljer människan ett specifikt husdjur? Det är en frågeställning så god som någon att reflektera över. Kanske går just du och funderar på att skaffa en ny vän, om inte för livet så åtminstone för ett antal fina år tillsammans. Vilket djur ska du välja?

Personliga preferenser i all ära, men jag hävdar att valet i hög utsträckning kommer att präglas av psykologi snarare än av smak. Bortsett från självklarheter, som att ingen människa vid sina sinnes fulla bruk får för sig att skaffa en giftorm som husdjur, brukar man till exempel tala om hundmänniskor och kattmänniskor. Låt oss därför avgränsa diskussionen till ett val mellan hund och katt, de vanligaste husdjuren i vår tillvaro.

Katter är intelligenta, men kan ibland uppfattas reserverade. Det beror på att katter har integritet. De kelar och gosar inte med vem som helst. Likadana är kattmänniskorna. De har integritet och släpper inte vem som helst inpå livet. De föredrar intellektuellt utbyte framför prat om väder och vind, vilket i vissa sociala miljöer kan uppfattas som ett uttryck för bristande social kompetens.

Min son Olof.

Hundmänniskor är å andra sidan sällan personer som skulle kunna uppfinna dynamiten. Tänk er Pluto när Musse hugger granen på julafton. Eller Ådi. Dum uppsyn, nästan lite dreglande, men alltid på gott humör. Sådana är även hundmänniskor. Varma och godhjärtade människor som är enkla att ha med att göra. Inga konstigheter. Ett otrevligt beteende som är förknippat med hundar är förstås att de sniffar varandra i baken.

Slutsats: Frågan "vilket husdjur ska jag välja?" besvaras lämpligen med följdfrågan "vem är jag?"

Närmast rödgult med mig själv

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Tue, 03 Jan 2012 00:43:00 +0000

Guligan-bloggaren Bruno frågade om han fick intervjua mig. Guliganerna behöver lite kulturell vägledning så mitt svar var självklart, men villkoren som ställdes var att intervjun skulle göras via mail och att jag skulle få lägga till frågor om jag upplevde att hans var för tråkiga. Resultatet blev att han kopierade frågor ur mina rödgula samtal och det tycker jag var bra för då fick jag möjlighet att släppa facit.

Här kan ni läsa intervjun. Bruno är bra och nu är hans blogg ännu bättre.

Vad jag gör om dagarna (kanske en följetong)

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Tue, 23 Aug 2011 18:19:00 +0000

Funderar på att börja blogga lite mer om mitt liv, i sann bloggosfärisk "här är mitt intressanta liv"-anda. Denna dag inleddes till exempel med att jag cyklade upp för Åsbogatan, alltså upp från centrum räknat, i riktning mot lasarettet. (Jag skulle inte till lasarettet, men det hör inte hit.)

Jag brukar låna Harakhtes cykel. Det är en damcykel modell äldre utan växlar. Färgen har flagnat och bleknat, men jag tror bestämt att den har varit röd en gång i tiden. Jag orkade nästan upp för hela backen.

Anledningarna till att jag ibland lånar Harakhtes cykel är följande:

Mina två senaste cyklar har blivit stulna. Den senaste stöldincidenten skrev jag faktiskt om här.
Jag har en nyckel till Harakhtes lås.
Jag tillhör inte den typ av män som skulle skämmas över att använda en damcykel. Faktum är att damcyklar, med dess nedsänkta, sluttande ramar, är mer bekväma att stiga på och av. Åtminstone när man som jag har könsdelar av relativt anmärkningsvärd volym.
På tal om volym så behöver jag gå ner ett par kilo i vikt.
Inte heller skäms jag över att använda äldre modeller, vare sig det handlar om cyklar, mobiltelefoner, bilar eller någonting annat. Nu har jag visserligen varken körkort eller bil, men om jag hade haft det hade ovanstående gällt.

Nu är Harakhte iväg på något möte och jag har ingenting att göra.

Curt Hennig 4-ever

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Sun, 07 Aug 2011 22:56:00 +0000

Häromdagen spelade Elfsborg U21 mot ICA:s dito, en match som var intressant eftersom Bruno Fogaça av okänd anledning gjorde comeback i gulsvart. Därför gick Curt Hennig (nöjesprofilen) och jag (Röd Guling) dit för att se vad det kunde leda till. Brutus var med också. (Brutus är Hennigs hund.)

