Träningslära

Alla kallar vad de vill för ultraprocessad mat

Jacob Gudiol — Wed, 14 Oct 2026 05:08:00 +0000

Det är lätt att bli förvirrad bland rubriker och fantastiska påståenden på sociala medier. Och en hel del människor använder medvetet den förvirringen till att försöka vilseleda, överdriva och skrämma upp dig. För det är fantastiskt för att få uppmärksamhet.

Ordet ultraprocessad mat är grymt om du vill skriva böcker, säga något snabbt på sociala medier där det låter som att du pratat om det senaste eller forskning istället för att du säger att dålig mat är dåligt. Men det är ett begrepp som fungerar dåligt om du vill studera nutrition. Det är också ett begrepp som är värdelöst om du vill sätta tydliga regler och riktlinjer vilket jag förklarar i bildspelet här under.

Det är ganska vanligt att folk blir arga på mig för att jag säger att de behöver definiera vad de menar.

Tex är det inte ovanligt att du får höra begrepp likt ultraprocessade oljor på sociala medier. Men det finns ingen definition på ultraprocessad mat där någon olja ses som ultraprocessad. I den vanligaste definitionen som används inom forskning (kallad NOVA) så är oljor kategori 2.

Men det här skiter man i för man vill bara koppla ihop oljor med något dåligt. De kan ju inte bara säga ”dåligt” för då låter de som en 5 åring. Så de säger ultraprocessad och helt plötsligt tror många att de är utbildade och pratar forskning.

Sen används även ultraprocessad mat som ord inom forskning. Då har man gett en verklig definition som man utgår ifrån. Frågar du mig så är även den kass. Framför allt blandar man ihop vitt skilda livsmedel som alla vet har olika påverkan på folks hälsa men sen låtsas de ändå som att allting är samma sak. Men de försöker i alla fall säga vad de verkligen menar.

Vill du veta hur man vanligen definierar ultraprocessad mat i studier och vad forskningen som finns enligt den definitionen kan och inte kan säga om vad som är bättra och sämre mat så har jag en video på Youtube på drygt 20 minuter där jag förklarar det där.

Till sist. Sluta följa personer som låtsas som att de är pålästa och kunniga som sen konstant sitter och hittar på nya betydelser för ord. De ger dig inte användbar information. De lurar dig.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite via Patreon. Det ger mig möjlighet att lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Threads, Instagram och facebook. Men jag finns även på andra platser.

Se inlägget på Instagram

Inlägget Alla kallar vad de vill för ultraprocessad mat dök först upp på Träningslära.

Behöver vi 10 timmars träning i veckan?

Jacob Gudiol — Mon, 12 Oct 2026 05:10:00 +0000

Behöver vi 10 timmar träning i veckan istället för 2,5 timme som varit de tidigare rådet (150min/v). Det här var en rubrik som fanns på lite olika platser för ungefär en månad sedan som jag missat innan jag fick artikeln skickad till mig nyligen. När jag började läsa artikeln så märkte jag ganska snabbt att resultatet inte visade det som påstods i de olika artiklarna jag hittade på nätet.

Problemet med analysen var att man justerad för en moderator. När man gör observationsstudier så vill man justera för saker som kan störa. I det här fallet har man tittat på hjärthälsa och då vill man statistiskt justera för saker som kan störa i datan. Tex ålder, rökning, kostvanor med mera.

Ofta finns det dock en risk att man justerar för mycket. Att man lägger in saker som sannolikt är en del av den väg där det du vill studera verkar.

Träning kan tex inverka positivt på saker likt kondition, BMI, blodtryck, blodsockerkontroll med mera. Om du justerar för dessa saker så kommer du då också att justera bort en del av det som gör träning positivt för hälsan.

I just den här studien så har man justerat för konditionen vilket troligen är en av de huvudvägar som träning verkar positivt på hälsan. Så att effekterna per minut träning blev lägre i denna studie är inte oväntat eller revolutionerande. Det är väntat om du tittar på metoden.

Att justera för saker som troligen är en del av den väga som något har positiva eller negativa effekter är inte alltid fel. Man försöker bara besvara en annan fråga.

Problemet här är dock enligt mig att studiens upplägg inte återspeglar det som sedan har påståtts från resultatet.

