Just nu, i skolan, läser jag en kurs om professionella möten och förhållningssätt, kommunikation samt etik. Som examinerande form i kursen har varje studiegrupp blivit tilldelade ett filmklipp, som var och en visar en situation på ett ålderdomshem. När vi fick se klippen upplevde vi dem tillgjorda och förvärrade verkliga situationer med bland annat dåligt bemötande, behandling, omsorg och all brist vad det gäller etik och moral. Okej, visst kände många av oss igen oss, visst förekommer det i verkliga livet.

På Aftonbladet.se publicerades i dag en artikel, om innehåll från kvällens Uppdrag granskning, om hur dementa boende, på ett ålderdomshem i Piteå, låses in nattetid på en obemannad avdelning där personalen nästföljande morgon, när de låser upp avdelning, möts av nakna pensionärer, kiss och bajs överallt och mycket mera.

Vårdpersonalen i klippet berättar om hur de tvingas medicinera pensionärerna med lugnande medel för att klara av sin jobbsituation då neddragningar lett till att de tvingas arbeta ensamma på varje avdelning.

Det är en skrämmande verklighet som säkerligen är vardag på många håll runt om i Sverige och jag skäms inte bara som yrkesverksam undersköterska inom äldreomsorgen utan också som medborgare i ett land där vi låter sådant här ske. Jag tycker synd om de pensionärer som tvingas leva på detta sätt, jag tycker synd om de anhöriga som nu fått vetskapen om denna horribla verklighet och jag tycker synd om dem som låter ansvariga jobba kvar efter detta avslöjandet.

Denna vanvård ska polisanmälas, de ansvariga ska dingla högt, och de som tillåter att detta sker ska skämmas och aldrig mer sätta sin fot inom äldreomsorgen.

Uppdrag granskning visas i kväll klockan 20.00 i SVT 1

Nedräkningen har nu börjat på allvar, det är lite knappt en månad kvar tills praktiken börjar och alla förberedelser är i gång. Eftersom jag ska praktisera på annan ort, alltså hemma-hemma i Trollhättan, så krävs det lite extra förberedelser vad det gäller packning med mera. Den allra viktigaste förberedelsen är att göra en tillfällig adressändring, eller eftersändning som det heter, en dyr sådan på hutlösa 600 kr, vilket är ”maxtaxan”. Men posten behöver jag, i fall att det skulle komma något viktigt brev.

Gjorde Dagens Nyheters, DNs, partitest i dag och resultatet talar för sig självt. Det är nu bara veckor kvar till valet och jag gläds över hur dåligt det tycks gå för Socialdemokraterna i alla undersökningar. Jag sympatiserar med mycket av det som Socialdemokraterna står för, däremot sympatiserar jag inte med varken deras dåliga val av partiledare, de senaste åren, samt deras fixering vid bidrag i tid och otid. Å andra sidan sympatiserar jag inte fullt ut med Alliansens bidragssyn heller.

Det som skrämmer mig är okunskapen hos många väljare, speciellt första-gångs-väljare, som tycks tro att Sverigedemokraterna är ett bra parti för Sverige. Hur kan ett parti bestående av en stor drös främlingsfientliga vara ett bra val för Sverige? Ett parti vars enda mål är att sparka ut alla som inte anses svenska (läs icke-vita)? Ett parti vars hyckleri går ut på att säga nej till mörkhyade och ja till Kebab och Pizza? Ett parti vars toppar hyllar svenskheter som Jul, Lucia, Midsommar och Halloween? Jag skäms som svensk om detta parti får tillräckligt med röster för att komma in i Riksdagen.

Ett annat parti, som är på frammarsch, är fjollepartiet Piratpartiet, vars enda mål är att göra fildelning lagligt. Även där kantas partiet av två typer av människor, unga och de som aldrig gjort ett skit i hela sitt liv. Man undrar hur dessa pirater skulle känna om det helt plötsligt kom massa folk hem till dem och pallade äpplen, tog pengar och prylar med mera. Ett parti helt utan vett. Fildelning är stöld, det vet var enda kotte, men så länge inte en själv drabbas så är det okej.

