Citat från filmen som jag tycker är väldigt tänkvärda är:

Tomorrow, in a very real sense, your life — the life you author from scratch on your own — begins.

How will you use your gifts? What choices will you make?

Will inertia be your guide, or will you follow your passions?

Will you follow dogma, or will you be original?

Will you choose a life of ease, or a life of service and adventure?

Will you wilt under criticism, or will you follow your convictions?

Will you bluff it out when you’re wrong, or will you apologize?

Will you guard your heart against rejection, or will you act when you fall in love?

Will you play it safe, or will you be a little bit swashbuckling?

When it’s tough, will you give up, or will you be relentless?

Will you be a cynic, or will you be a builder?

Will you be clever at the expense of others, or will you be kind?

I will hazard a prediction. When you are 80 years old, and in a quiet moment of reflection narrating for only yourself the most personal version of your life story, the telling that will be most compact and meaningful will be the series of choices you have made. In the end, we are our choices. Build yourself a great story.

Utmaningarna, som du kanske känner igen dig i, som jag har velat lösa är:

• Brandsläckning – jag har under längre tid arbetat väldigt hårt, men mycket kortsiktigt, vilket mest kan liknas vid brandsläckning. Det fungerar, men problemet är att jag inte når varken ypperlighet i det jag gör eller att jag har en arbetssituation som är rolig/tillfredsställande.
• Känsla av otillräcklighet/stress – Ett symptom, som en följd av ovanstående kontinuerliga brandsläckning, har varit att jag hela tiden har känt mig otillräcklig och känt att jag skulle kunna ha gjort lite mer.
• Göra det som borde göras – Många gånger har jag känt att jag vet vad som borde göras, men sedan av någon outgrundlig anledning gör jag inte det, utan jag jobbar hårt och länge hela dagen, men inte med det som jag kanske innerst inne vet skulle gjort den största skillnaden.

När jag funderat ytterligare ett tag, så kom jag fram till ytterligare följande tre krav på den kommande strukturen:

• Utrymme för spontanitet – strukturen måste ge utrymme för spontanitet, i min roll som företagsledare så kommer det många gånger in oplanerade möten, mejl och förfrågningar och strukturen måste därmed ha en inneboende flexibilitet och utrymme för spontanitet.
• Ha en inbyggd balans mellan produktion och produktionsförmåga – Klas Hallberg har en fantastisk metafor som handlar om två skogshuggarlag som är ute och hugger skog. En dag kommer det dit en inspektör som ska inspektera de två olika lagen. Första dagen följer inspektören med det första laget och ser förnöjt hur de arbetar hårt, hugger träd, skippar rast och tar kort lunch – allt för att hugga så många träd som möjligt. Nöjd konstaterar inspektören i slutet av dagen att laget huggit hela 80 träd. Nästa dag följer han med det andra laget, till skillnad från det första laget tar detta laget det lugnt, strax innan lunch försvinner en skogshuggare för att förbereda lunchen, samma sak innan fika klockan 15. Dessutom passar de på att ta lite längre lunch och inspektören är väldigt orolig. Hur ska det gå? De bara tar rast hela tiden! I slutet av dagen går han för att räkna träden och konstaterar att de har huggit ner hela 120 träd! Hur kan det vara möjligt? Han tror inte sina ögon och går och frågar förmannen – hur kan det vara möjligt? Jo, säger förmannen, under fikan och lunchen passar vi alla på att slipa yxorna…
• Kunna stödjas av Outlook – Sedan ett par år använder jag uteslutande Microsoft Outlook som mitt viktigaste verktyg, där jag har mejl, kalender och all viktig information och det är viktigt för mig att strukturen kan stödjas av Outlook.
• Vara inspirerande och skapa resultat – Slutligen är det också extremt viktigt att strukturen verkligen skapar resultat och är rolig och enkel att jobba med.

