Judith - kaos och annat

FAN

2009-11-10T17:26:00.001+01:00

FAN, FAN, FAN

Missuppfattning

2009-11-06T16:22:00.002+01:00

"Vi måste ha fattat fel",
sa en av katterna som tålmodigt väntade
utanför mössfabriken.

Nästa steg

2009-11-06T09:19:00.004+01:00

Jag ska få prova Metamina nu då.
Men det dröjer lite för det måste vara ordinarie läkaren som skriver licensansökan och hela kångkaronget men det är ok. Dels får håret och kroppen vila i ytterligare 1-2 veckor eller vad det nu tar och jag hinner mer se om håravfallet klingar av vilket jag tror det redan gör men än fäller jag alldeles för mycket.

Doktorn pratade om flera olika vägar men i slutändan fick jag välja själv. Det finns ytterligare en medicin som är lik Concerta och Ritalin men då han kollade igenom dom olika hjälpmedelen i medicinerna så fanns det även där och biverkningarna var ungefär dom samma. Strattera pratades det om också men det är snarlikt eller i alla fall "granne" lite med en medicin jag ätit tidigare i livet och inte funkat på så jag valde Metamina.

Det kanske inte funkar det heller men då är den sista utvägen vad gäller den vägen i så fall utredd och så får man prova sig fram på annat sedan. Stämningsstabiliserande tex. Något som dämpar min hypomani men ändå inte trycker ner min handlingsförlamning ännu mer.

Ja, jag fattar inte hur det funkar men på något sätt gör det väl det.

Men först ska håret sluta ramla av mig i alla fall och tack o lov var även denna doktorn förstående vad gäller min skräck i det.
Långt i från alla är det nämligen. På vårdcentralen skiter dom i det. Det är normalt säger dom att tappa massor och att borsten fylls varje gång av massa hår. Helt normalt!

Jag lyckades även få doktorn att skriva en remiss åter igen till en dietist för att försöka få ordning på min mage och vad jag kan tänkas behöva i intag nu när jag tränar mycket mer.
Men doktorn trodde nog att min mage var den där typiska IBS magen, stressmage med andra ord!
Och nog tror nog jag det med faktiskt. Men jag behöver ändå hjälp med att få en ordentlig matlista och vad och hur jag ska äta nu med jogging och att jag har några kilon till att bli av med runt buken främst. Bukfetma är ju den farligaste men den svåraste helt klart att bli av med.

Jag får på mig storlek 38-40 nu igen vilket jag inte kunnat på många år men magen finns där och det gillar jag inte. En svullen buk! Blääää. Skulle kanske införskaffa en korsett!

Häromnatten då jag inte kunde sova gick jag i alla fall upp och provade två klänningar jag köpt en sommar på rea på MQ för många år sedan. Bägge i storlek 38 och dom gled bägge på så fint. Inga problem. Men som sagt, en korsett skulle hjälpa till att slimma ytterligare!
Gud så fåfäng jag är. Men det är så skönt igen efter att ha varit uppe i storlekarna 44-46 dom senaste åren! Så det är ljuvligt att åter ha gått ner till det jag mår bäst i. Tyvärr är det ingen 25-årings släta fasta fina kropp längre och det lär ta lite tid innan allt har återhämtat sig och satt sig på rätta ställena igen men det svåraste är nu att behålla vikten. Det är egentligen det som är själva jobbet. Att gå ner är en sak men att sedan hålla kvar det en helt annan.
Det går inte att lägga av nu. Jag måste fortsätta träna och tänka på vad jag äter.

Men, men....än lever jag och än är det hopp i tanten!

Så nu hoppas jag på nya tag igen och måtte håret nu snart....mycket snart....helt sluta ramla av min arma skalle!!!

Psykdoktorn

2009-11-05T14:41:00.004+01:00

I morgon bitti ska jag träffa en sådan igen. Syster Bo vet inte vad han ska göra med mig längre!
Så han hade bokat in mig till doktorn och det var ju rackarn ändå att jag fick en tid så snabbt.
Så i morgon ska jag övertyga denne doktorn att ansöka om licenspreparatet Metamina.

Jag tappar fortfarande allt för mycket hår och har inte helt blivit bättre i läpparna men allt droppar väl av allt eftersom och inte på stört.
Eller så beror det på annat!
Jag kanske är mer dödssjuk än någon kan ana!
Tappar hår gör man av stress bla. eller kanske vid någon tumör eller nåt!
Eller är jag undernärd trots att alla prover visar på bra värden?

My God jag vet snart inte något. Skiter i att gå på möten för jag bara inte orkar fejsa massa folk just nu. Orkar inte med "tycka synd om" syndrom.

Medkänsla är en helt annan grej men jag berättar inte för någon direkt att jag ens tappar hår mer än här. Så jäkla löjligt men jag skäms!!!
Hur fan funkar det? Jag skäms över något jag inte kan rå för!
Slår på mig själv som redan ligger!
Men det är ju så jag alltid gjort. Svårt lära om och särskilt när jag redan mår dåligt. Inte lätt att just då börja tänka positivt.

Men jag hoppas ändå på Metamina nu. Jag måste göra det. Vet inte annars vad jag ska göra. Har bara hört positivt om det. Betydligt mindre biverkningar. Måste komma ihåg att ta dom bara... oftare... verkan är i ca 3-4 timmar bara men det funkade ju med Ritalin där jag också åt korttidsverkande blandat med depå. Och nu förstår jag också att depå inte är något som funkat på mig. Då hade jag ingen verkan med det hade jag på dom korttidsverkande. Och så funkar Metamina. Så det är nog bättre för mig ur flera aspekter än bara ett. Och jag kan välja själv.

