Team Räknäs Sailing

Nu säljer vi båten!

noreply@blogger.com (Christoffer Mathisson) — Sat, 28 Feb 2015 08:25:00 +0000

Nya utmaningar väntar därför är båten nu redo att gå vidare till nya ägare!

Snabbseglande Miniton SWE 6874

2014

noreply@blogger.com (Martin Alexandersson) — Tue, 23 Dec 2014 12:52:00 +0000

Mot Gran Prix

noreply@blogger.com (Magnus Nordgren) — Fri, 05 Sep 2014 18:27:00 +0000

Nu är vi på väg mot säck men inatt blir det i närheten av sollenkroka, där vi ska plocka upp Chrille och Leena imorgon bitti.

ÅFOR 2014 ombord Team Räknäs

noreply@blogger.com (Martin Alexandersson) — Tue, 02 Sep 2014 18:10:00 +0000

Bubblan 2.0

Så sitter man här igen, med ännu ett Gotland Runt / ÅF Offshore Race i bagaget. Läser man igenom förra års berättelse: ÅFOR2013 så märker man att mycket var likt i år. I år blev dock det sportsliga resultatet enormt mycket bättre med gynnsammare väder och en chansning som gick hem.

Vi började med en fin start i lovart om hela startgruppen.

Chansningen

I början av maj påbörjades de mer konkreta förberedelserna inför ÅFOR 2014, inventering av utrustning etc. Det var just då lite svårt att finna den rätta motivationen inför ÅFOR 2014 och det kändes inte så inspirerande att göra om samma sak igen som vi redan gjort 4 gånger tidigare. Någonstans där återuppväcktes en gammal idé, att vi skulle mäta in en större och topphissad spinnaker. Detta tände gnistan igen och vi var taggade på ÅFOR igen. En större spinnaker skulle innebära en seglingstekniskt större utmaning och göra oss snabbare på undanvind i lättare vindar. Vi skulle gå mer jämt med våra snabbare konkurrenter, vilket skulle ge ett mer intressant race. Tanken var alltså inte främst att öka våra vinstchanser, utan helt enkelt att vi ville ha roligare på havet. Med minsta tänkbara tidsmarginal fick vi ett nytt mätbrev med vår nya spinnaker. Vårat SRS tal höjdes från 1.057 till 1.083 vilket innebar att vi var tvungna att segla 2.6% snabbare runt Gotland, i praktiken ca 2 timmar fortare. Just då kändes det lite väl hårt...

Foto Henrik Hydén

Vädret

Med ny spinnaker är vår båt om möjligt ännu mer optimerad mot ett specifikt väderscenario. Vi vill ha undanvind så att spinnakern kan användas, men det får inte blåsa för mycket. Dels vet vi inte hur mycket vind mastoppen klarar med den större spinnakern och dels går vi inte lika fort som våra konkurrenter när det blåser hårdare. Det är helt omöjligt för oss mot båtar som t.ex.Vindile med sin långa vattenlinje eller Bull med planande skrov. Så innan start fans en stark önskan om lätta nordliga vindar som skulle vrida till syd lagom tills vi kom till Hoburgen. Otroligt nog var det just precis så det blev!

Masttoppen

Vi har sedan tidigare satt på ett fiolstag för att styva upp den tunna kaltoppen på masten, men vi har ingen aning om hur mycket belastning den egentligen klarar. Detta var ett orosmoment under hela racet. Vi riktade hela tiden bävande blickar mot toppen, hur mycket böjer den sig nu? Denna oro minskade inte direkt ju närmre mål och en potentiell vinst vi kom. Det var svårt att sova på de sista frivakterna. Nedifrån sjökojen lät det som masten skulle ramla ner vilken sekund som helst eller att något beslag skulle lossna från däcket. Sista prövningen för masttoppen var halvvinden från Almagrundet in mot mål. Vi hade precis rundat efter Boj-Boj som låg på 2:a plats efter oss (vi hade vid det laget ca. 1 h till godo på dem på omräknad tid). Vi kände dock att vi hade möjlighet att trycka oss förbi dem och slå dem även på seglad tid. Det blåste ca 7 m/s och belastningen på masttoppen borde nu varit maximal, antagligen max på hela racet. Då insåg vi som tur var att det taktiskt riktiga var att ta ned spinnakern och segla på säkerhet in i mål med genua.