Själv gillar jag inte hundar generellt eftersom de sniffar varandras bak och ofta har en dum uppsyn, till skillnad från katter som är intelligenta och trevliga. Måste dock erkänna att just Brutus har någon form av charm som även jag har svårt att motstå. Detta om detta.

ICA ställde upp med ett förhållandevis namnkunnigt lag och bland annat startade Tobias Sana. Vi diskuterade hans frisyr och spekulerade i om han inte har låtit sig inspireras av den gamla klassikern Creature from the black lagoon när han gick och klippte sig.

Tobias Sana?

Ett stycke information
Matchen stördes en del av årets kanske värsta regnoväder och mot slutet av andra halvlek var delar av planen närmast ospelbar.

När vi gick hem
CH: "Om du ska skriva om den här matchen kan du låna ett citat av mig."
RG: "Ok?"
CH: "Det var nog tur att ICA bytte ut Sana tidigt. Tror att han hade gjort bra ifrån sig i andra halvlek, när de simmade omkring ..."

Fotnot: Matchen slutade 2-1 till IFE. Utöver Sana använde (så vitt jag kunde se) ICA den petade målisen, Drugge (bäst på plan), Jakob Johansson och Erik Lund. Bruno var (återigen så vitt jag kunde se) den enda i IFE som hade allsvensk rutin. Trots att han höll sig framme på en retur tror jag inte att han kommer att göra fler allsvenska minuter.

Högre utvecklade civilisationer

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Sun, 07 Aug 2011 21:13:00 +0000

Med risk för att återigen ge ett pompöst intryck anser jag att övriga IFE-bloggare brister något när det gäller fotbollsanalytisk förmåga. När Proletariatet nu har börjat gå på matcherna igen (märks dock inte på publiksiffrorna än) kan det därför vara på sin plats att jag rapporterar efteråt, som på den gamla goda tiden.

För det första är Elm given i startelvan när han är frisk. Jag vet inte riktigt vem Svalander vill ha in istället, men så vitt jag minns diggade han Haglunds 5-5-0 som introducerades i slutet av 09. Med Svensson som tredje mittback och Mobaeck, Helgi och Ericsson som centrala mittfältare. Det var ett spelsystem som jag tyckte var förbannat tråkigt att se in action och som dessutom aldrig ledde till trepoängare.

För det andra gör IFE en bra match mot Kalsongerna. Denna prestation hade med lite stolpe in gott och väl resulterat i tre poäng. Nu är det tyvärr så att ett lag, hur mycket man än håller på det, sällan går igenom en hel säsong med tur i varje match. IFE har haft en hel del tur under denna säsong och med det i åtanke var detta kryss ingen katastrof.

Nej, vid närmare eftertanke tänker jag inte bjuda på någon djupare analys. Känner att jag inte har någonting för det och behåller därmed analysen för mig själv. Däremot ska jag avslöja vad jag tror: Jag tror att IFE har en jättechans att vinna SM i år. Jag tror även på utomjordingar, UFO:n och att äldre civilisationer fick besök av sådana i forntid.

Officiellt: Bojkotten över

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Thu, 21 Jul 2011 11:48:00 +0000

Ikväll går jag (Röd Guling) och Curt Hennig (nöjesprofilen) tillsammans till arenan för första gången sedan matchen mot St Patrick's för ungefär tre år sedan. Proletariatets hemmamatchbojkott är således officiellt avblåst och vi ser fram emot att återförenas med Ultra tigerz, Yellow fanatics och alla de andra i elfsborgs-familjen.

St Patrick's ja. Den matchen var ju minst sagt ingen höjdare. Låt oss hoppas att det inte är ett omen utan att en klar och gedigen viktoria kan bärgas, och därmed ett avancemang i Europa league.

Noterar för övrigt att Martin Ericsson är skadad. Det är nästan lite Pär Karlsson-varning på honom.

Efter HBK

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Mon, 18 Jul 2011 17:09:00 +0000

Såg om slutet av matchen i natt och egentligen borde man kanske se alla matcher en extra gång innan man skriver något, när man vet hur det har gått. Trots att jag live tyckte att IFE gjorde en ganska dålig andra hälft av andra halvlek spelades denna period i ett förvånansvärt högt tempo såg jag nu. Det kan förklara varför det uppstår en del grus i maskineriet = felpass och liknande som ger ett slappt och okoncentrerat intryck. Överlag känns det som att IFE har svårt mot lag som sätter in tokpressen mot våra bollhållare (Gefle, HBK, ICA osv) och chansen till tre poäng avgörs ofta av om motståndarna orkar hålla tempot uppe i längre perioder. HBK orkade en majoritet av de 97 minutrarna och det är ju starkt, inte minst mentalt.