Hålla tummarna nu det gör jag....och främst för att håret ska sluta ramla av mig.....

Snälla Gud eller nåt.... hjälp mig!

Ångest

2009-11-03T14:20:00.005+01:00

Fy satan vilket hål jag ramlat ner i.

Jag mår röva. Idag har jag inte ens knappt tagit mig ur sängen. Vill inte, orkar inte. Borde duscha och tvätta håret men är livrädd. Jag vill inte tappa mer nu. Och jag vet ju att det inte slutar bara tvärt heller för att jag nu slutat med Ritalin. Läpparna är bättre och bättre i alla fall så visst avtar säkert det med men jag är skiträdd ändå.

Jävla pisse ångest.

Fruktansvärd ångest

2009-11-01T16:06:00.002+01:00

Mår inget bra. Fåfäng? Tror fan ni också hade mått skit om ni tappat massa hår.

Har slutat med Ritalin också nu. Jag vägrar mer nu. Men håret kommer inte tillbaks för det.
Det tar ca 10 år innan det har växt ut igen!

Det är borta. Baby äckligt tunt hår nu..... Jag hatar och jag har grym ångest!!!

Säg inget.... inget hjälper!
Inte nu.
Gråter.

Tack snälla....

2009-10-31T10:43:00.002+01:00

..... för era svar ang. biverkningar.
Sånt jäkla skit det är alltså. Och som Genrep skriver... det funkar i skallen men inte kroppsligt!
Så jäkla frustrerande.

Jag har dock dom senaste dagarna proppat mig full med B-vitamin som har relativt hög dos Biotin och om jag inte inbillar mig så tycker jag det nu börjar avta i håravfall men håret är inte alls av den kvalité det alltid varit. Jag saknar mitt hår!!!!!

Och om jag läser om Strattera tex. och dess biverkningar i FASS blir jag ju direkt avskräckt!
Inte fasen vågar jag testa mig fram mer nu.
Jag tänker inte riskera bli av med mitt hår.

Så nu minskar jag ner under helgen med Ritalin för att inte bara helt chockartat sluta direkt vilket jag kanske borde visserligen med tanke också på det här med munnen och läpparna.
Jag är så gott som 99% säker på det inte är herpes utan det är en allerig/överkänslighet.

Har också dom två senaste dagarna gjort en test med hårdost igen då jag under några veckor uteslutit mjölkprodukter så gott jag kunnat och vetat om och vips, inte för att jag blivit mycket bättre under tiden utan men direkt blev jag i alla fall sämre då jag ätit ost på mackan i två dagar.

Enligt det jag hittar om även då komjölksprotein allergi så är det bara 0,1% av dom vuxna som har det! Skulle jag då vara en av dom!?????
Är det inte typiskt i så fall! Jag måste be att få göra en sådan test helt enkelt för just för den allergin kan man blodprovstestas för. Så det är dags att springa till doktonr igen.

Gud, vad jag blir trött på allt detta.

Jag vill ju må bra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hur mycket ska man orka!????

Jag lägger av

2009-10-29T21:13:00.003+01:00

Jag fixar inte att tappa mer hår. Jag lägger av med Ritalin och fy fan vad skit jag mår direkt.

Har inte tagit min kvällsdos och jag rasar totalt genast. Trött och arg och ledsen. Allt det som jag varit innan. Slut i skallen. Men biverkningarna är för jobbiga.

Samma med värken. Syster Bo har hela tiden sagt han är så nyfiken på hur den kommer att troligen och förhoppningsvis bli bättre allt eftersom musklerna slappnar av då mer lugn inträder i kroppen med medicinen men faktum är att så mycket värktabletter som jag ätit senaste tiden har jag inte ätit på 2 år. Visserligen bara Alvedon och Brufen men ändå. Förr levde jag ju på betydligt starkare grejer men har inget tagit trots värk under 2 år.

Jag har fått mer yrsel också det senaste. I går när jag stod bakom min parkerade bil och vi lastade in i den fick jag för mig den rullade.... men inte fram och tillbaks så som hjulen för en bil utan sidleds!!! Snacka om att jag blev kallsvettig.

Sedan i går kväll har jag tagit Clarityn och även i dag och även om det inte är rätt typ av antihistamin för denna typ av allergi säkert men ändå har det blivit redan bättre i läpparna.

För mig står det helt klart allt mer och mer att jag helt enkelt börjar allt mer och mer bli överkänslig och allergisk mot Ritalin.
Håravfallet är det som jag mår sämst av. Det är panik för mig helt enkelt och jag har börjat proppa i mig B-vitamin med hög dos Biotin som är bra för hårväxt.

I kväll har jag brakat ihop vilket jag inte gjort på ett tag nu sedan Ritalin börjat funka men ikväll som sagt utan min kvälls dos och resultatet lät inte vänta på sig. Jag är helt slut.

Syster Bo är på semester men i morgon måste jag ta mig i kragen och ringa till psyk i alla fall för jag orkar inte med detta. Läkaren måste få veta så dom kan ansöka om licens för nu vill jag fan inte prova mig fram på fler skitgrejer med alla dessa satans biverkningar.
Metamina har minst av alla och nu vill jag ha det.