Knackningar i däcket

Någonstans efter rundning av Hoburgen började det höras knackningar i däcket, detta hade dock inte med båtens veka konstruktion att göra, utan besättningens skrockfullhet. Så fort någon sa något som på något sätt utmanade ödet och indikerade att vi kanske skulle vinna racet, så blev det en knackning i däck "ta i trä". Martin var föregångare av detta och tog det till en ny nivå genom att knacka bara han tänkte denna typ av "syndiga" tankar. Även från sjökojen.

Navigeringsmissar

Vid två tillfällen höll vi på att göra bort oss rejält och sätta båten på grund. Ström (alltså inte Linus Ström) är en konstant bristvara med bara ett batteri ombord, dessutom ingen möjlighet att ladda det. Batteriet ska driva VHF, lanternor, logg, kompasbelysning och GPS, där GPS:en är den största boven. Därför var den på "stand by" största delen av tiden och det höll på att bli en lite för stor del av tiden... Efter Hoburgen gick vi in nära land för att bevaka Boj-Boj som i allmänhet strök så nära land det var möjligt. Linus och Martin var helt uppslukade av en diskussion om det för taktiska läget. När Linus, som hade rodret, kom på att vi borde kolla navigationen hade vi lite strul med det fantastiskt komplicerade användargränssnittet på GPSn, vilket gjorde att vi insåg lite sent att vi befann oss innanför 3 meterskurvan med ett minfält av stenar runt oss. Att Martin (med få sekunder på fördäck i bagaget) var den enda tillgängliga att sköta spinnakerbommen under den gipp för undanmanöver som krävdes, gjorde dessutom att vi kom ännu längre in mot land. Men turen var med oss och vi var kvar i racet.

Vi gjorde sedan en till (snudd på klassisk navigationsmiss) då vi gick väldigt nära (?) Kopparstenarna på väg mot Almagrundet. Otroligt lätt att glömma dessa, som ligger mitt ute på havet på den kurs som bär närmaste vägen mellan Gotska Sandön och Alma. Men även denna gång klarade vi oss från ett snöpligt slut av racet.

Blixtrar och dunder

Under racet råkade vi ut för två åskmoln, det första vid Östergarn som bjöd på 30 min spöregn och sträckbog i 7 m/s. Vindile blåste om oss i lovart och visade vad racet kunde ha varit med en annan prognos. Det andra åskmolnet träffade oss precis innan Salvorev utanför Fårö. Vi gjorde fin fart med spinnaker men upptäckte att båtarna låg still och försökte kryssa några hundra meter framför oss. Vi försökte slöra ut mot havet för att undvika att göra dem sällskap. Då slog åskan till, rakt över oss som det verkade. Det regnade intensivt och övergick så småningom till kraftigt hagel. Vi anade oråd och bytte från spinnakern till genua. Vi visste inte alls vad detta moln hade i beredskap för oss. Så plötsligt hördes ett vinande ljud och vinden ökade kraftigt. Vi tog ned genuan oxå och länsade iväg 7-8 knop på bara storen. För några skräckblandade sekunder visste vi inte hur mycket vinden skulle fortsätta att öka. Vi hann tänka: nu kommer det 20-30 m/s och det gäller att hålla båten på kurs så vi inte broachar, hur fort kommer det gå? 15 knop? När vi tänkt klart denna tanke försvann vinden helt. Alla båtar omkring oss seglade åt helt olika håll, med sina privata vindriktningar. Nu gällde det bara att ta sig så långt från molnet som möjligt och komma tillbaks till den "riktiga" vinden. 15 min senare var vi på väg med spinnaker mot Gotska Sandön igen. För att krydda denna upplevelse ytterligare såg vi en tromb över land som vi som tur var klarade oss på behörigt avstånd ifrån.

Att segla jämnt med 40-fotare

Vi har blivit vana att bli akterseglade och lämnade ensamma på havet av större båtar men i år hände det orimliga att vi seglade jämnt med 40-fotare med vår 7-meters båt. Med den nya spinnakern hittade vi en sweet spot som gjorde att vi kunde accelerera från 3-3.5 knop till 5 knop och segla jämnt med betydligt större båtar. Det var ett smalt spår att styra i och vi behövde skära kraftigt men det var snabbt. Om vinden ökade mer än de 3-4 m/s som var den upplevda medelhastigheten utanför blekena så blev vi omåkta. Vi seglade aktivt och hade flyt och seglade upp oss däremellan. Vi fnissade många gånger åt de stora båtar som seglat om oss under etappen i skärgården och som vi kommit i fatt upprepade gånger när vi tänkte hur irriterande det måste vara för dem. Det var först när vi passerat Fårö och Salvorev som tåget gick med alla snabbare båtar och vi blev påminda hur det brukar vara.