Till sist, det som stör mig allra mest är att vi svenskar är dåliga på att rösta, vissa vår demokratiska makt. Alla tycker, men bara hemma i sofforna eller vid köksbordet, sällan i valurnorna. En stor majoritet av de som sedan röstar röstar utan eftertanke, röstar för att så har jag alltid röstat eller så har vi alltid röstat i min familj.

29 års fika

Det blev enklare med siffrorna 29 än 29 ljus

Lite lotter trillade in under veckan

Som gav lite vinst

Så jag kan finansiera min födelsedagsfirande

Vad som inte finns med i bild var min födelsedagsmiddag. Tanken var att jag skulle letat mig in till stan för en härlig middag (Stiffler och Jägarn läs buffé) men latheten tog överhand och istället fixade jag till min egna favoriträtt, eller ja egentligen favorit nummer 2, text-mex kyckling, eftersom korv och makaroner kändes lite för mycket vardag.

Resten av kvällen kommer jag ägna åt film, smuttandes på cider och knapprande på godis.

Varit ute och joggat, 2006

En animation från 2007

En annan animation från 2007

Termins- och läsårsstart. Sista året. Jag ser framåt med spänning, första kursen, professionella möten, verkar lovande även om rollspelsdelen verkar lite oroande, hel kursen är ett enda grupparbete, kanske det största och mest omfattande hittills?

Därefter kommer praktiken, det jag kanske har sett framemot mest av allt, att få komma ut i verkligheten och få bli omvandlad till en trained monkey. Att jag dessutom lyckats ordna en egen praktikplats i Trollhättan är kanon.

Till sist kommer examensarbetet. Det slutgiltiga provet på att man akademiserats. Veckor av blod, svett och tårar. Just nu letar jag efter någon att dela denna plåga med, intresserad?

Nu drar allvaret igång igen

Hösten har smygit sig närmare och närmare de senaste veckorna. Regn och rusk, temperaturen har sjunkit och träden har börjat skifta färg, snart brinner hela skogen med sina magnifika färger. Mörkret är snart över oss.

Men det finns något som är härligt med hösten och dess mörker, nämligen att få tända ljus och mysa. Vi kan krypa upp i våra favoritfåtöljer, svepa in oss med våra filtar och njuta av en bra bok och varm choklad eller varför inte lyssna på regnet när det slår mot fönstret?

Alltså hemma i Eskilstuna igen, inte hemma-hemma som i hemma i Trollhättan.

Om mindre än en månad bär det av igen till Trollhättan då årets upplaga av bokmässan, i Göteborg, drar i gång, jag har längtat så jag spricker ända sedan förra årets bokmässa tog slut. En tid av stress då det gäller att trycka in så mycket som möjligt på så lite tid som möjligt, vässa armbågarna och tränga sig fram så att man får gjort allt man vill få gjort.

Därefter dröjer det bara ytterligare två veckor så bär det av igen ner till Trollhättan då den efterlängtade praktiken äntligen börjar, fyra månader med en biståndshandläggare, jag ser verkligen framemot att få börja och kanske trivs jag så bra att jag kan komma tillbaka nästa sommar och jobba.

Men trots att Eskilstuna bara är hemma och inte hemma-hemma så är det ändå skönt att bara vara hemma.,,

Precis som väntat var solen frånvarande, eller åtminstone dolt bakom moln, men sällskapet var det i alla fall inget fel på, jag drog med min kusin runt, runt, runt, genom butik och butik, samtidigt som det dividerades om livets små ting. Bergvik köpcenter var en besvikelse, har visserligen varit där en gång förut och ville minnas att det var ett bra köpcentrum men det enda som håller det flytande är IKEA.

I höst ses vi i gen när vi båda har praktik i Trollhättan, förutsatt att han kommer ner och praktiserar igen, det vill säga =)