Fan vad ledsen jag blir. Skitledsen helt enkelt.

Biverkningar på Ritalin?

2009-10-29T08:35:00.003+01:00

Hjääälp!

Jag börjar må jätte dåligt av detta nu.
Jag tappar massor av hår. Jag som älskar mitt hår, har alltid gjort och visst har jag perioder förr även tappat hår då jag varit så nära kraschen i i väggen åter igen och stressnivån varit så skyhög men nu gör jag det igen och allt mer har jag ju börjat må bättre av Ritalin. Börjat känna att jag hittar hem i mig själv. Våga börjat ta för mig igen för sedan jag verkligen gick in i den där väggen den fantastiska sommaren 2002 (tror jag det var för jag minns inte årtal så bra). Den sommaren gick jag hem från jobbet efter att så klart avslutat min dag och sedan sjukskrev mig helt och bara grät. Satt ute i skuggan och bara grät. Ingen ork, var totalt utmattad. Orkade knappt äta. Så totalt slut.
Och så nära jag varit dit igen under åren sedan som gått och än mer sedan jag också slutade fly in i piller och annat som påverkat mig lugnande. Det har varit 2 år av rent helvete många gånger att helt utan flyktvägar försöka stå ut med mig själv.
Trots min väg i NA har jag även där känt mig så utanför och tvivlat många gånger på om jag verkligen hör hemma där. Än i dag gör jag det då och då.
Syster Bo sa till mig att det är troligen också pga. att jag har ADHD och inte dom andra. Men jag tror där finns fler med ADHD. Känner ju trots allt igen dom numera! Men ändå finns så många fördomar om ADHD att ingen riktigt vill erkänna sig ha det också. Fast nu är det flera kvinnor i gruppen som frågat mig massor och också begärt remisser för utredningar. Dom känner igen sig i mig. I flera fall tror jag väl kanske att det kan vara annat som ligger bakom men vissa kan säkert ha det. ADHD och ADD finns ju inom en stor procentradie och i varierande grad.

Men idag med vetskapen om min ADHD känner jag äntligen att jag får en förklaring till så mycket. Det är ingen ursäkt till att jag betett mig illa många gånger men idag vet jag och är medveten och jobbar jätte hårt för att verkligen skärpa mig och inte agera dumt vare sig mot mig själv eller andra. Och bara det är faktiskt en spänning bara det. Ett stressmoment extra.
Och ännu får jag ångest ibland över att orden bara hoppar ur mig men jag märker också att skratten runt om kring mig ökar allt eftersom. Att jag börjar hitta tillbaks till den där glada spralliga jag som en gång funnits där men som sedan den där kraschen än mer än tidigare gått in i mig själv och klassat ner på mig så till den milda grad att jag knappt tillåtit mig att existera.

Så ja, Ritalin har än så länge gjort mig gott så till vida MEN biverkningarna!!!

Jag tappar som sagt mycket hår och nu har även läpparna börjat svullna upp! Inte så det syns för det är på insidan och inte mycket men det känns och det vill inte gå över.
Hjärtklappningen som jag hade så jobbigt med av Concertan finns även med Ritalin men betydligt bättre och mest efter morgondosen men den där känslan av hjärtat i halsgropen finns där hela förmiddagen.
Och ang. läpparna så trodde jag det var av jordnötssmör för jag hade köpt en ny burk av det och då jag har känt av samma läppkänsla tidigare också ett tag då jag köpt det eller tahin och då trott det berott på det men nu börjar jag allt mer misstänka Ritalin för jag har slutat använda det smöret och tagit bort olika kryddor som innehåller bla. selleri och sådant eftersom jag har en viss gråbo allergi och selleri är besläktat med det men inget vill hjälpa.

Så börjar jag fundera på Herpes. Har jag fått munherpes på äldre dar? Men det är inga sår så som herpes brukar se ut och det är ju väldigt sällsynt med herpes på insidan läpparna om jag förstått all info jag sökt om det på internet.

Och ja, synrubbningar har jag ju också! Svårt med balansen har jag fått. Kan inte längre ha linser för det blir ett dubbelseende som gör mig sjuk.

Jag blir så förtvivlad!
Så nu måste jag få till att dom fixar licensen helt enkelt för Metamina ger allra minsta biverkningar och där står inget alls om håravfall osv. Jag fixar inte att tappa mer hår nu. Mitt hår har alltid varit väldigt tjockt men nu är det tunt och jag börjar få allt mer panik!

Är det någon mer som har erfarenheter av bivekningar???

Stressad ändå

2009-10-27T08:12:00.003+01:00

Så invecklad vår kropp och hjärna är egentligen.
Så mycket vi fortfarande efter så många årtusenden fortfarande är i grottstadiet.
Kroppen sätter sig i försvarsställning, beredd på flykt, eller vad som verkar behövas och i dagens samhälle där så mycket stressar oss och försätter oss i dessa olika ställningar hela tiden gör att vi ständigt går i ett spänt läge och inte vet hur vi ska slappna av längre.

Jag känner det så väl nu när jag vet att torkfläkten är utbytt och den gamla inte längre kommer låta. Ändå är jag i sådan enorm stressnivå och bara väntar på att höra klicket och att den börjar surra på allt högre och högre och jag blir tokig.

Jag är svin stressad rent ut sagt. Nu förstår jag hur nära totalt sammanbrott jag varit. Och ofta är det ju så att sammanbrottet, den där totala utslagningen inte kommer förrän efteråt, när faran lagt sig.