Vi vann till slut både klassen SRS C och totalen i SRS. Om man ser till antalet båtar som seglar SRS kan man med gott samvete säga till lekmannen att man vunnit Gotland Runt, "seglingens Vasalopp". Känns extra bra att man slipper tillägga att man bara vann klassen, detta brukar ju den oinvigde inte förstå.

Vi vill slutligen tacka Benn's, Adidas Sailing och True Heading för stödet under ÅF Offshore Race.

Procenträkning

noreply@blogger.com (Martin Alexandersson) — Sat, 05 Jul 2014 11:57:00 +0000

Vi har inget polardiagram för våran båt och väldigt begränsade beräkningsresurser ombord (både i avsaknad av dator och med trötta huvuden för huvudräkning). Med ny spinnaker till ÅFOR hade vi därför ingen aning om hur mycket vi skulle skära på undanvind etc.

Med inspiration från en bok Linus läst gjorde vi istället en tabell med skärningsvinkel och ökad sträcka i procent. 10 grader 2%, 20 grader 6%, 30 grader 15% etc. Sedan tabellerade vi vad detta betydde i knop för olika hastigheter. Vi kallade detta för "2 % regeln" och körde sten hårt på den under undanvinden ner mot Visby. I den lätta vinden som rådde hände nått dramatiskt med vår båtfart runt 30-40 graders skärningsvinkel. "2% regeln" gjorde att vi vågade ligga på den "sweet spot" som vi hade hittat. Det kändes dessutom mycket bättre att ha tryck i seglen och hela tiden höra ett "porlande" från stäven än att ligga platt i "soak mode" med slående segel etc.

Det kan hända att vi överdrev skärandet en del i början, men till slut hittade vi rätt, tror jag. Känns dessutom alltid bra att ha en uttalad taktik att hålla fast vid. Det skadar ju heller inte när det verkar som den fungerade.

På nästa race är jag sugen att ta nästa steg och börja köra med polar diagram etc., men jag tror att "2% regeln" är ett ganska bra alternativ för den som inte har nått.

Totalvinst i SRS på ÅF Offshore race

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Thu, 03 Jul 2014 15:53:00 +0000

Foto från Henric Hydén nordväst om Gotska sandön.

Efter en perfekt start i Stockholm på söndagen och flyt genom hela racet med perfekta förhållanden för oss tog vi hem totalvinsten för hela SRS i ÅF Offshore Race!

Vi vill tacka för allt stöd som vi har fått innan start i Stockholm, under racet på sociala medier och inte minst från de många andra kappseglande båtar som hejat på oss under tävlingen!

KSSS.se Minst är bäst

KSSS.se Minst är bästa...

KSSS.se Vindfattigt med Räknäs i topp

Tangosailing.nu Räknäs på väg mot seger

Tangosailing.com Alla klasser avgjorda

I mål

noreply@blogger.com (Magnus Nordgren) — Wed, 02 Jul 2014 23:50:00 +0000

I mål

noreply@blogger.com (Magnus Nordgren) — Wed, 02 Jul 2014 23:48:00 +0000

På målrakan

noreply@blogger.com (Magnus Nordgren) — Wed, 02 Jul 2014 22:29:00 +0000

5 distans kvar till mållinjen.

Middag på g

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Mon, 30 Jun 2014 15:47:00 +0000

Det går ju fint det här. Det har varit passande vind förr oss och nya spinnakern är guld värd.

23 distansminuter kvar till Visby.

Konservmiddag ikväll!

Location:Sverige

Tracking på KSSS

noreply@blogger.com (Christoffer Mathisson) — Sun, 29 Jun 2014 16:17:00 +0000

Som Shore Crew detta race ska jag försöka bevaka lite hur det går för grabbarna ute på havet. För tillfället har dom dock inte kommit ut på havet än utan når Kanholmsfjärden inom någon timme. Det verkar som att dom har bra fart i båten och vid Oxdjupet rapporterade dom som tvåa, håller just nu stadiga 5 knop.