Idag kan jag verkligen säga att jag har en struktur som jag tycker mig att fungera och uppfyller på de flesta av ovanstående krav. Strukturen är i stora drag en kombination av många olika tekniker för projektledning, personlig effektivitet och tidshantering. Den bygger på bl.a. den agila SCRUM-processen som används inom mjukvaruutveckling, tankar från Brian Tracy i boken ”Svälj den fulaste grodan först”, Balansekonomis utbildning och vägkarta, och framförallt Stephen Coveys tankar i boken ”7 habits of successful people”.

Steg 1. Identifiera dina roller

Det första steget är att identifiera de olika rollerna som du har i ditt liv. En roll kan vara ett ansvarsområde, ett område som är viktigt för dig eller ett område som du vill ha nya resultat i. I Balansekonomi kallar vi dessa roller eller områden som de spel eller lekar som du har valt att ha i ditt liv.Detta steget förutsätter att du har de roller i livet som är viktiga för dig och att de är i linje med din vision. Om de inte är det så behöver man göra ett arbete innan detta steget som handlar om din vision.

För att ge dig ett exempel hur det kan se ut, så finns några av mina roller nedan:

Personliga roller:

• Äkta make/blivande pappa
• Son/Bror
• Vän
• Egonaut/Personlig utveckling
• Investerare

Professionella roller:

• Arbetande styrelseordförande Balansekonomi
• Mentor i traineeprogrammet i Balansekonomi
• Handledare i 10-veckorsutbildningen och workshopen
• Strukturansvarig i Balansekonomi

• Arbetande ägare i Bolmeson Holding AB
• Ambassadör i Better Globe
• Programmerare, bl.a. för Balansbladet

Steg 2. Identifiera dina långsiktiga mål för varje roll

För varje roll som du identifierar i föregående steg, sätt upp långsiktiga mål – gärna ända upp till 5 år om möjligt. Sätt upp mål, gärna enligt denna artikeln, utan att fundera på hur det skall gå till eller resonera om huruvida det är möjligt eller ej. I ett målsättningsarbete se gärna till att dina mål är S.M.A.R.T.A (Specifika, Mätbara, Aggressiva, Roliga, Tidsbestämda och Adresserade). Alltså, för att strukturera upp det:

• Börja med att välja ut en roll
• Fundera på var du skulle vilja vara med den rollen om 5 år (börja med om fem år, så att du inte förvirrar arbetet med ett prognosarbete )
• Se till att du under målsättningsarbetet INTE begränsar dig av HUR det skall gå till, eller OM det är möjligt
• Formulera målet enligt SMARTA mål modellen.
• Bryt ner 5-års målet i delmål, gärna ett mål fyra år framåt i tiden
• Ytterligare ett tre, två och ett år framåt i tiden och till och med 6 månader framåt

Ett exempel hur det har sett ut för mig tidigare under året:

• Roll: Styrelseordförande och Strukturansvarig i Balansekonomi
• Mål om 12 månader: Ökat omsättning 20% med bibehållen vinst till den 2011-04-30
• Mål om 6 månader: Automatiserat processerna inom företaget, samt skapat team kring dem 2010-10-30
• Mål om 3 månader: Dokumenterat processerna. 2010-07-30

Eller ett andra exempel är:

• Roll: Investerare
• Mål om 4 år: Att den 2014-09-06 ha ett eget kapital på 5 miljoner
• Mål om 3 år: Att den 2013-09-06 ha ett eget kapital på 3.8 miljoner
• Mål om 2 år: Att den 2012-09-06 ha ett eget kapital på 3.0 miljoner
• Mål om 1 år: Att den 2011-09-06 ha ett eget kapital på 2.5 miljoner
• Mål om 6 mån: Att den 2010-09-06 ha ett eget kapital på 1.7 miljoner

Eller ett tredje exempel kan vara:

• Roll:Äkta far
• Mål om 2 år: Att den 2012-09-06 ha en 1,5 åring som är trygg, kärleksfull och väldigt nyfiken på världen

Så, som du ser så är det viktigt att inte följa strukturen slaviskt utan anpassa den efter målet och sammanhanget. Ibland fungerar det med långsiktiga mål, men ibland är det inte tillämpbart.

