Grodans familj

Stanna tiden?

2011-06-08T09:26:00.001+02:00

Jag önskar jag hade en stopp-knapp. För det går för fort... Jag vill hålla andan och bli kvar i syrenernas blommning lite till. Önskar ni kunde känna doften... Ljuvligt.

____________________________________________________________________________

Trädgårdsarbete

2011-05-23T20:27:00.000+02:00

Vi hade en skön helg. Men ska vi vara ärliga så saknar vi solen och värmen. Särskilt Grodan, som tycker att nu måste det väll ändå vara sommar så att man kan bada ute.

Det gick i alla fall att vara ute. Grodan hjälpte pappa att riva mossa. Och åka skottkärra. Då kom skrattet ända nerifrån tårna.

Det gör ont

2011-05-17T20:41:00.001+02:00

Idag skulle Gabriel ha fyllt fyra år. Fått alldeles för många paket och gjort lillebror avundsjuk. Kanske, kanske låtit honom hjälpa till att öppna.

4 år är en lång tid. Samtidigt väldigt, väldigt kort. Dagen idag har varit full av känslor och tankar. Glädje och sorg om vart annat.

Saknad.

Du fattas oss för alltid.

___________________________________________________________________________

Låt oss presentera:

2011-05-13T21:30:00.001+02:00

hjärtekatten Fia. Fia är en glad katt som älskar att ligga i solen och bara njuta av livet. Därför hoppas hon på bättre väder i morgon, idag har det varit alldeles för blött. Det krävdes en bra stunds övertalning innan hon gick med på att sätta tassarna utanför dörren och klättra upp räcket för att låta sig fotograferas.

Läs mer om Hjärtekatten här.

Det rullar på

2011-05-08T20:58:00.001+02:00

Någon är väldigt stolt över sina nya hjul, en stolthet som fullkomligt strålar ur ögonen på min prins. Hjulen hanteras med allt större skicklighet. Det går hit, det går dit, det går runt en liten bit… Frihetens vindar blåsar. Och mamma får snart öva upp flåset för att hänga med…

Hjärtekatt på G

2011-05-04T16:17:00.001+02:00

Nu är vi på gång. Får se hur det här går, jag har aldrig virkat figurer förut. Men hur svårt kan det vara? Det återstår att se…

Hjärtekatten

2011-04-30T15:35:00.000+02:00

Alldeles nyligen sjösattes ett beundransvärt projekt - Hjärtekatten.

Ibland tar livet oväntade vändningar. Som när ett litet barn föds med hjärtfel och måste tillbringa sin första tid i livet på barnhjärtavdelningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. När sådant händer är det lätt att känna sig osäker och rädd – och då behöver man trygghet. Någonting att hålla sig fast vid. Någonting som påminner om att det lilla barnet är unikt och speciellt. Inte bara sjukt. Någonting konkret och pedagogiskt men samtidigt mjukt och tröstande. Någonting som en Hjärtekatt.

Hjärtekatten är ett välgörenhetsprojekt med ambitionen att få ihop så många handvirkade Hjärtekatter som möjligt för att skänka till hjärtavdelningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Du kan läsa mer om projektet här.

Grodans familj ska virka hjärtekatter. Åtminstone två - gärna flera. Vi har inga personliga erfarenheter av hjärtebarn. Men vi vet allt om att livet ibland tar oväntade vändningar, och det här projektet talar till vårt hjärta.

Alla som vill kan bidra - även om du inte kan virka själv har du möjlighet att stötta projektet. Läs mer här.

Yeah!

2011-04-22T14:22:00.000+02:00

När vädret visar sig från en sällsynt solig sida, då blir man så här glad!

Glad Påsk!

2011-04-22T11:39:00.000+02:00

Glad Påsk önskar Grodans familj! Vi hoppas att ni får härliga, sköna, lata dagar fulla av avkoppling. Och lagom mycket ägg och godis ;)

Nu ska vi ut och njuta av det underbara vädret!
(som vi för övrigt firar med ny design på bloggen)

New wheels!