Så funkar även min magkatarr. Gjorde i alla fall för nu är min mage och tarmar alltid i olag men förr var det så. När jag var som mest stressad hade jag inga känningar men när jag väl fick lite vila då jäklar small det till och jag fick ont som attan.

Nu är jag superstressad över att bara höra någon där nere i tvättstugan och höra en dörr smälla igen för då brukar det strax ha klickat till och fläkten har startat.
Ännu är det tyst denna morgon men ändå hör jag precis allt. Fan vad jag hatar min hörsel ibland.

Men jag har ändå blivit så mycket bättre med Ritalin nu.
Livet ser lite ljusare ut faktiskt och jag har fått mer energi, känt mig gladare och inte gått i taket och blivit helt galen utan betydligt lugnare. Jag har inte virrat runt som en höna utan mer lugnt bara ställt mig och funderat på var jag nu la den där grejen som jag behöver just nu. Inte springa runt som en galning och välta upp och ner på allt och på så sätt göra det ännu rörigare och ännu svårare att hitta.

Min personlighet börjar komma tillbaks. Det känns som om jag börjar hitta hem. Jag är på gång att bli den jag åter var innan jag gick in i väggen men nu utan att tillföra alkohol eller piller eller massa annat skit för att försöka få livet att funka. Vilket det ju inte gjorde ändå.

I går kväll fick jag samtal från ytterligare en kvinna som också börjat fundera på om inte hon också kan ha ADHD. Den andra kvinnan i gruppen nu som ringt mig....bägge känner igen sig i mig...känner att något inte riktigt stämmer inom dom.

Men datorn! Säger bara det! Är det något som får mig fast så är det den jävla datorn.
Jag ska inte ha dator tror jag. Jag blir som uppslukad fast där ändå inte finns något av större intresse. Socialt? Näe, fy tusan. En tyst kommunikation, jag hör ingen annan och ingen hör mig men ändå pratar vi!!!
Via facebook eller mail eller annat.
Jag blir handlingsförlamad verkligen av det.

Snacka om besatthet.
Jag måste sluta....måste komma ifrån. Måste leva i nuet.

På tiden!!! Halleluja!

2009-10-26T14:05:00.003+01:00

I just denna stund håller torkfläkten på att bytas ut!!!!

Fattar ni?

Jag gör det knappt!

Har mixtrat och grejat med tvätttiderna ett bra tag nu. Hittat på nya boenden här och tecknat tider i andras namn och snott torkrumsnyckeln och bokat mig själv på pass efter pass och senast nu har jag varit bokad på pass sedan i lördags kl 13.30 och inte då bara i mitt namn alltså!
Allt för att undvika det jävla surrandet och jag har även varit nere och stängt av för några andra för det har fan gällt min egen psykiska hälsa!

Måttet var liksom rågat.

Nyss gick jag ner i tvättstugan för att hänga tillbaks torkrumsnyckeln till torkrummet och tvättiden jag hade bokat mig på och vad får jag se?
Jo, dom byter ut fanskapet nu!!!!

Halleluja. Och Halleluja betyder visst 10000 tack till Gud. Hon där uppe någonstans och jag säger Halleluja igen.

Nu blir det bara till att sälja så fort som möjligt ändå för just nu är jag fattigare än fattigast och vet inte hur jag ska fixa något eller ens till nästa månad eller vet ens när jag får nya pengar så nu är det kris....och bilfan som är på verkstaden får jag nog sälja nu eller ställa av för 4 st nya vinterdäck har jag inte en krona till....och så behöver jag nya linser....

Men tack o lov så har jag pröjsat redan så mycket av läkemedel så jag nu har gratis Ritalin att plocka ut ett tag framöver. Men den 11 nov går perioden med gratis läkarbesök ut igen så då blir det knapert på den fronten men får väl hoppas jag inte behöver springa där i det närmaste något större. Men å andra sidan så måste jag väl snart få en kallelse till gastroskopin och det kostar väl en massa då och så..... Halleluja........ TORKFLÄKTEN BLIR I ALLA FALL UTBYTT IDAG!!!!

Åter i cyberrymden

2009-10-26T08:12:00.006+01:00

I am baaaaack!

Det tog tid och än är inte allt installerat men en ny hårddisk har jag och det endast för det facila priset av 300 spänn.
En hårddisk som dessutom är ca 100 GB större än den jag hade innan.

Bilen är på verkstaden igen för tredje gången gillt nu hoppas jag och räkningen vet jag inte ett smack om ännu men jag får väl försöka fladdra med ögonfransarna lite så kanske det blir bra också. Dom klantade sig ju lite i början så lite får dom allt bjussa på.

Nya linser är beställda också fast jag inte har råd att fixa det heller men se måste jag ju.

Och så ska bil rackaren ha 4 nya vinterdäck också!

Och så har jag fått köket kaklat och hade jag bara fått visat för mig någon gång av tex. brorsan som ju kunde så hade jag fixat det själv för länge sedan.

Jag har förstått nu att jag kan attans så himla mycket själv men då jag ofta bett om hjälp så har antingen någon tagit över hela sysslan och jag har inte velat såra genom att säga stopp. Eller så har jag inte blivit visad på hur jag ska göra utan bara fått massa ord eller något att läsa och försöka fixa själv och då blir det stopp. Då blir jag handlingsförlamad och får inget gjort alls.