Förra året gav AIS:en upp vid Visby har jag för mig, pågrund av batteritorsk. Enligt TrueHeading berodde det på en dålig monteringsposition. Denna är iår ändrad och vi hoppas batteriet skall hålla längre.

Följ dem här på Ksss tracking

Snart oxdjupet

noreply@blogger.com (Christoffer Mathisson) — Sun, 29 Jun 2014 13:29:00 +0000

Snart passeras oxdjupet med stora MH nylonet uppe, fart 5.6 knop enligt ais

Startklara

noreply@blogger.com (Magnus Nordgren) — Fri, 27 Jun 2014 19:18:00 +0000

För ett tag sen blev vi startklara.

Nu är det bara små puts och montering av sjökojer.

Förtöjda i stan

noreply@blogger.com (Magnus Nordgren) — Fri, 27 Jun 2014 13:17:00 +0000

Nu är vi förtöjda inne vid skeppsholmen, längst in på brygga 3.

Kom gärna förbi och säg hej och passa på att besöka våra sponsorer.

Säkerhetsbesiktningen gick utan bekymmer nu är det bara AISen från True Heading kvar.

Maten

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Mon, 23 Jun 2014 20:59:00 +0000

Magnus har benämnt mig för kock på vår båtsida på KSSS.se och idag har jag lagat mat. Se bildbevis.

Slipning

noreply@blogger.com (Martin Alexandersson) — Wed, 18 Jun 2014 10:40:00 +0000

Nu har botten fått en "treatment" med 800 och 1200 papper och är klar för race (den har aldrig varit så här fin!) Vi får hoppas att minitonnaren fattar att hon är minst 2.6 % snabbare i år på grund av det högre SRS talet. Resten av förberedelserna inför ÅF Offshore Race är nu i full gång.

Topphissat

noreply@blogger.com (Martin Alexandersson) — Thu, 12 Jun 2014 11:07:00 +0000

Nu är det klart att vi kör med en större spinnaker som hissas i toppen resten av säsongen, inte minst på ÅF Offshore Race. Vi får hoppas på gynnsamma vindar och att masttoppen håller för den nya spinnakern.

Ornö Runt 2014

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Sun, 25 May 2014 19:57:00 +0000

Det blev till slut säsongspremiär för oss i lördags under Ornö Runt. Det var riktigt varmt och soligt med lätta vindar som gjorde det till en utmaning att segla snabbt runt ön.

Vi vann vår klass och är nöjda med det. En himla kul dag hade vi!

Här är en film från racet:

Strax start

noreply@blogger.com (Magnus Nordgren) — Sat, 07 Sep 2013 10:54:00 +0000

Strax start i årets granprix. Besättningen består i dag av Mange, Martin och Chrille samt att vi har lånat in Phillipe Ghawi. Vädret är strållande sol och just nu ca 4m/s sv.

ÅF Offshore Race 2013

noreply@blogger.com (Martin Alexandersson) — Fri, 05 Jul 2013 13:50:00 +0000

Bubblan

Åter till verkligheten, efter en intensiv vecka helt dedikerad åt förberedelser samt genomförande av ÅF Offshore Race 2013 (Gotland Runt). Denna intensiva vecka har varit som en bubbla, där alla tankar och handlingar kretsat kring racet. I skrivande stund känner jag fortfarande att en del av mig är kvar i den där bubblan, så jag tänkte försöka passa på att sammanfatta årets race medan jag fortfarande har det klart i minnet.

De två första dagarna; fredag och lördag tillbringade teamet vid bryggorna inne i Stockholm där vår båt ”Minitonaren” fått bästa tänkbara förtöjningsplats, rakt under Af Chapmans bogspröt. Allehanda förberedelser upptog vår tid, små fix, säkerhetsbesiktning, inköp av mat samt packning av båt. Vi hann även med att umgås med nära och kära som tittade förbi och alla andra, som var nyfikna på vår lilla båt.