Istället tycker jag att du kunde ha använt resultatet till att säga att fysisk aktivitet får betydligt större effekter på hälsan om du anstränger dig lite mer under tiden så att du med större sannolikhet också förbättrar konditionen ytterligare.

Inlägget Behöver vi 10 timmars träning i veckan? dök först upp på Träningslära.

Vad händer med aspartam efter att du fått i dig det i kroppen?

Jacob Gudiol — Sat, 10 Oct 2026 05:09:00 +0000

Det finns en hel del oro kring sötningsmedel men rent forskningsmässigt finns det egentligen ingenting som pekar mot att det skulle vara dåligt för hälsan. Det är definitivt bättre att dricka lightdryck än att dricka sockersötad dryck.

Den här infografiken visar vad som händer när du får i dig sötningsmedlet aspartam. Aspartam i sig kommer inte ut i blodet utan det bryts ner i magen till aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin samt en liten mängd metanol. Det här är saker som vi alla också får i oss via annat i kosten.

Bilden är en svensk översättning av en bild skapad av Skepsis Norge som de publicerade på deras Facebooksida för många år sedan.

Uppskattade du den här artikeln?

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Threads, Instagram och facebook. Men jag finns även på andra platser.

Se inlägget på Instagram

Inlägget Vad händer med aspartam efter att du fått i dig det i kroppen? dök först upp på Träningslära.

Vad dagens forskning säger om hur fröoljor påverkar vår hälsa

Jacob Gudiol — Thu, 08 Oct 2026 13:07:55 +0000

Det snackas en hel del kring fröoljor på sociala medier idag och det påstås en hel del kring dess hälsoeffekter där många är säger att det är riktigt negativt för hälsan. Jag började därför för några månader sedan sätta mig in i forskningen lite extra och resultatet blev en lång artikeln för Tyngre som du kan läsa här, Varför snackar alla om fröoljor?.

Tillsammans med den artikeln så gjorde jag och Wille också ett videopoddavsnitt om det hela som du hittar här under. Podcasten finns också i ljudformat som du hittar där poddar finns om du söker på podcasten Tyngre Träningssnack och letar upp avsnitt 553.

I drygt en och en halv timme så får du veta mer om var termen fröoljor innebär och vad det är som har gjort att det blivit ett sånt surr kring termen på sociala medier de senaste åren. Du kommer också att få lära dig en hel del om vad oljorna påstås göra och varför det mesta som påstås är antingen fel eller baserat på ingenting mer än vilda spekulationer.

Uppskattade du den här artikeln?

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Threads, Instagram och facebook. Men jag finns även på andra platser.

Inlägget Vad dagens forskning säger om hur fröoljor påverkar vår hälsa dök först upp på Träningslära.

Hur bra är din nuvarande livsstil – och vad bör du förbättra?

Jacob Gudiol — Wed, 16 Sep 2026 00:30:00 +0000

Traditionell information kring vad som är viktigt för hälsan ger sällan människor någon bra metod att avgöra vad som är viktigast för just dem. Det finns några livsstilsfaktorer som vi vet är viktiga för hälsan och som har betydande inverkan på folkhälsan i stort men där varje enskild faktor har olika stor betydelse för olika människor.

En del får störst hälsoeffekt av att börja röra på sig mer, en del hade fått större effekt av att sluta röka, andra får störst effekt om de börjar äta mer hälsosamt och så vidare.

Om Folkhälsomyndigheten till exempel säger att det är viktigt att vi människor börjar röra på oss mer så är det för att det är en förändring som skulle ha stor betydelse för folkhälsan. Det är däremot inte nödvändigtvis så att förändringen är viktig för dig som individ. Du kanske redan rör på dig så mycket så du börjat komma till den platå där mer rörelse bara ger små ytterligare förbättringar av hälsan. Samtidigt så kanske det är någonting i din livsstil där du kan få betydande positiva effekter på din nuvarande hälsa och risk för framtida sjukdom bara du gör en mindre förändring. Men då den förändringen inte är ett lika stort samhällsproblem så får du höra mindre om dess betydelse.

När vi får höra mycket om en sak men inte alls så mycket om något annat är det lätt att vi börjar tro att det vi får höra mer om är viktigare än det vi hör mindre om. Men det kan vara helt för för just dig.

Vad är viktigast för dig att försöka förbättra?