Men när jag väl vet hur man ska göra så kan jag själv.
Det bevisade jag så klart för mig nu i helgen då jag borrade i kakel plattor och kapade själv och satte upp lite och fixade det som killen som hjälpt mig inte hunnit göra utan behövde special verktyg till och skulle fundera ut en lösning.

Det fixade jag själv!
Jag är faktiskt mäkta stolt.

I am alive

2009-10-17T17:15:00.002+02:00

Jag lever och har hälsan i behåll och mår faktiskt väldigt bra men min dator fick en smäll av min näve i måndagsmorse då jag blev arg så hårddisken kraschade!!! Oooops!

Har alltså kommit på att jag inte ska sitta vid datorn dom första 1½-2 timmarna på morgonen innan Ritalinet hunnit verka ordentligt. Då finns risken jag blir arg alltså! ;-)

Men jag och mitt tålamod med datorn är inte det bästa så det har jag i alla fall kommit på att jag inte ska jobba vid, datorer som krånglar alltså!
Ett yrke jag alltså kan utesluta!

Men i övrigt så har jag haft massa tid över och fått massor gjort denna veckan så det har känts som rena semestern även om jag inte suttit still knappt en minut. Ritalin gör susen för mig. Låg dos. 20 mg på morgonen och 10 mg snabbverkande vid 13 och sedan igen vid ca 17 så klarar jag mig bra hela dagen.
Ska laborera och prova mig fram med olika lösningar med stöd av syster Bo för att hitta helt rätt men det är stor skillnad Hjärtslagen och den jobbiga känslan i bröstet har gett med sig nästan helt. Jag mår så mycket bättre på Ritalin.

I morse satt jag faktiskt och nynnade och visslade vid frukostbordet. När gjorde jag det senast!?
Då grät jag en skvätt. En glädjeskvätt! Kan jag verkligen må så här gott var tanken!

Och i går snöslaskade det och jag gav mig ändå ut i skogen och joggade/halkade runt och ganska snart var skorna totalt dyngeblöta så då började jag skutta jämfota i vattenpölarna!
Jag var bara så glad.

Kaklingen ska ske första etappen på tisdag med ytterligare en ny kille!
Jag kände på mig det skulle skita sig med han som senast erbjudit sig så i veckan ringde jag upp denna killen som jag också känner men tidigare inte haft en aning om var skitduktig kaklare!
Och han kom och kollade och där snackar vi proffs. Och dagen efter innan jag hunnit höra av mig till första killen så kom ett sms med att han inte kunde på flera veckor och hade tagit sig vatten över huvudet!!!
Ja, det var ju det jag kände på mig.

Och jag har också fått göra om snickarens tröskelverk i hallen och det blev betydligt bättre.
Det är ju fan när det visar sig man kan bättre själv än hantverkarna!!!

Men som sagt, jag mår bra och har hälsan och blir så glad att ni är några som ändå saknat mig!
Det värmer ju extra i lilla hjärtat. :-)

Mycket nu

2009-10-11T10:49:00.001+02:00

Det händer mycket nu. Insikter, att finnas för andra, pill i lägenheten, egna tankar om mig själv, medicinen osv.

Har inte fått tid eller ro att skriva här något.
Ska snart iväg ut och handla lite och träffa två vänner och få ventilerat lite.

Men jag mår bra just nu. Ovanligt bra när jag väl mår bra.
Det verkar som Ritalin funkar bättre på mig. I alla fall nu. Ska bara justera lite till.

Men jag mår bättre än på länge.

:-)

Hipp, hipp, hurra

2009-10-09T09:07:00.003+02:00

För mig i da..

Jag ska försöka fira för första gången. Att ta emot utan att springa och gömma mig.

Så nu ska jag först ut och fika med en gammal väninna som jag inte träffat på flera år.
Sedan blir det något med pappa och sedan vet jag inget mer.

Men så många grattis som jag redan före kl 9 på morgonen fått har jag nog aldrig fått.

Det gör mig varm i hjärtat. Jag duger som jag är.

Och jag ringde min sponsor!!!!!!!

Jag trotsade min rädsla och jag ringde henne.
Och inte var hon besviken på mig inte!
Snarare tvärtom sa hon.
Hon är stolt över mig.
Stolt över att vara min sponsor och ha mig som sponsi.

Så än så länge så har dagen startat bra och nåväl.... min skönsång i morse till mig själv var väl inte den vackraste men ändå! Jag sjöng! "Ja må jag leva...."

Och idag skiner även solen från en helt klarblå himmel!!!!

Dagens inköpta ros

2009-10-07T23:06:00.003+02:00

Till mig själv
För den är jag värd!

Lägre dos

2009-10-07T16:52:00.004+02:00

Jag har funderat på det ett tag och vi kom fram till det tillsammans idag syster Bo och jag att testa att gå ner till 20 mg och också lägga till en 10 mg på eftermiddagen för att verka resten av kvällen.

Jag mår bäst på en lägre dos. Så individuellt det är. Men jag har nu läst om flera som har det så också.
Det var ju även så med Concertan egentligen. Jag mådde bättre vid 36 mg och även vid 54 mg i början men ju längre tiden gick desto mer kom biverkningar fram. Dom ökade alltså med tiden.

Jag behöver kanske bara gå lite längre period på den lägre dosen för att också känna glädjen igen. För det jag känner vid den dosen är lugnet och att jag är bättre organiserad men att jag är så neutral. Ingen glädje. Och det är ju den jag saknat så länge. Men kanske är det så att det är en längre tid att tillvänjning jag behöver för att också glädjen ska komma tillbaks.