Steg 3. Inled veckan med planering och kategorisering av uppgifterna

För mig fungerar det att planera min tid och uppgifter veckovis, eftersom det ger utrymme till flexibilitet, men du kan välja tidsperiod själv. I exemplet nedan utgår jag från en veckovis planering.

Börja med att planera din vecka utifrån dina roller och målen på 3 eller 6 månaders sikt. Ta roll, för roll och skriv ner en eller flera aktioner som du behöver göra för att nå det närmaste delmålet. Kombinera det med övriga uppgifter som ligger på ditt på bord i en lista utan inbördes ordning och relevans.Bryt gärna ner aktiviteterna så att de kan slutföras i rimliga block om t.ex. förmiddag eller eftermiddag (ca 1-4h).

Som exempel:

• Roll: Strukturansvarig och Styrelseordförande
• Veckomål:
  • Genomföra processkartläggning (hänger ihop med att dokumentera processerna)
  • Dokumentera i form av processkarta (hänger ihop med att dokumentera processerna)
  • Kontrollera kalendarium på hemsida mot utbildningsschema och enskilda kalendrar (övrig uppgift)
  • Svara på supportmejl i inkorgen
  • Handleda praktikant
  • Skriva Sharepoint instruktion

När du har identifierat alla potentiella aktiviteter så är det dags att börja kategorisera dem, och till det använder jag en variant på Coveys prioriteringsmatris, enligt nedan.

Nästa steg är att kategorisera de olika aktiviteterna i den kvadrant som de hör hemma:

• Kvadrant I: Viktigt och Brådskande (Brandsläckning)
  Denna kvadranten brukar även kallas för behovskvadranten, i den finner du allt sådant som andra kräver av dig, deadline-drivna projekt, kriser och akuta problem . Många gånger gäller det att hantera de aktiviteter i denna kvadrant som behöver hanteras, och så snabbt som möjligt gå över och arbeta i kvadrant II, som långsiktigt hjälper dig att undvika att problem dyker upp i kvadrant I.
• Kvadrant II: Viktigt men ej brådskande (Kvalitetstid)
  Detta är kvadranten som du bör fokusera ditt arbete i, det är kvadranten som handlar om att göra sådant som är långsiktigt viktigt, att vässa yxan enligt skogshuggarmetaforen, det kan handla om relationsskapande, planering, förebyggande arbete, agerande på möjligheter, utveckling och ständigt lärande.
• Kvadrant III: Brådskande men ej viktigt (Distraktion)
  I denna aktivitet återfinner vi större delen av vår tid om vi inte är uppmärksamma på det, här finns vissa mejl, vissa telefonsamtal, vissa (onödiga) möten, vanliga avbrott eller popuära aktiviteter. Försök om möjligt undvika spendera tid i denna kvadrant.
• Kvadrant IV: Ej brådskande och ej viktigt (Slöseri på tid)
  Detta är kvadranten som helt och hållet bör undvikas, här hamnar slötittande på tv, slösurfning, vissa email, telefonsamtal etc. Rationalisera bort tid i denna kvadranten så fort som möjligt.

Med fördel kan du rita in kvadranten på ett stort A3-papper och använda små post-it lappar för de olika aktiviteterna när du sätter in dem i rätt kvadrant – på det sättet blir det mer illustrativt.