2011-04-20T15:40:00.000+02:00

Ni kanske minns att vi provade ut en rullstol för ett tag sedan? Om ni har glömt det är det inte så konstigt... Rullstolen som skulle ta fyra veckor att bli levererad har vi nu fått vänta på i rätt så exakt två månader.
Men den som väntar på något gott brukar det heta. Igår kom den äntligen :) Grodan fick lämna kompisarna på förskolan lite tidigare än vanligt och när han kom hem stod mamma och arbetsterapeuten på nerfarten med ett glänsande rött fartunder. Någon ville gärna prova. Någon ville inte gärna sitta still för att arbetsterapeuten skulle kunna ställa in och fixa till. Det här kommer bli bra.

Lite smolk i glädjebägaren var det dock... Bak på rullstolen finns två tippskydd. Ganska bra att ha för att man inte ska kunna, ja just det, tippa bakåt i rullstolen. Men något har blivit fel på hjälpmedelscentralen för tippskydden som satt på var alldeles för långa. Vid minsta ojämnhet i underlaget tar de i och det blir omöjligt att köra. Som på vår tomt, alltså. Det känns lite surt när vi väntat så länge att det inte kan få bli rätt från början. Nu hoppas vi bara att vi inte ska behöva vänta två månader till...

Helt ute

2011-04-18T21:33:00.000+02:00

Äta ute, bestämde Grodan när det var dags för middag. Eftersom han är en tre-åring med en mycket bestämd vilja, så det var helt enkelt bäst att göra honom till viljes. För husfridens skull.

Det var länge sedan kokt potatis och sej-gryta smakade så gott. Sol och värme är helt enkelt den bästa kryddan.

Vad har jag fått på huvudet? Jaha, en S-O-L-hatt.

Premiär!

2011-04-16T15:36:00.001+02:00

Förra helgen var det Ä-N-T-L-I-G-E-N dags. Snön hade försvunnit och sanden tinat upp. Vi hade längtat, väntat och nästan misströstat (ja, somliga av oss i alla fall). Äntligen kunde vi plocka fram hink och spade och ge oss hän i sandlådan. Grodan passade på att smaka lite också – det är därför han är lätt brun runt munnen…

Tystnad

2011-04-16T13:03:00.001+02:00

Om du läser det här innebär det att du är en tålmodig person. Du har väntat länge. Väldigt länge. Vi tackar och bockar för trofastheten. Nu har vi plockat upp pennan igen, och ska göra vårt bästa för tätare inlägg framöver.

Published with Blogger-droid v1.6.8

En gång till

2011-02-19T13:44:00.000+01:00

Igår ringde de från förskolan; Grodan har 39 graders feber.

Ridå. Inte igen!

Det är tredje vändan med hög feber det här året. Till det en helt gräslig hosta som hållt honom vaken större delen av natten. Han hostar så han kräks. Inte så mycket Gott Nytt År som vi hoppats...

Idag på förmiddagen hade febern gått ner något och vi vågade oss ut på en liten promenad i solskenet. Härligt att få lite luft, men inte mycket plåster på såren när man planerat för barnkalas :(

Long time no see

2011-02-15T21:06:00.000+01:00

Timmar blir till dagar blir till veckor... Jag letar lite efter pausknappen. Och försöker hinna med att andas. Allt går för fort just nu. Därför är det lite långt mellan inläggen :(

Idag stod hjälpmedelscentralen på agendan. Dags att prova ut rullstol. För inte länge sedan var bara tanken en omöjlighet. Rullstol var det samma som ändhållplatsen. Men det var då. Nu har vi förstått.

Rullstol är nyckeln till frihet

Nu ska inte Grodan "bli sittande i rullstol". Han tränar dagligen med sin Crocodile (rollator) och det går bättre och bättre. Till våren ska Rolle, som vi kallar honom, få följa med ut på promenad. Självklart siktar vi mot stjärnorna och vi kommer göra allt vi någonsin kan för att Grodan ska få alla möjligheter i världen att utvecklas så långt det bara är möjligt för honom.

Grodan har ben fulla av både bus och spring. Men otränade ben bär inte alltid så långt som man vill, o då kan man behöva lite hjälp. Tänk att kunna sätta sig i sin stol med hjul och rulla ifrån kompisen som springer det fortaste han kan. Att inte alltid komma sist. Tänk att kunna sticka ifrån mamma o pappa.