Idag har jag bara tagit 20 mg Ritalin och jag har inte haft mycket hjärtarytmi alls. Har gjort en hel del under dagen och varit lugn och sansad trots sådant som annars skulle fått mig gå i taket.

Jag åkte till blom affären och köpte mig en röd ros i dag för jag tyckte jag var värd det efter allt kämpande. Jag behöver vara snäll mot mig själv nu. Jag är helt slut i kropp och själ och det är därför tror jag att jag sover så tungt nu men ändå är trött. Jag har ju också tappat bort mig ute och helt plötsligt inte vetat vart jag ska osv. Typiska tecken på att jag håller på att bränna ut mig själv igen. Stressen är ju konstant så hög.

Så en dag som denna som varit lugn är som balsam.

Jag ska försöka återgå också till att ta ett varmt bad varje dag med musik i öronen för att försöka få lite vila. Det funkade ju rätt bra i vintras/våras så jag ska testa det igen.

Och att vara nöjd med att jag faktiskt orkade jogga 4 km i går utan att gå en enda gång!!!!

Inte ett enda gångsteg! Jag sprang hela vägen! Bara 170 m kvar nu och jag hade säkert orkat det med men tyckte det var ok att varva ner den biten innan jag hoppade in i bilen och körde hem.

I dag mår jag så himla mycket bättre.

Jag ska nog ha en lägre dos men också känner jag tryggheten i syster Bo och att det är så bra dom gör såhär med denna noggranna uppföljningen av medicineringen och att man får träffa honom en gång i veckan och prata av sig. Han fick en idé när jag var där att han kanske skulle starta en grupp med patienter som alla går på olika typer av ADHD medicin så vi kan samtala och utbyta erfarenheter och ja, överhuvudtaget träffa likasinnade och känna identiteten i det.
Tycker jag låter som en jätte bra idé.

I dag är en betydligt bättre dag och idag har jag namnsdag!!! :-)

Jobbig dag

2009-10-06T17:58:00.002+02:00

Haft en skitdag. Massor av problem hela dagen med hjärtat. Känns som det är på väg hoppa ur. Det hoppar ideligen över slag.
Aggressionen har ökat.
Jag glömde plattan som jag skrev....
Har inte diskat på flera dagar.
Svårt att skriva. Det blir fel hela tiden och så blir jag tvärförbannad för det.

Har dom senaste dagarna börjat vända på dygnet för då är det tyst på natten. Enda gången jag får lugn och ro. Orkar inte på dagarna. Men för att kunna sova på dagarna så krävs ju också tystnad och det går ju inte att uppbringa här.

Stack ut och sprang och slog i alla fall rekord med buller och bång. Orkade springa hela 4 km utan att stanna och gå några steg emellanåt. Jag är faktiskt lite impad själv!

Ringde syster Bo tidigare när jag kom hem efter rundan och då var det upptaget. Blev sur och slängde mobilen ifrån mig.

Datormusen har jag drämt i bordet så många gånger nu så den funkar skitdåligt nu. Sämre och sämre. Jag gillar ju inte den där touch grejen på laptopen.

Skickat iväg ytterligare ett mejl till Riksbyggen och en ny karl men han kunde inget göra för den jävla styrelsen har suveränitet och ingen utifrån kan göra något alls.
Det enda han kunde trösta mig med var att han ändå tagit reda på att styrelsen nu beställt en ny torkfläkt så inom några veckor kommer visst en ny att installeras

Och min fejkade Pettersson signatur idag på tvättlistan har visst genomskådats!
Undrans om torsdags tiden också kommer bli det. Lundström! ...och så jag på lördag.

Fuck den som tar min lördagstid eftersom Larsson snodde min söndagstid.

Fick i alla fall tag i syster Bo nu på sena eftermiddagen och jag ska trappa ner nu till 20 mg i två dagar och sedan sluta helt med Ritalin.
Psykläkaren ville jag via vårdcentralen skulle få till en remiss för 24-timmars EKG och då blev jag sur för fan, det orkar jag inte att blanda in dom också. Då får dom hjälpa mig med det. För innan jag själv i så fall får tummen ur så lär veckorna gå.

Men jag fick till uppgift till i morgon bitti då jag har tid hos syster Bo att skriva upp för och nackdelar med medicinen. För jag har ju ändå haft några fördelar men nackdelarna har vägt över tyvärr.

Jag nämnde Metamina för honom och att det är känt vara bättre för just problem med hjärtat och han sa vi behöver då troligen koppla in och snacka med neuro för den biten kan dom bättre tydligen då.

Ja, skit sicken dag det varit....och är.

Nu ska jag dra snart i alla fall och träffa kvinnorna en stund.

Shit vad nära

2009-10-06T14:57:00.002+02:00

Jag skulle steka ägg...satte på plattan på högsta.....

Och satte mig vid datorn för att göra något som jag inte minns vad och så hade jag fått ett mejl som jag svarade på och så.....började det lukta konstigt...varmt liksom!

Plattan ja!!!!

Tur inget hände mer än en glödhet stekpanna men det är ju inte första gången.....

Gud vad jag blir trött på mig själv!