Resten av veckan bestod sedan av själva genomförandet av racet. Detta var den femte upplagan av Gotland Runt för Team Räknäs och även om vi lärt oss mycket under de tidigare åren, var åtminstone jag fortfarande lika nervös och förväntansfull inför start. Dessutom glömmer man ju så fort, när ett helt år förflutit sedan sist. Vi lyckades hur som helst hålla nerverna i styr och fick en fin start längst upp vid lovartsmärket, helt enligt planen. Vi hade sedan ganska bra flyt genom skärgården, där vi till stor del hade möjlighet att välja vår egen väg och segla i fri vind. Vi hamnade slutligen på 6:e plats när vi passerade Sandhamn.

Om SRS, fördelar…

Vi seglade i klassen SRS C, där olika båtar, med olika längd, segelyta o.s.v. tävlade mot varandra m.h.a. handikappsystemet SRS. Varje båt har ett SRS tal, detta tal används för att korrigera den tid som båten tillbringar på banan. Den båt som kommer först på korrigerad tid, är förstås den som vunnit. Tanken med denna typ av handikappsystem är att det inte ska vara båtens snabbhet, utan besättningens skicklighet och listiga vägval, som ska fälla avgörandet. Vår 6:e plats i Sandhamn var alltså på korrigerad tid, så att vi i verkligheten hade många fler båtar än fem framför oss, när vi passerade Sandhamn vid 03:00. Vår båt var den minsta och långsammaste båten i startfältet (SRS=1.057), vilket naturligtvis gjorde att vi var den båt som skulle tillbringa längst tid på banan. Vi förväntades tillbringa 20% längre tid på banan än den snabbaste båten i klassen (SRS =1.284).

Horisont

Efter segling ut till Almagrundet utanför Sandhamn, under den tidiga måndag morgonen, ställdes vi inför vårt första större vägval. Just då blåste det sydligt, vilket innebar att vi hade en ”ren” kryss ned till Visby framför oss. Frågan var bara, skulle vi gå ut och söka kant långt till öst eller väst, eller hålla oss i mitten, med kortare slag? Vi hade vid VHF väderprognosen 03:00 fått reda på att det skulle komma ett vrid mot SV. Detta gjorde att vi valde att ta första kryssbenet västerut för babord. Tanken var att vi skulle slå över till styrbord när vridet sen kom. Vår västliga kurs gjorde att vi hade visuell kontakt med öarna i Stockholms skärgård, vilket var en ny vy för oss under ÅFOR. Vi stångade på västerut och tvivlet på om vår chansning var vettig började växa till sig, vi hade dock bestämt att försöka hålla oss till en grundplan och inte kasta bort den i första taget. Vinden dog ut ett par gånger och vi började verkligen fundera på om det fanns någon annan del av banan som varit bättre. Det är ju ganska enkelt att i sådana lägen projicera upp bilder för sitt inre, där konkurrenterna forsar fram någon annanstans på banan. När vi till slut var redo att kasta in handduken och slå över till styrbord, kom så äntligen ett motvrid mot SV. För mig var det extremt skönt att se detta ske på kompassen, vänta några minuter och sedan uttala de efterlängtade orden: ”Klart för slag?”.

Under måndagen hamnade vi likt alla andra i bleke och det är alltid lika frustrerande. Linus och Christoffer kämpade med att hitta ut ur vad som kändes som ett högtryckscentrum rakt ovanför med vind runt omkring. Att segla runt Gotland motsols gör att det första benet ner till Visby känns långt mentalt och vi hade vid det här laget inte ens nått Gotska Sandön.

Vi passerade Sandön 21.30 på måndags kvällen och här sa SMHI:s VHF-väder att det skulle vara mojnande men vi upplevde det som ökande. Under natten började sjön att byggas upp i den sydliga vinden och den krabba Östersjö-sjögången är alltid jobbig i en liten båt. Vi slapp i alla fall de totala översköljningarna som vi hade 2012.
Här hittade vi en extra växel i sjögången och med 5 graders lägre kurs, max power i genuan och noll drag i storen och med liten krängningsvinkel fick vi igång lite jollekänsla på kryssen med över 6 knop på loggen. Vi brukar i vanliga fall håll 5,2-5,4 som max. Cool känsla att efter fyra år hitta nya finesser i båten. Väldigt energikrävande för rorsman att segla så dock och när sjön växte ytterligare och mörkret la sig fick vi återgå till normal stampkryss.

I Visby rundade vi på 2:a plats. En placering som vi sedan förbättrade ytterligare till en 1:a plats vid Hoburgen.