Det, det är frihet

I väntrummet i morse fanns en fåtölj i alldeles lagom storlek. Och L-E-K-S-A-K-E-R.

Utprovningen gick som en dans. Lite tveksam start, men när de hade fått känna lite på varandra var succén ett faktum. Kärlek vid första ögonkastet. Grodan satte sig till rätta, hittade hjulen och insåg till sin förtjusning att jag rör på mig! Fram och tillbaka - fram och tillbaka rullade Grodan medan leendet spred sig mellan öronen.

Det här kommer bli bra. Leveransen dröjer ca 4 veckor, men den som väntar på något gott...

(P.S. Grodan önskar sig en liten blå fåtölj i 3-års present D.S).

Puh!

2011-02-06T17:59:00.002+01:00

Grodans familj har haft en intensiv vecka. Vi har hunnit med audionom, öronläkare, sjukgymnast, logoped, ortoptist och ögonläkare. Dessutom har mamman o pappan gått på Takk-kurs, o Grodan har varit hemma från dagis sedan tisdag. Hela 7 dagar fick han vara på dagis innan det var dags för Vab igen... Nu är vi förkylda hela bunten. När ska det vända, tro?

Veckans höjdpunkt var besöket hos öronläkaren. Äntligen var han nöjd med vad testresultaten visade, o nu finns det en ok-stämpel i Grodans journal. Hörseln är normal!!!

Undrar då vad det beror på att Grodan så ofta inte hör vad vi säger till honom?

Published with Blogger-droid v1.6.7

Lurad

2011-01-22T18:47:00.000+01:00

Grodan satt med ett ansträngt uttryck i ansiktet. Uttrycket som brukar vara en tydlig signal.

- Vad gör du, frågade pappan.

- Byta blöja, svarade Grodan.

- Har du bajsat?

- Ja!

Pappan lyfter upp Grodan för att gå iväg till badrummet, när han inser att den karakteristiska doften saknas.

- Vänta lite. Har du verkligen... säger pappan, samtidigt som han gör en ansats för att kika i blöjan.

Ett leende sprider sig från öra till öra på Grodan.

- Lurad!

Varje centimeter av den grabben är alldeles proppfull med bus... :)

Fortfarande förkylt

2011-01-17T10:39:00.000+01:00

Det är ett envist virus vi har råkat ut för. Så i morse fick pappan ringa förskolan och berätta att Grodan inte kommer idag. Heller. Men han är tydligen inte ensam, pedagogen sa att det var 7:e samtalet hon fått idag från föräldrar med snoriga små.

Så det ligger tydligen i tiden. Men vi håller i alla fall en tumme för bättre tider i morgon.

Prosit!

Prosit

2011-01-14T08:29:00.000+01:00

Nu är det förkylt i Grodans familj. Vi är hemma från dagis och jobb för tredje dagen i rad. Ingen feber vad det verkar, men jisses vad förkylda vi är. Grodan har just vaknat efter att ha sovit 12 timmar och är fortfarande helt färdig. Det rinner ur näsan, han hostar som en tok, det rinner ur öronen (tack o lov för rör!) och ögonen är kladdiga. Stackars killen!

Men när vi nu är så dunderförkylda, så räcker det väll med en omgång den här våren? Nu har väll vi gjort vårt? Eller?

Något nytt har hänt

2011-01-02T20:35:00.000+01:00

Helt plötsligt blev det nytt år - 2011. Undrar ni som jag vad som hände med 2010? Vart tog det vägen?

Samtidigt, 2010 har varit ett motigt år på många sätt, och det är med viss lättnad som vi vänder blad till, vad vi hoppas, blir något nytt.

Vi fick ett gott slut på 2010. Julen firade vi hos Grodans mormor och morfar med allt vad traditionen påbjuder. God mat och alldeles för många paket. Grodan är numera en riktigt fena på papper och snören, och kan helt enkelt inte få nog. Mer. Mer. Mer!

Nyårsafton firade vi i lugn och ro helt själva. En skön dag med bus i snön, och oxfilé som Grodan ratade. Redan strax efter sju slocknade busfröet, och vaknade inte ens när det blixtrade som mest på himlen. En bra start på det nya året - att sova riktigt gott.