Vad jag kommer på

2009-10-04T17:30:00.008+02:00

Mer och mer börjar jag bli medveten om mig själv nu sedan jag fick diagnosen ADHD.
Jag ser så klart vart det kommer ifrån.
Pappa, min goa. Och som syster Bo påpekade sist....så många gånger han och jag också varit i luven på varandra. Han är ju så lik mig i sättet. Eller jag honom. Och så mycket jag trots allt har att lära av honom nu.
Nu när jag vet och förstår och ser. Han har skrivit lappar och scheman hela livet och jag skriver lappar men ser inte lapparna. Mobilen och datorn funkar däremot bättre för mig men principen är ju densamma.

Men så upptäcker jag mer och mer sånt som är det lilla som jag gör hundra gånger om dagen men som hela tiden irriterar mig men jag ändå inte ändrat på.
Nu har jag börjat bli medveten om det så nu försöker jag ändra på det för att just inte stressa och irritera mig själv i onödan.

Något som till exempel stört mig alltid och retar gallfeber på mig och gör mig skitsur och arg är att när jag tvättat händerna så har jag allt för bråttom att torka mig helt torr så jag är bara halvtorr och det retar gallfeber på mig när jag sedan sätter mig ner vid datorn eller vid ett skrivblock och jag är blöt!!!!

Jag blir tvärsur då. Nu har jag blivit medveten om det så nu försöker jag komma ihåg att torka mig ordentligt. Jag går till och med tillbaks och torkar mig om jag glömt men kommer på.
Ett steg i rätt riktning.

En sak till som alltid stört mig vaninnigt och kan få mig tvärarg är att bli pinkenödig för då måste jag avbryta det jag håller på med!
Och det funkar inte i mina planer I min skalle. Håller jag på med något som upptar min fulla koncentration så får jag bara inte bli pinkenödig!

Men tyvärr så måste vi ju tömma den satans blåsan ibland och då är jag oftast så himla nödig att jag får krypa dit och ja.... då blir jag ju tvär förbannad för att jag inte hinner i tid..... att jag nästan pinkar på mig!!! Men hallå..... Gahhhhh

Jag blir tvärsur och irriterad på att stolen jag sitter på i timmar framför datorn gör ont i häcken på mig! Och så lägger jag dit en kudde för att göra det mjukare men då blir den nedsutten och så gör det ont i alla fall och så är kudden ojämnt stoppad och så blir jag tvärsur för det!

Det här är alltså grejer som jag gör men som jag aldrig tänkt på förut. Jag retar ju omedvetet upp mig själv och oftast för att jag har för bråttom eller/och är så uppslukad i det jag gör att det blir ett irritationsmoment för mig.

Men genom att jag nu börjat bli allt mer och mer medveten och se vad jag gör så kan jag sakta men säkert börja förändra och få nya vanor.

Men det som stör och irriterar mig nu är att jag är tvärsur och aggressiv och antingen är det för att Ritalinen nu gått ur kroppen eller så är det samma jävla biverkan som var med Concertan. Det står ju även i FASS att den biverkan finns, dock mindre vanlig!!!
Men så klart brukar ju jag få just dom där mindre vanliga även om jag nu är så inne på att detta SKA funka!
Har varit småsur och tvär hela dagen men samtidigt så vet jag ju det funkar för jag har strukit idag, diskat, gjort rent kattlådorna.... det som annars kan vara svårt att få gjort.

Ska till syster Bo på onsdag igen så vi får väl se då. Tålamod, tålamod, tålamod....det jag har minst av ......

Skulle inte skrivit det om biverkningar.... ha ruggig hjärtklappning just nu..............

Ser ni vad det står?

2009-10-04T17:13:00.001+02:00

Superstressad

2009-10-04T11:41:00.005+02:00

Jag hör hur Larsson rasslar omkring nere i tvättstugan. Jag blir så himla stressad. Vet vad som är på gång.

Denne satans Larsson som först snodde min tvätttid (se, jag är så upprörd att jag stavar med 3 t) på söndagar men till råga på allt så startar han torkfläkten trots att jag igår stängde av strömbrytaren där man enligt alla lappar INTE ska göra. Den där Larsson är tyvärr inte helt korkad alltså utan han hittar "felet"! Eller är det det han egentligen är?
Han fattar ju inte min pik om att den jäkla torkfläkten inte ska startas och alltså inte använda det torkrummet. Herre Jösses, killen är singel och dessutom ful och borde således inte ha alltför mycket kläder och tvätt. Men oj, vad jag är rent elak nu..... Djävulen kryper in i mig då torkfläkten startar! Inte bra, inte bra.

Men jag ska gå ner sedan när jag kommit ur morrisen och boka tvätttider (se, igen 3 t-n!!) och skriva med olika skrultig handstil i Andersson, Pettersson, Lundströms namn och så lilla jag på lördag igen!!!!

Men bäst av allt. jag känner fortfarande hopp om att killen som var här i går och kollade för att hjälpa mig med kaklet nu är på G.
Jag ser ett ljus och en väg härifrån nu.
Han hade massa tips och idéer och jag tror det kommer bli skitbra. Dessutom är han sådan som jag som ser det där lilla, det som snickaren sa att ingen annan ser.

Men jag måste och kan bara utgår från mig själv. När jag letade hus och lägenhet så var det ju alla små detaljer och fel och brister jag letade efter för att kunna också dra ner priset.
Denna killen är precis som jag och tänker exakt som jag och vi kollar samma typ av grejer och det som jag vill ha fixat är så jävla uppenbart och så väl synligt.
Vi får göra om det som snickaren gjorde. Det blev jävligt dyrt för mig men jag får ta den smällen. Jag har lärt mig något av det i alla fall.
Lita aldrig på hantverkare!!!