För att försöka göra det lättare för dig att veta vad du kan göra som får störst effekt för just dig så har jag skapat en visuellt verktyg där du genom att ange väldigt enkel information om din livsstil kan få mer information om hur den troligen påverkar din risk för sjukdom. Du fyller i allting på någon minut och sen får du feedback både på hur hälsosam din livsstil är idag och var du kan införa en mindre förändring för en större positiva hälsoeffekt. Allt summerat enkelt i en tydlig ruta som du också kan spara ner som en bild i olika format.

Du hittar verktyget i botten på den här sidan men jag rekommenderar att du tar upp det i helskärm via den här länken, Tryck här om du vill se allting på en isolerad sida. Ingen information som du anger sparas på något vis och där är inte heller någonting som spårar dig eller det du trycker in på sidan.

Tryck på bilden för att komma till verktyget och testa dig själv.

Videogenomgång av hur jag tänkte när jag skapade verktyget och hur det ska användas

I avsnitt 566 av Tyngre Träningssnack som du kan se i videon här under så förklarar jag lite mer kring hur verktyget fungerar för Wille och sen testar vi den första versionen av verktyget på honom. Sen vi spelade in videon har jag gjort en del förbättringar av verktyget men själva riskvärderingen och hur man använder verktyget är den samma.

Problem och brister med verktyget

Det är viktigt att förstå att det här är ett väldigt grovt verktyg. Jag förklarar många av problemen i videon här ovanför men då den är över 90 minuter lång så tänker jag att jag ska upprepa det viktigaste här i kortare format. Det enligt mig största problemet med verktyget är att det inte ger dig någon information över din absoluta risk för sjukdom. Istället ger den dig bara information om hur hälsosamt du lever just här och nu.

Risk för sjukdom byggs upp över tid

Allting jag frågar efter i det här verktyget är beroende både av dos och tid. Men i verktyget anger du bara dosen. Att röka en cigarett om dagen i några veckor har givetvis väldigt mycket mindre risk på din hälsa än om du rökt en cigarett om dagen i flera år. En vecka med inaktivitet är så klart inte alls lika dåligt som ett år av inaktivitet och så vidare. I det här verktyget så försvinner hela den här aspekten och det är ett problem om du vill veta din faktiska risk för sjukdom nu och i framtiden. I videon här under kan du se en enkel förklaring över hur risk ökar över tid.

När din livsstil förändras vid olika skeende så förändrar du hur mycket dödskallar du lägger i den där skålen varje år. Och det förändrar hur snabbt din risk för sjukdom ökar.

Kanske levde du ett helt annat liv innan du blev 25 år och fick ett annat jobb? Eller så fick du småbarn vid 30 och då förändrades hela din vardag drastiskt? Eller så började du leva betydligt mer hälsosamt när du pensionerade dig vid 65 och du fick mer tid över.

Det här innebär att den totala risk du byggt upp över tid inte går att få reda på utan att fråga dig om hur du har levt under olika delar av ditt liv. Och detta är inte med i verktyget. Den enda information som du får från verktyget är alltså hur hälsosamt du lever just här och nu samt vilka förändringar du kan inför för att förbättra din livsstil just här och nu.