Nu väntar nya utmaningar. I morgon beger vi oss till förskola och arbete igen. Tror någon ser riktigt mycket fram emot att få träffa alla kompisar igen. Det kommer att bli ett snatter utan dess like runt frukostbordet på förskolan när alla ska berätta vad de varit med om under ledigheten. Nästa vecka är det dags att börja beta sig igenom alla kallelser som trillat in. Men det tar vi då.

Gott Nytt År, och God Fortsättning!

Under i adventstid

2010-12-15T22:40:00.000+01:00

Det har varit premiär på förskolan. För första gången har Rolle fått följa med, Grodans bakåtvända rollator.

Tanken är att Rolle ska bo på förskolan på vardagarna, men av olika anledningar har han inte flyttat in tidigare.

Grodan och Rolle har inte riktigt kommit överens tidigare. Varför gå, när det är mycket enklare att krypa?!

Men nu tycks vi gå mot nya tider... Vid första försöket knatar Grodan iväg flera meter, med stöd av Rolle. Detta är så stort, så att det har inte riktigt landat än.

Grodan har aldrig gått själv med Rolle tidigare.

Personalen på förskolan var lyriska när pappan hämtade i eftermiddags. Jag får fortfarande nypa mig själv i armen för att övertyga mig om att jag inte drömmer.

Omöjligt är ett ord som inte finns i Grodans vokabulär.

Tre i rad

2010-12-14T20:00:00.000+01:00

Plötsligt händer det! I morse kom första tre-ords meningen.

Pappa Sitta Stol

Jag och pappan tittade smått chockade på varandra, sa han verkligen...? Vi flyttade våra blickar till Grodan, som redan log från öra till öra. Han visste vad han hade åstadkommit.

Han är helt enkelt enastående, vår Groda.

En försmak av julen

2010-12-07T10:59:00.000+01:00

Grodans familj var på julbasar i lördags. Där fanns en tombola där man kunde vinna, ja just det, paket! Men trots många lotter blev det inte ett endaste litet paket... Eftersom paket är det bästa Grodor vet, fick vi lösa det hela på annat sätt. Tur som var fanns det saker man kunde köpa och slå in själv...!

Efter frukost på söndag morgon låg det helt plötsligt något med röda snören på köksbordet.

Bob! utbrast Grodan när han fått upp paketet och snurrade snabbt runt på stolen mot vardagsrummet. TV!

Gissa vad vi gjorde ett par timmar framåt ;)

Tillbaka i skolbänken

2010-12-03T20:45:00.000+01:00

Idag har pappan och jag varit på fortsättningskurs i TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Vi gick nybörjarkursen i våras och hade goda ambitioner om att bli jätteduktiga på tecken... Vi har inte riktigt levt upp till våra egna mål. I takt med att Grodan pratat allt mer, har vi blivit allt sämre på att teckna. Det är underbart att det bubblar så mycket ur munnen på Grodan, men han behöver TAKK för att få en hjälp på traven med språkutvecklingen. Så nu får vi ta oss i kragen!

Dagens träff var riktigt givande. Framförallt får man lite "en spark i baken" att komma igång igen. Välbehövligt... Och så insåg vi att vi faktiskt kan mer än vi tror :).

Lova att inte skvallra för Grodan, men det kan hända att det ligger någon bok med tecken i tomtens säck i år. Sch!

Vintertid

2010-11-29T21:58:00.000+01:00

Idag skriver vi 29 november. Snön ligger djup utanför fönstret. Det är gnistrande kallt, närmare 15 minus.

Det är inte längre höst. Vart tog hösten vägen?

Vi har varit mycket sjuka. Dagarna har blivit till veckor, och tiden och orken har inte riktigt funnits. Fastän viljan finns.

Nu hoppas vi att vi ska orka ta nya tag. Den här tiden på året brukar faktiskt ge lite ny energi med alla ljus, dofter, traditioner...

I helgen firade vi in första advent med att baka pepparkakor hos farmor. Sådär kul tyckte Grodan, men degen var god...!