Om vi hade haft fyra Svensson på mittfältet hade det där i och för sig inte varit något problem. Även om han inte gör någon jättematch är han fortfarande briljant när han på ett tillslag spelar sig ur pressen. Ishi har det klart tuffare i de lägena. Vill gärna ta kontroll, vända upp osv.

Mobaeck betalar tillbaka lite när han gör en svår grej precis innan 2-1. På ett tillslag och volley spelar han ut bollen till Ishi som sedan slår inlägget till Elm. Mycket bra sekvens aom lika gärna hade kunnat vara ett misslyckat försök till mottag och kontroll, bolltapp, kontring och mål i röven.

Halmstad gjorde en kanonmatch efter deras förutsättningar och den här matchen hade vi förlorat eller kryssat förra och förrförra året. Samtidigt är det i enskilda matcher delvis även en fråga om små marginaler, domslut till exempel. Jag tror att Svensson hade fått ett gult för sin sena tackling om han inte redan hade haft ett kort. (Marcus Olsson i HBK kunde också fått ett andra gult redan i första.) Man väl säga att den enda gången som Lerjeus följde regelboken till punkt och pricka var när han la till sju minuter för sex byten och en skada. Det ska vi vara glada för.

Jag har sedan inhoppet mot Syrianska börjat anse att Elm är en spelare av mycket hög allsvensk klass, den spelartyp som vi har saknat sedan Matt Svensson la av. Om resten av forwards började löpa smartare utan boll skulle vi få ut ännu mer av honom.

Nu ska jag försöka langa tag i en ny pixlig stream från Guldfågeln. Matchen mellan Kalsongerna och Kommunal har just börjat och om jag lyckas följa den kanske jag skriver något efteråt.

Helsingborg - Djurgården via pixelstream

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Mon, 11 Jul 2011 19:31:00 +0000

Någon hade lagt upp en pixlig stream från Olympia och då jag inte hade något bättre för mig blev det lite slötittande. Även om det ibland var svårt att se vad som hände kändes det i halvtid som att DIF möjligen skulle kunna ta en poäng. Några minuter in på andra var den känslan försvunnen. Inför matchen hade jag naturligtvis inte förväntat mig något annat - DIF är helt enkelt för dåliga för att orka rubba Kommunal på deras hemmaplan.

Det är synd att vi förlorade på Olympia, riktigt synd, för vi hade chansen att ta poäng och som det ser ut nu kommer Kommunal inte att förlora många poäng hemma denna säsong. Det får inte vi heller göra, tappa poäng hemma alltså. För att avsluta Kommunal-resonemanget tror jag inte att de kommer att lida så mycket av en eventuell förlust av Gerndt som alla andra experter verkar göra gällande. Jönsson och Sundin är anfallare som skulle kunna ta plats i vilket allsvenskt lag som helst och överlag är Kommunal ett lag med kvalitet på varje position.

Vad HBK pysslar med i år begriper jag inte, men vad de än gör verkar det inte hålla allsvensk klass i alla fall. Sju poäng efter 16 omgångar, endast en vinst och cementerad jumbo är ett bedrövligt resultat för den gamla toppklubben. Minns hur Örjans vall brukade vara en av de svåraste platserna att plocka poäng på, men de senaste åren har vi haft resultatmässigt ganska lätt för HBK borta. Nu när de är sämre än någonsin borde Haglund säga "endast seger gäller" inför matchen. (Ungefär som jag brukar säga när jag är Elfsborgs tränare i FM11.)

Elfsborg vs Örebro SK - inspirerande insats

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Sun, 10 Jul 2011 19:35:00 +0000

Efter 35 minuter sa jag till Harakhte att det här är nog Elfsborgs bästa match i år. Med 20 kvar var jag beredd att höja omdömet: Det var i mitt tycke den bästa lagprestationen sedan Braga. Ändå stod det bara 1-0 och matchen var fortfarande vidöppen.