Andra begränsningar och utmaningar i verktyget

Det är mycket subjektivitet involverat i det här verktyget. Jag har så klart baserat riskerna på forskning men då mycket av riskvärdena kommer från observationsstudier finns det betydande osäkerhet. En hel del sakerna påverkas även av varandra. Jag har tex värderat sämre sömn ganska lågt men det är för att jag bedömer att sämre i sömn i sig troligen inte är det som påverkar hälsan mest negativt. Istället tror jag att dålig sömn ofta gör att människors livsstil i övrigt försämras. Att särskilja de här effekterna perfekt i observationsstudier är i princip omöjligt vilket gör jag måste göra en egen bedömning när jag ska lägga in sömn som en isolerad riskfaktor i verktyget.
Allting är självrapporterat: Hela verktyget är beroende av vad du rapporterar in. Vi människor är dåliga på det här. Ju mer ärlig du är mot dig själv desto bättre lär utvärderingen bli.
Det saknas mycket detaljer som kan vara viktiga: Även om du är så ärlig som du bara kan vara så är frågorna jag ställer väldigt grova och svepande. De tar bort mycket nyans, saker som ibland är viktiga. På kostdelen så innebär till exempel den ”fördjupade analysen” fortfarande bara att du svarar på nio flervalsfrågor. Här får jag helt enkelt inte in tillräckligt med bra information för att få bästa möjliga riskvärdering runt kost och näringsintaget.
Extremer kan missas: Det finns ibland extremfall där en faktor som egentligen är liten på befolkningsnivå får en stor effekt hos en enskild person. Till exempel kan ett högt saltintag få stor påverkan på en individs blodtryck om hen får i sig stora mängder och samtidigt är känslig för högt natriumintag. Samma effekt kan tänkas ske på LDL hos en person som svarar mer negativt på ett högt intag av mättat fett. De här situationerna där en liten del av kosten kan ge en stor effekt från kosten fångas inte upp i mitt verktyg där varje enskild faktor aldrig väger tungt mot helheten.
Kurvornas form är ibland inte självklar: Jag har valt olika former för kurvorna som återspeglar hur risken förändras med olika doser. För några av riskfaktorerna är dock inte den formen jag har valt helt självklar. Till exempel kan man i studier för ensamhet ibland finna att risken är exponentiell istället för linjär. För utvärderingen av människors kost finns det många olika former av index och frågeformulär och beroende på vilket verktyg som har används där så får man olika form på riskkurvan. I mitt verktyg har jag tagit fram ett eget index och en kurva som jag anser passar med detta index. Men det finns betydande osäkerhet där.
Jag har bestämt vad som är en realistisk förändring: I verktyget så får användaren reda på vilka tre faktorer som personen kan förändra som ger stor effekt även om förändringen inte är stor. Det är dock jag som har avgjort vad som ska räknas som en realistisk förändring för användare. Jag har försökt att basera dessa steg på vad man ser brukar gå att få till inom forskningen men sannolikt finns det stora skillnader mellan olika människor här. För vissa kan det vara ganska enkelt att drastiskt minska på rökningen medan det för andra känns i princip omöjligt. Några kanske tycker att det är enkelt att addera till mer grönsaker till kosten medan en del tycker att det är helt orealistiskt.

Gör hälsotestet själv

Kurvorna är anpassade efter hur riskkurvorna brukar se ut i forskningen för respektive faktor. För alkohol är tex riskökningen liten mellan 0–1 enheter men sen sticker den snabbt iväg uppåt. För rökning är istället riskökningen snabb direkt men sen planar den av något om man röker ännu mer. För fettmassa finns istället en U-formad kurva där för lågt kroppsfett innebär en riskökning samtidigt som också för mycket fettmassa innebär en riskökning.

Samtliga grafer har samma princip: Högt på Y-axeln = Hög hälsorisk. En brant kurva innebär att en mindre förändring kan ha en större hälsoeffekt, medan en flack kurva visar att en mindre förändring får en minimal effekt på hälsan. Tryck här om du vill se allting på en isolerad sida.

Uppskattade du den här artikeln?

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Threads, Instagram och facebook. Men jag finns även på andra platser.

Inlägget Hur bra är din nuvarande livsstil – och vad bör du förbättra? dök först upp på Träningslära.

Är det bra eller dåligt för hälsan i stort att sola?

Jacob Gudiol — Tue, 21 Jul 2026 07:29:17 +0000

Det förekommer minst sagt motstridiga uppgifter när det gäller solande och hälsa. Orsaken är dels för att det inte finns någon stark forskning som verkligen bevisar att en viss ståndpunkt är rätt, dels att det finns människor som ändå verkar gilla att dra väldigt starka slutsatser från osäker data och sen sprida det som fakta på sociala medier och i vanliga media.

Här går jag bara igenom observationsstudierna som finns. När det gäller interventionsstudier så finns det egentligen inga. Sen hade man kunnat diskutera mer mekanistiska studier. Hur huden skadas av solljus vet vi till exempel mycket om. Men vi vet ju också att UV-ljuset från solen gör så att vår hud börjar bilda D-vitamin vilket är bra för oss och utan någon solexponering alls så är det lätt att få låga blodnivåer.

Solljus kan också eventuellt ha positiva effekter på blodtrycket men förutom en akut effekt just när solen lyser på huden så tycker jag inte den punkten är särskilt övertygande idag. Det finns tex en interventionsstudie över två veckor där man inte fann någon effekt från UVA på blodtrycket dygnet runt även om det tillfälligt har en liten effekt (1).