Småbåtsglamour

Att klämma in fyra personers liv, under fyra dagar, i en 7 meter lång båt, ställer helt klart en del krav på god organisation och gott samarbete i besättningen. Jag tror att vi har blivit ganska duktiga på just den biten, under de 4 fyra år vi seglat Miniton. Man måste ha örnkoll på alla grejer, personliga saker får helt enkelt inte drälla runt i båten och de gemensamma sakerna är alla insorterade i olika plastboxar. För oss har det vid det här laget blivit självklart om en viss pryl hör hemma i ”köket”, ”kökslådan”, ”batterilådan” eller ”sittbrunnslådan”. Sedan är det förstås väldigt trångt, fuktigt och kallt, men på nått konstigt vis är det väll den typen av äventyr vi är ute efter. Vi har ju alla växt upp med en stark fascination för tävlingar som t.ex. Volvo Ocean Race (dåvarande Whitbread). Att segla ÅFOR i en 7 meters båt, är i alla fall lite mer åt det hållet, än att göra samma sak i en 14 meters båt.

Vaktsystem

Fem timmar efter start i Stockholm drog vi igång vårt vaktsystem. Eftersom det brukar ta ganska lång tid för oss att segla ÅFOR (3-4 dygn) har vi valt ett fast system, som håller i längden. Vi har ett system med 3 timmar frivakt (sova och annat pyssel) och 9 timmar segling. Det är alltså alltid en i besättningen som sover och övriga tre som seglar. Vid lugnt väder eller undanvind brukar dock någon av de tre som egentligen ska segla, få vila lite extra. Vi har också försökt dela upp så att våra olika kompetenser sprids ut över vakterna så bra som möjligt. I år hamnade frivakterna så här:

18 – 21, 06 – 09 Martin sover

21 – 24, 09 – 12, Chrille sover

24 – 03, 12 – 15, Linus sover

03 – 06, 18 - 21, Magnus sover

Vi hade alltså samma ”tid” för frivakter på natten och på dagen vilket förenklar det hela en del.

Om SRS, nackdelar…

Ett stort problem då segelbåtar som är olika snabba ska kappsegla mot varandra är att de kommer att segla i olika väder. Dessa skillnader är förstås beroende av hur stabilt vädret är. Under årets race (och många tidigare) har vädret varierat mycket, framför allt i vindstyrka, där vinden ibland dött ut helt o.s.v. Detta hände oss i år…

…efter våra framgångar mot Hoburgen, var det roliga sedan slut för vår del. De snabbare båtarna hade haft en fin sydlig vind som raskt transporterat dem mot Alma, efter runding av Hoburgen. När det var vår tur att företa samma resa, hade vinden dessvärre blåst klart. Vi lämnades utan vind, med en massa gamla vågor som gjorde livet surt för oss. Vi föll som en tegelsten genom resultattabellen och landade i Sandhamn på 43:e plats . Om man ska vara lite objektiv, så kan man förstås även vända på resonemangen och hävda att vi fick vår beskärda del av "fin-vinden", då vi kryssade upp mot Hoburgen. Jag tror dock inte att kryss ger samma utdelning som undanvind i det läget.

Slutligen

Vi var förstås väldigt frustrerade vid målgång, men efter ett spontant och fantastiskt välkomnande från alla båtar som redan gått i mål samt alla härliga stunder på havet, lämnade vi trots allt ÅFOR 2013 med nöjda miner. Speciellt om vi väljer att minnas första hälften av racet, där Team Räknäs låg i topp.

Vi vill tacka Benn's, Adidas Sailing och True Heading för att vi kunde genomföra vårt fjärde ÅF Offshore Race i minitonnaren.

I mål

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Thu, 04 Jul 2013 03:13:00 +0000

I mål till efterfesterna 04.41

På väg norrut

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Tue, 02 Jul 2013 17:16:00 +0000

YouTube Video

Location:Sverige

Karlsöarna

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Tue, 02 Jul 2013 10:08:00 +0000

Stökig kryss i natt efter bleke men Nu halvvind.

YouTube Video

Location:Sverige

Sandhamn

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Mon, 01 Jul 2013 01:07:00 +0000

noreply@blogger.com (Linus Ström) — Mon, 01 Jul 2013 01:04:00 +0000

Nu har vi passerat Skanskobben efter många timmar i skärgården.
Tack för allt stöd längs banan!

YouTube Video