ÖSK var inte dåliga, varken i första eller andra halvlek, men Elfsborg var bättre. ÖSK skapade målchanser över 90 minuter, bland annat två ribbskott, och hade en bra period i början av andra halvlek, men det kändes ändå som att vi kontrollerade matchen och hade en växel till om det skulle behövas. Okej, så vad skilde då denna match från typ Syrianska hemma häromveckan? Jo, det var grinigt, tufft och ibland ojuste spel från båda håll. Om klubbarna hade legat närmre geografiskt hade man kunnat snacka om derbykänsla. Det var ett klassiskt toppmöte som vi fick se, även om ÖSK i tabell inte är något topplag i år.

När Bedoya fick ett tufft andra gult kort efter att ha ropat en svordom till domaren var matchen slut. Tufft gult som sagt, för han borde definitivt fått frispark och det var i besvikelse över just denna brist på domslut som han yttrade okvädesord riktade mot rättskiparen. Samtidigt ska man naturligtvis inte svära. Svordomar med sexuell betydelse, som den här sorterades under, är ett extra "no, no" så att säga. Således finns det inte så mycket mer att säga om Bedoyas sorti, dessutom tror jag inte att utvisningen var matchavgörande. Elfsborg var bättre helt enkelt och hade vunnit ändå. Jag är övertygad om att vi hade vunnit även om Augustsson hade blivit utvisad, vilket han mycket väl hade kunnat bli när han tidigare i matchen tröjdrog en ÖSK:are strax utanför eget straffområde. Med ett gult kort i bagaget och en domare som faktiskt dömde frispark mot honom är det egentligen rätt märkligt att han klarade sig där.

Båten roddes i land genom två snabba sista tio. Först Augustsson som utan pardon dunkade in en retur från en ÖSK-back som till synes räddade Hiljemarks skott på mållinjen. Det visade sig emellertid att backen stod bakom linjen, alltså inne i mål, därför blev Hiljemark noterad i statistiken. Gladast blev jag av Svenssons snygga 3-0 kort därpå. Det var väl hans första mål på en och en halv säsong, och första gången som han hamnade i offensivt straffområde med boll sedan 2007 typ. Nyckelorden för kvällen var ändå vilja och laget framför individuella prestationer.

Vad händer nu? Ska de få mig att tro på guld? Vi får väl se vad som händer på Olympia först. Men: Jag har efterlyst den här typen av prestationer sedan 06 och för första gången på mycket länge såg det ut som att laget verkligen ville vinna SM. Inspirerande!

The phantom (inför Örebro SK)

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Sun, 10 Jul 2011 05:00:00 +0000

Det händer att undertecknad går ut på stans gator som en vanlig man. Som sådan har jag besökt Borås Arena vid ett antal tillfällen sedan Proletariatets bojkott inleddes och till matchen mot ÖSK har jag två biljetter till Sjuhäradsläktaren, borgarläktarn alltså. Vi får se om jag går.

Vad kan man då förvänta sig av detta möte? Vad som helst egentligen och jag tror att det kan bli obehagligt. IFE har alltid haft en tendens att göra mig som mest besviken när vi tack vare gynnsamma resultat mellan andra lag har chansen att ändra tabellen till vår fördel. Att Kalsongerna torskade mot Tjongeborg gjorde ju inte ont om man säger så, men samtidigt tror jag inte att DIF har någonting att hämta på Olympia, så om vi tappar poäng ser det plötsligt lika tveksamt ut som för ett par omgångar sedan. Och jag har en känsla av att det kan bli ett poängtapp. (Mina känslor återkommer vi till.)

For the record då va: Alvbåge är avstängd och jag ser honom som allsvenskans bäste målvakt tillsammans med Hansson i Kommunal. Det är givetvis ett avbräck för ÖSK, under förutsättning att vi vaskar fram chanser som leder till avslut på mål. Man ska dock komma ihåg att bortamatchen var spelmässigt jämn fram till Alvbåges utvisning och de lägen som IFE fick var frukten av hög press och framtvingade misstag, det vill säga motsatsen till hur vi brukar spela hemma. Nu kan det bli ombytta roller och i grunden tror jag att ÖSK passar oss ganska illa eftersom de har bra spelare som kan utnyttja misstag, exempelvis Hiljemarks slarviga passningsspel. Hemma har vi lättast för lag som DIF, Syrianska och Mjällby som är naiva och konstant försöker spela ett spel som de inte har material till att utföra konsistent i match efter match, hemma som borta. (Ändå var jag imponerad av Syrianska som utan att behöva skämmas mycket väl hade kunnat ta en poäng av oss om de hade haft en riktig målvakt.) Ett tight spelande ÖSK kan bli en mardröm, samtidigt som en tidig målvaktstavla av Alvbåges möjligtvis darriga ersättare skulle kunna förändra matchbilden helt.