Men mekanistisk data bara för sig själv är sällan övertygande. Det går att hitta ”bevis” för nästan allting när man bara sitter och pratar om potentiella mekanismer. För att vi ska veta om någonting verkligen gäller så behövs det också andra typer av studier.

Här finns en länk till översiktsartikeln jag tar upp för den som vill läsa mer i detalj, The effects of sunlight exposure on mortality: a systematic review of epidemiological studies.

Uppskattade du den här artikeln?

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Threads, Instagram och facebook. Men jag finns även på andra platser.

Inlägget Är det bra eller dåligt för hälsan i stort att sola? dök först upp på Träningslära.

Keto-CTA studien och fuffens med statistiken

Jacob Gudiol — Sat, 04 Jul 2026 11:30:53 +0000

Du som följt mig över tid vet att lågkolhydratkoströrelsen är en otroligt konspiratorisk och pseudovetenskaplig rörelse som genom åren har spridit mycket felaktig information kring det mesta som berör träning, kost och hälsa. Som exempel kan du se hur de konsekvent och över många år medvetet väljer att misrepresentera och ljuga kring forskning på 50-70 talet för att de ska ha en bra story som de kan lura folk med.

De stora namnen inom rörelsen är till stora delar de samma sedan 10+ år sedan men det har över tid tillkommit en del nyare namn där ett av de större är en som heter Nick Norwitz. Han har på pappret fina meriter och är därför älskad av keto- och carnivorefolket då de kan använda hans namn och få de mest tokiga saker de säger att framstå som den senaste vetenskapen.

För något år sedan publicerade Nick Norwitz och några personer till en artikel där de följt människor som äter keto och har väldigt högt LDL över ett år. Deras mål med studien var att titta på om människor med annars bra hälsovärden fast med väldigt högt LDL är i ökad risk för plack/åderförfettning som människor med högt LDL och som även har andra riskfaktorer. Nick Norwitz har tagit fram en egen hypotes om att en del människor som börjar äta lågkolhydratkost får väldigt högt LDL som ett ”naturligt” svar. En del av hypotesen är att detta främst sker hos personer som i övrigt är friska och har lågt kroppsfett och han har även gett de här personerna en etikett eller fenotyp. Han kallar dem för Lean Mass Hyper Responders, LMHR. Trots att man inte har med keto i namnet så är det också en del av kriterierna.

Då Nick Norwitz framställer det här som ett naturligt svar på kosten hos dessa annars till synes friska personer så har han ofta insinuerat att det ska vara godartat eller ofarligt. Och hans följare verkar i stort ha accepterat det som redan bevisat.

Studien som publicerades kallas vanligen för Keto-CTA studien och när den släpptes så blev snabbt flera problem uppdagade. Artikeln hade statistiska problem, de publicerade inte deras primära utfall och marknardsföringen som kom med studien från Nick Norwitz och andra inom lågkolhydratkoströrelsen överdrev både styrkan och säkerheten i resultaten. Efter ett tag verkar alla problemen med studien ha blivit för stora och den blev senare tillbakadragen. Enligt Nick och hans medförfattare var det på deras egen önskan. De säger alltså att de själva bad tidskriften dra tillbaka studien på grund av fel i analysen.

Tidigt i år släppte de en ny preprint där de påstår att de nu har mer korrekt data. Ett halvår senare ligger den har artikeln fortfarande som en preprint vilket kan antyda att de har svårt att få den publicerad efter missarna med första artikeln. Det här har dock inte hindrat Nick Norwitz och andra inom lågkolhydratkoströrelsen att använda den här nya artikeln som ny marknadsföring för sina ideér.

Hur som helst så har ändå artikeln blivit granskad av olika personer efterhand. Igår släpptes dock den mest grundliga genomgången jag har sätt som dessutom tar upp flera nya saker som jag inte sett lyfts fram av andra. Det här är en video som är över 3 timmar lång och handlar mestadels om statistik och modeller men om du är intresserad av att veta precis hur inkompetenta och oärliga som flera av de stora namnen inom lågkolhydratkoströrelsen är den riktigt bra.

Det är så många missar och underliga saker i både deras tidigare artikel och den här ny preprinten att det är svårt att se hur man kan producera någonting sånt här och samtidigt ha goda avsikter och försöker göra bra forskning. Fler av felen som fanns i deras första artikel finns kvar i den här nya preprinten trots att de blev varsle om felen efter att den första artikeln.

