Har 2 objektiv som jag gillar, Sigma 17-70mm f/2.8-4.5 DC Macro och Canon EF 50mm f/1.8 II. Fotar mest med mitt Sigma objektiv men tänkte försöka använda mitt 50mm mer, har liksom aldrig riktigt kommit igång med det även om jag gillar det.

Testade att fota Kitty lite precis, man får ju passa på när hon sover (och inte vill bli konstant buren).

Kitty har tofflor på sig idag, hon är lite kall om sina små fötter.

Idag fick även jag svara på frågor på ett papper för att bedöma hur jag mår rent psykiskt. Ingen konst, jag känner mig som vanligt. Nöjd med livet (även om det kan vara tröttsamt med bebis ibland) och ganska go och glad. Kanske mår jag för bra?

Vid förra besöket så frågade sköterskan om jag kände mig som en lugn mamma eller om jag oroade mig mycket. Idag var det mer ett konstaterande du är en väldigt lugn mamma.

Nu i efterhand har det fått mig att tänka efter. Tidigare i mitt liv har jag bitvis mått väldigt dåligt pga all stress och oro över sånt som jag inte kan styra. Efter det har jag lite bestämt mig för att inte hålla på och oroa mig hela tiden för jag mår inte bra av det. Är jag lugn och glad så funkar jag bättre som människa. Men BVC sköterskan fick mig att känna mig, jag vet inte, kanske lite dålig som inte oroar mig över min dotter.

Det är klart att jag blir orolig ibland. Jag oroade mig när hon brände sig på sin hand, jag blev nervös när hon gjorde sin första enorma kaskadspya och när hennes bajs luktade äckligt, att hon plötsligt skall sluta andas och jag vaknar fortfarande mitt i natten och letar efter henne och tror jag mosat henne.

Men jag oroar mig inte hela tiden. Inte nu längre. Jag har ju lärt känna henne. Så jag känner mig lugn och jag tror att jag är en bättre mamma om jag inte oroar mig för allt hela tiden. Jag märker direkt att min egen stress påverkar Kitty väldigt mycket och inte på ett bra vis.

Det känns bra att jag kan vara så lugn som jag är, samtidigt som det på ett vis känns fel. Man hör andra föräldrar prata om sina barn och den enorma oro som ständigt finns där. Jag känner inte igen det alls, inte än. Kanske förändras det när hon börjar rulla runt, krypa och gå.

Hur är du som förälder? Oroar du dig eller är du lugn?

Snygg donna som just nu ligger på en stor röd kudde och sover.

Vad det är som gör mig fundersam? Att Kitty sovit hela natten 2 nätter i rad. 7 timmar sammanhängande sömn igår och samma idag. Det är ju helt underbart att man får sova så många timmar i sträck och man skall väl absolut inte klaga. Men tänk om nått är fel? Är hon kanske sjuk, då blir ju bebisar tröttare. Men… hon har ju vart ganska vaken på dagen.

Jag kanske bara borde tacka och ta emot?

Första knytningen blev för hård, fick knappt in Kitty i sjalen. Andra knytningen (på bilden) blev nog lite för lös, Kitty hamnade lite väl långt ner tycker jag. Men, när jag väl fått henne på plats så somnade hon för en liten stund, så obekvämt var det i alla fall inte! Men, vi får allt öva lite för jag kan inte få ut henne ur sjalen utan hjälp och knytningen måste ju bli bättre. Men, bekvämt var det i alla fall

Känner mig sådär härligt utvilad

Har utan problem kunnat äta frukost och duscha. Idag blir nog en bra dag.

Vi tittade lite på ”plattan” och gick sedan mot Gamla stan och tittade på Sveriges riksdag och Stockholms slott. Riksdagen var snyggare än slottet tycker jag. Kitty sov mest hela tiden

De intressanta människorna vi såg på stan var dels de snygga vakterna vid slottet men också en Anonymous som gick förbi oss på Drottninggatan.

Sedan sov snuttan fram till 8, då fick hon ny blöja och mer mat och sedan sov hon fram till 11. Mer mat och så somnade hon om. Så nu ligger hon i min säng och snusar.

Jag och Ishtar skall äta brunch i sängen innan vi tar tag i den här dan på riktigt.

Kitty verkar gilla skakandet från tåget. Hon har än så länge varit väldigt lugn, bara skrikit lite när det vart dags för blöjbyte och mat.

Vi har en egen kupé på tåget så vi sitter lite lite avskilt från resten, kan dra för så att ingen kan se in. Känns bra samtidigt som Kittys läten nog inte stör de andra resenärerna.

Vibrationerna verkade göra Kitty lite förvirrad när det var dags för mat. Hon släppte tutten hela tiden och det tog en bra stund innan hon fick ett bra tag och kunde komma till ro, men det gick till slut och efter lite käkande så somnade hon med tutten i munnen som vanligt. Nu ligger hon i liggdelen till vagnen (som för övrigt var sjukt meckig att få in i tåget) och sover. Lilla snuttan <3

Det kan förvisso bero på att vi haft fullt upp idag. Först besök på MVC (jag är perfekt läkt och allt såg finfint ut, behöver träna bäckenbotten dock) sedan åkte vi och köpte en bärsjal. När vi kom hem fick hon mat och sedan tog vi en promenad till Maxi där det var full rulle.

Och vår helg blir inte lugnare. På lördag åker hela lilla familjen till Stockholm. Ishtar skall jobba i huvudstaden på måndag och undrade om jag och Kitty ville följa med denna gång. Why not tyckte jag

Får se hur det funkar för Kitty att sova på tåg och på hotell.

Och ni som bor i Stockholm. Vad hittar man på en vanlig måndag i stan?