Därför: "Matchen mot ÖSK kan gå precis hur som helst." Varsågoda att plocka citatet till era bloggar, tidningar eller vad ni nu pysslar med, men glöm inte att ange källa.

***

Nu ska jag berätta en liten hemlighet för er: De senaste årens mediokra resultat och grymma besvikelser har lett till att mina förväntningar är låga denna säsong. Av den anledningen, plus några till av mer privat karaktär, försöker jag betrakta IFE lite mer von oben än tidigare. Jag bryr mig inte så mycket om resultaten längre, ej heller om att agitera för förändringar. Jag ser på mig själv som en vanlig åskådare numera. (Fast det har jag väl alltid varit i och för sig, även om jag skriver bättre och har mer att säga än de flesta.) Om nu styrelsen tycker att Haglund gör bra ifrån sig hur det än går i tävlingarna vi ställer upp i är det okej för mig, dessutom går det ju ganska bra så här långt. Av samma anledning bryr jag mig inte längre om att Lohne exempelvis gör videojulkalendrar som mer verkar vara kontaktannonser för sig själv än någonting som har med Elfsborg att göra. Om jag hade agiterat mot allt som irriterar mig här i världen hade jag varit bofast på psyket, alternativt under rutschkanan i Annelundsparken, med en dunk jämte mig och slang i munnen.

(Många åker vid den här tiden på året på utlandssemestrar och har konstant en drink i näven under ett par veckor. För mig verkar det vara en borgerligare variant av Annelundsparken med dunk och slang.)

Dan Huff och Whiteheart

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Wed, 06 Jul 2011 21:08:00 +0000

När Hennig var hemma hos mig och kikade på ÖSK - Elfsborg i ... kan det ha varit i måndags? Nej, det var i söndags för då fyllde jag år och han hade med sig lite fikabröd samtidigt. (Sex år - denna blogg startade 050703.) Hur som helst:

När Hennig var hemma hos mig och kikade på ÖSK - Elfsborg visade jag honom en del nya kristna härliga rockband som han skulle kunna ta sig en titt på, i och med att han jobbar mycket med management och så där. Efter matchen pratade vi lite om Whiteheart. Ni som inte känner till Whiteheart kan titta på denna musikvideo innan ni läser vidare.

Enligt Hennig, som naturligtvis kan musikbranschen betydligt bättre, hade Dan Huff en gång varit medlem i Whiteheart. Dan Huff är ju annars mer förknippad med Giant som, så vitt jag vet, inte har någon kristen approach. Denna information var helt ny för mig och jag gladdes åt att kunna ta ännu ett kliv, att nå ännu ett snäpp högre på vishetens stege. Jag tackade Hennig.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, det fina med livet är att man hela tiden lär sig något och på det viset utvecklas. Alla människor utvecklas konstant, mer eller mindre förvisso och mer eller mindre medvetet under livets gång. Även de där som man tror står still och som verkar vara nöjda med det. Här nedan tog jag mig tid att skriva en guide och så får man bara skit, av folk som inte har någon koll på saker och ting. Är det tacken? Själv hade jag ju skrivit något i stil med "tack för denna information, tack för att du gav mig möjlighet att växa. Tack för utvecklingen."

För mig är emellertid otack den enda belöningen för närvarande. Det gör dock inget. För inom mig vet jag att historien kommer att ge mig rätt.

Fraktioner inom Guliganerna / klacken / supporterskaran

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Tue, 05 Jul 2011 20:24:00 +0000

På Ålgårdsläktarens forum diskuteras just nu fraktioner inom Guliganerna, klacken, supporterskaran eller vad man nu vill kalla det. Här följer en liten guide.

Guliganerna
Guliganernas kärnverksamhet är så vitt jag vet att arrangera resor till och från bortamatcherna och att driva vissa supporterrelaterade frågor.

Proletariatet
Helt fristående övriga organisationer och leder sedan september 08 en bojkott som innebär att medlemmarna inte går på Elfsborgs hemmamatcher så länge Bella hålls utanför startelvan.