Jag skulle säga att om du är bekväm med engelska så kan du utan problem dra upp den här videon till en hastighet på 1,4-1,5 så kommer du igenom den snabbare.

Uppdatering 28 augusti: Usel replik från Feldman

Feldman skrev någon form av replik på den första videon här ovanför som till stora delar mestadels är någon form av skämt. Men för den som inte är så bekant med forskningsmetodik och som upplever att stora ord och fina meningar kan låta övertygande så kanske den fungerade. Blandat med knepiga ad hominemförsök. Det finns i alla fall en bra replik på allt det där i videon här under:

En nyare summering kring studien

Inlägget Keto-CTA studien och fuffens med statistiken dök först upp på Träningslära.

Genmodifiering för lägre LDL hos personer med Familjär hyperkolesterolemi

Jacob Gudiol — Wed, 24 Jun 2026 08:30:00 +0000

Det här är riktigt coolt. Det finns människor som föds med en gen inaktiverad som gör att de går runt med riktigt låga LDL-nivåer hela livet. Dessa människor mår bra i det stora hela men deras låga LDL nivåer gör dessutom att de har ett starkt skydd mot åderförfettning och sjukdomar som kommer från det.

De få människor som har dubbel uppsättning av den här inaktiverade genen är i princip helt skyddade från problemen som åderförfettning ger.

I motsatta hörnet har vi människor som föds med gener som gör att de har kroniskt förhöjda LDL-nivåer. Dessa människor drabbas mycket tidigare än andra av åderförfettning och sjukdomarna det för med sig. De som har det värst här dör ofta innan vuxen ålder om de inte får behandling som sänker deras LDL-kolesterol.

Det här har fram tills idag traditionellt behandlas med ett dagligt intag av statiner och i lite mer modern tid så har det även kommit andra mediciner som ska tas regelbundet. För att hålla nere LDL-kolesterolet.

Den här behandlingen har varit en stor succe och medellivslängden för de som föds med kroniskt högt LDL-kolesterol har ökat väldigt mycket de senaste decennierna. Förr levde de i genomsnitt 20 år kortare än andra, idag är de nästan helt i fatt. Men det är så klart inte det roligaste att hela tiden behöva knapra mediciner. Följsamheten är också tyvärr långt ifrån perfekt så människor dör fortfarande i förtid.

Nu har forskare tagit fram en genmodifierande medicin som via en enda behandling stänger av den där genen som vissa har turen att födas med avstängd från start. Det hela sker via ett dropp på sjukhus i några få timmar och efter det så sjunker LDL-kolesterolet och sen förblir det sänkt, högst troligen för evigt. Se bildspelet här under för lite mer information.

Det man har gjort nu är bara en fas 1 studie. Nästa steg är fas 2 och om det går bra så blir det fas 3 innan medicinen kan bli godkänd. Biverkningsmässigt hos de få deltagarna man testat på nu så såg det bra ut. Om där finns risker så lär det vara akuta saker i samband med behandlingen. När generna väl är förändrade så bör det inte uppstå någonting oväntat då vi inte ser något ovanligt hos människor som födds med den här genetiken från start.

Så coolt.

Vill du veta mer om varför LDL är en riskfaktor värd att bry sig om och hur vi kan veta att högt LDL faktiskt orsakar hjärtsjukdom så kan du titta på videoföreläsningen här under alternativt läsa den här artikeln, Varför högt kolesterol dödar folk i förtid.

Uppskattade du den här artikeln?

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Threads, Instagram och facebook. Men jag finns även på andra platser.

Se inlägget på Instagram

Inlägget Genmodifiering för lägre LDL hos personer med Familjär hyperkolesterolemi dök först upp på Träningslära.

Du tappar inte extra muskelmassa om du använder fetmamedicin

Jacob Gudiol — Fri, 19 Jun 2026 12:03:08 +0000

De nya fetmamedicinerna har fått ett snällt sagt ljummet mottagande inom wellness eller fitnessvärlden. Då de flesta inte haft något ordentligt sakligt argument emot dem så har många hoppat på i princip alla påhittade eller felaktiga argument som florerat på sociala medier istället.