Men det tror jag dom flesta vet idag.... men så är ju jag så förbaskat godtrogen. Och genom många år lärde jag mig att tiga. Då ställde jag till minst problem. Då blev jag också ännu mer överkörd.
Jag börjar allt mer och mer att återta mig själv och min rätt att yttra mig och att inte tänka på hur och vad andra tänker. Det är deras ansvar. Gör jag så gott jag kan och inte gör något medvetet för att såra någon annan men ändå låter mig säga vad jag tycker så gör jag det jag ska.
Är ärlig mot mig själv och andra.

Men det är svårt och inget som kommer genast. Myrsteg. Ett steg fram och ibland två steg bak...men till slut har jag tagit fem steg framåt och gjort en förändring.

Utmaning från Vilda

2009-10-04T11:38:00.000+02:00

Vilda utmanade: Regina, Gynning, Rosing, Ji och så lilla Judith! ;-)

1. vad heter du? Judith

2. ett ord på fyra bokstäver: Jade

3. flicknamn: Johanna

4. pojknamn: Julius

5. yrke: Jultomte

6. färg: Järnoxid (med annat ord: Rostfärgat!)

7. klädesplagg: Jumper

8. mat: Jordgubbar

9. sak i badrummet: Jodopax

10. plats/stad: Jönköping

11. en orsak att vara sen: Jaguaren startade inte!

12. något man skriker: Jävlar (oops)

13. film: Jordgubbar med riktig mjölk (Sant! Finns faktiskt en svensk film som heter så)

14. något man dricker? Juice

15. band? Journey

16. djur:Jaguar Panthera

17. gatunamn: Järvstigen

18. bil: Jaguar XJ

19. sång: Jul, jul, strålande jul (kiss my ass, men jag kommer inte på någon annan just nu)

Regler:
Det här är svårare än du tror!
Kopiera detta till din blogg, utmana 5 personer och berätta det för dem.
Jag lämnar detta fritt dock till vem som helst att anta och utmanar ingen särskild!. :-)
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!
Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord!
Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma ord som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort.
Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar (förutom på fråga 1)!
Lycka till!

Och den observante märker säkert att jag fuskat lite men obstinat som jag är så skiter jag i det! ;-)

Det funkar med schema

2009-10-03T18:00:00.000+02:00

Jag har kommit ihåg nu att göra kattlådan ren i tid nu i flera dagar tack vare att jag får en påminnelse via Windows Live Alert då jag gjort ett schema där. Skitbra.
Jag har gett gammel katta sin medicin i tid också.

Fast jag får nog lägga in att diska där också. Under veckan så har diskmaskinen varit lite trasig.....men öhhhh, jag har ju ingen diskmaskin! Nä, just det! ;-)

Men idag är disken avklarad och tvätten tvättad, lördagar är tvättdagen numera eftersom jäkla Larsson snodde min rutinfasta söndag..... :-(

Killen och hans flickvän som jag känner båda och som ska hjälpa mig kakla i köket och lite annat smått och gott som att fixa trösklarna i hallen som inte blev bra har varit här också och kollat och han kommer nästa helg förhoppningsvis och börjar. Så snart kan jag se en ände på skiten. Snart kan jag börja planera för mäklare. Fast jag räknar ändå inte med att så himla mycket kommer ske innan året är slut.

Men bara att se att något kommer förändras är skönt.

Killen har också ADHD och jag känner igen mig i massor och han i mig och vi stod nu en bra stund och snackade om hur det varit och är och med föräldrar och folk runt omkring.
Finns mycket smärta bakom. Med nära som inte förstår eller är så inne i sig själva att dom inte kan eller vill förstå.

Så nu ska jag ut och handla lite i veckan så jag kan börja med att avsluta det sista här i lägenheten. Måtte inte bilen kosta för mycket. *en bön kommer här*

Ett underbart mejl

2009-10-02T11:38:00.004+02:00

I morse när jag öppnade mejl boxen hade jag fått ett underbart mejl som gav mig massor av glädje och tacksamhet och fyllde mig med sådan värme.

Först tappade jag hakan fullständigt. Men sedan kom glädjen.

Och det i samma veva som torkfläkten startade och jag kände hur kaoset och förtvivlan började gripa tag i mig.
Men jag plockade fram öronpropparna och satte på Spotify på datorn och kunde med detta mejl i tankarna sätta mig och läsa tidningen och äta frukost utan att gå i total depp.

Att ge vidare av det jag själv upplevt och upplever och att vara så öppen som jag många gånger är om mina känslor visar sig vara något bra.
Jag har många gånger haft ångest över att jag varit just så öppen och släppt ut så mycket känslor men att då få svar på att andra känner igen sig är då det finaste betyget jag kan få och visar mig att det är helt rätt att skriva det jag skriver.

Jag skriver mest för min egen skull men om det kan ge någon annan något så blir ju min självhjälp ännu större. Jag kan växa. Jag får växa.

Och jag gör det.

Precis som jag skrev i förra inlägget. Att genom att ge av mig själv samtidigt få hjälp av andra att gå framåt är ju så stort. Ett mirakel som heter duga.

Åter igen. Jag får det jag behöver, när jag behöver det. Inte alltid det jag vill och när jag vill ha det. Det kommer när jag är mogen för det.