Yellow Fanatics
Medlemmarna av denna fraktion trycker upp egna klistermärken och står med ryggen vänd mot planen större delen av matcherna.

Ultra Tigerz
Ungdomlig läktargrupp som gör egna flaggor. Förväxlas ofta med Yellow Fanatics.

Minors
Har inte koll på denna ungdomliga fraktion mer än att jag såg en liten kille i keps och en svart tröja med texten "minors" när jag gick förbi Sandwalls plats innan matchen mot Syrianska. Kan vara en undergrupp till Yellow Fanatics.

VG
Vigule-forumets medlemmar har väl någon form av särställning. Består traditionellt av besserwissrar som har följt laget sedan urminnes tider, om man med urminnes tider drar gränsen vid 96-97 ungefär och om man med "följt laget" drar gränsen vid att läsa i BT efter matcherna. Många tycker att det var bättre förr. Under vigule-taket förekommer små underfraktioner som inte riktigt drar jämnt med varandra.

Den kristna fraktionen
För något år sedan var det tal om att en kristen fraktion var på väg att skapas. Då vi i Proletariatet inte går på matcherna för tillfället kan jag inte närmare upplysa er om det blev något av det där.

GTS
Guliganernas tifo-grupp som samlar in pengar, tillverkar och organiserar tifon.

Där har ni det. Så vitt jag vet har det varit relativt lugnt på den så kallade "scenen" det senaste året när det handlar om Elfsborg. Däremot har jag fått rapporter om att hatramsor, könsordssånger och svordomar har eskalerat på senare tid.

Carl XVI Gustaf och min syn på monarkin

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Mon, 13 Jun 2011 21:37:00 +0000

I dessa dagar är det många som efterlyser min syn på monarkin och vår nuvarande konung, Carl XVI Gustaf. Jag tänker därför mycket kort redogöra för min ståndpunkt, för att på så vis påverka opinionen i riktning mot det goda och sanna.

Det är naturligtvis inte särskilt kontroversiellt att påpeka att monarkin är en gammal kvarleva från en fördemokratisk tid. Ett modernt samhälle bör givetvis inte förknippas med något så otidsenligt och tramsigt som ett kungahus. Vi har som bekant även en regering som förespråkar en så kallad arbetslinje, som bland annat innebär att människor som inte är produktiva ska förnedras och förödmjukas. Kungahuset borde således enligt dessa argument avskaffas omedelbart och leva på andra typer av bidrag än apanaget. Ändå visar det sig i undersökning efter undersökning att kungahuset har ett fortsatt starkt stöd bland folket, även efter de senaste tidens pikanta skriverier angående strippklubbar, otrohetsaffärer och umgänge med grovt kriminella element. I den borgerliga demokratin måste folkets vilja respekteras, hur påverkade detta folk än är av den kapitalistiska sanningsregimen och den borgerliga hegemonin.

Röster höjs i och för sig för att konungen ska abdikera och lämna plats åt sin mer populära dotter, men vad det ska vara bra för kan jag inte riktigt begripa. Kronprinsessan och hennes lika okarismatiska make kan mycket väl vara konungariket Sveriges tråkigaste personer, till skillnad från kungen och drottningen som väl får anses som relativt underhållande i jämförelse.

Så om vi nu överhuvudtaget ska ha kvar den här gamla tramsiga monarkin så vill jag definitivt behålla Carl XVI Gustaf.

Misantropen

noreply@blogger.com (Röd Guling) — Wed, 20 Apr 2011 14:29:00 +0000

Harakhte är inte bara min livskamrat, hon sitter även med i miljönämnden i Borås stad. De hade häromdagen fått i uppdrag att ta ställning till om bryggor i Pickesjön skulle anläggas, för att därmed främja sportfisket. En enig nämnd röstade ja till detta.

Till protokollet fick dock läggas till att Harakhte inte helt ville tillstyrka förslaget. Som djurvän anser hon ur ett djurskydds- samt djurrättsligt perspektiv att man inte bör uppmuntra sportfiske som rekreation.

Fiske har genom åren varit ett av mina fritidsintressen, men jag kan inte låta bli att tycka att det var ett sympatiskt tillägg till protokollet. Det behövs goda initiativ som motvikt till allt ont som motarbetar mig och vill mig illa.