En av de påhittade sakerna som nog fått mest spridning är den om att fetmamedicinerna skulle ge en oproportionerligt stor minskning av muskelmassan. Det finns dock inget stöd för det här inom forskningen och det har kommit fler och fler studier som tydligt visar att det är fel. Titta igenom bildspelet här för ett nytt exempel.

All typ av viktnedgång innebär normalt sett en minskning av både fettmassa och muskelmassa. Även en del annan fettfri massa minskar med viktnedgång.

Det har dock aldrig funnits någon mekanistisk anledning att tro att förhållandet mellan de här sakerna skulle förändras bara för att någon använder fetmamedicin. För medicinen har ingen känd inverkan på hur kroppens nedbrytning eller uppbyggnad av muskler fungerar.

Men efter att en person ändå skrev ett blogginlägg om att medicinerna var speciella och sedan upprepade det i en podd som blev ett viralt klipp så har det upprepas om och om igen.

Det hela blev så stort så att forskare i senare studier har tittat mer exakt på kroppssammansättningen vid viktnedgång med medicinerna. Och resultaten har visat att där inte är någon skillnad.

Hur stor andel av en viktnedgång som blir muskelmassa beror på saker likt vad du gör under tiden. Styrketräning samtidigt bevarad mer muskler. Lite högre proteinintag bevarat lite mer muskler. En lite långsammare viktnedgång bevarar lite mer muskler. Bättre sömn, mindre stress och annat som överlag är bra förhälsan brukar också få positiva effekter med större minskning av fettmassa och mindre tapp av muskelmassa.

Om du tar fetmamediciner eller inte spelar däremot inte in.

Resultatet i bild 1 och 2 här ovanför är från en ny studie där resultatet bara är visat på konferens och i en pressrelease. Bild 3 och 4 är från en tidigare på studie.

Bild 5 är ett ganska färskt avsnitt av @halsoveckanbytyngre där jag och Erik diskuterar den här frågan mycket mer ingående. #gudiolwordpress

Se inlägget på Instagram

Inlägget Du tappar inte extra muskelmassa om du använder fetmamedicin dök först upp på Träningslära.

Fetmamedicinerna hjälper vid alkoholberoende

Jacob Gudiol — Mon, 15 Jun 2026 07:46:00 +0000

Det har publicerats en ny randomiserad studie på semaglutid (aka ozempic eller wegovy) där man testat det mot alkoholberoende.

Resultatet blev en tydlig positiv effekt där deltagarna både rapporterade att de drack mindre än placebogruppen samtidigt som biomarkörer för alkoholdrickande visade på en minskning. Se bildspelet här under för mer av resultatet.

Så fetmamedicinen hjälper alltså inte bara mot belöning och beroendeliknande beteende mot mat utan även mot alkohol. Det har funnits observationsstudier och lite mindre kontrollerade interventionsstudier som visat det är tidigare med men det här är den mest övertygande studien hittills.

Det här är en liten studie för att vara en studie på de här fetmamedicinerna. Det var drygt 100 deltagare totalt sett vilket är lite snålt för att det ska bli godkänt som behandling för alkoholberoende skulle jag gissa på. Men vi får se vad som sker. Det lär komma fler studier med.

Alla deltagarna i den här studien hade också BMI över 30. Det fanns också ett tydligt samband där de som fick en stor effekt på vikten från medicinen också fick en större minskning av sitt alkoholintag.

Vi diskuterar den här studien betydligt mer ingående i avsnitt 222 av Hälsoveckan by Tyngre om du är intresserad av att höra mer. Du kan lyssna direkt här under eller via valfri app för podcasts.

De två första bilderna i bildspelet är AI genererade av notebooklm. Det är ett praktiskt verktyg för att snabbt göra en illustrative översikt men tyvärr är modellen också löjligt lyrisk över allting som du ger den. Du kan ge den en riktig skräpartikel och summeringen som du får tillbaka låter som att den som skrev texten borde få nästa nobelpriset även här blir det lite för lyriskt.

Men det är en väldigt bra utförd studie. Men få deltagare, alla med BMI 30+ och en del annat gör att det krävs mer.

Uppskattade du den här artikeln?

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Threads, Instagram och facebook. Men jag finns även på andra platser.

Se inlägget på Instagram

Inlägget Fetmamedicinerna hjälper vid alkoholberoende dök först upp på Träningslära.