När du sedan har kategoriserat alla aktiviteterna, titta efter om det är några aktiviteter som du kan:

• Delegera - det vill säga be någon annan om hjälp med dem så att de försvinner från ditt bord
• Pausa - det vill säga skjuta upp aktiviteten till en specifik tidpunkt, att de inte behöver göras just nu.
• Avskriva - det vill säga att det är en uppgift som du faktiskt överhuvudtaget inte behöver göra

på detta sättet får du tre verktyg för att flytta aktiviteter från dina olika kvadranter, utan att du själv behöver lägga tid eller energi på dem.

Nästa steg är att nu när du har de slutgiltiga aktiviteterna i de olika kvadranterna, ordna dem i prioritetsordning från t.ex. 1, 2, 3…. På så sätt får du förutom en kategorisering även en andra ordning i varje kvadrant så att du vet vad du kan börja att göra när du väl sitter där.

Nästa steg som du kan göra beroende på hur bunden du är av en kalender, är att sätta in aktiviteterna på dagsbasis för veckan. T.ex. att processkartläggning skall ske tisdag förmiddag. Se till att även skapa utrymme för flexibilitet och oförutsedda händelser och aktiviteter.

Steg 4. Skapa en display för dina kvadranter och kommunicera dem

Nästa steg är att illustrera eller skapa din kvadrant med de olika uppgifterna i verkligheten. Jag själv använder ”uppgifter”-funktionen i Outlook för att representera mina uppgifter av flera anledningar – inte minst för att den synkar mellan mina datorer och min telefon. Men det fungerar lika bra att tejpa upp en kvadrant på kylskåpet och sätta in post-it lappar, att ha en whiteboard-tavla eller ett A3-papper.

Nästa trick för att säkerställa att det verkligen händer är att kommunicera det du avser att göra under veckan. I Balansekonomi använder vi en struktur där var och en förbereder sin lista med uppgifter och sedan redovisar vi den för varandra varje måndag förmiddag och sedan följer vi upp på den på fredag eftermiddag. Genom att göra på detta sättet hjälper vi till att hålla varandra till en hög nivå och ser till att vi håller varandra till vårt ord. Privat gör jag och min fru samma sak i form av söndagsmöten där vi planerar den kommande veckan.

Målet med att kommunicera sina uppgifter i kvadranterna är lånat från SCRUM att:

• Dela åtagandet,
• Kommunicera hur det går till teamet och andra observatörer och intressenter
• Identifiera hinder och problem så att teamet kan ta steg för att hantera dem
• Sätta och hålla riktningen och fokus
• Bygga team och teamkänsla

Frågor som man kan använda med fördel är:

• Vad är målet?
• Hur går det?
• Är det något du behöver hjälp med?

Vi har, enligt ovan, formella möten två gånger i veckan och informella avstämningar däremellan – men man kan likaväl ha dessa möten varje dag, med fördel varje morgon. Ett av tricken med dessa möten är att de ska gå snabbt och effektivt. I mjukvaruvärlden kallar man dem för Stand-up meetings, eftersom ett av kravet när man har dessa möten är att man ska stå upp och man får inte dricka kaffe. På det sättet har man infört en struktur för att hålla mötet kort och effektivt, för ingen orkar stå och lyssna längre än en kvart och särskilt inte om man inte får ha något i handen som t.ex. kaffe.

En inspiration från datavärlden är också att där håller man detta mötet kring en stor whiteboard tavla där alla personerna finns uppsatta, deras uppgifter för veckan i prioritetsordning samt hur statusen är för uppgifterna i form av post-it lappar som flyttas till olika kolumner beroende på status (att göra, under arbete, för granskning, avslutat).

Steg 5. Just do it!

Som sista steg så kan jag bara citera Nikes berömda slogan, sedan handlar det om att börja göra. Börja, som Brian Tracy skriver, med att äta den fulaste grodan först genom att göra det i kvadrant I och II som har högst prioritet enligt den ordning som du har skapat.

Lycka till!

Appendix A – Anpassa uppgiftsfunktionen i Outlook för ditt arbete

Som jag skrivit flera gånger ovan, så använder jag Outlook för att ha mina uppgifter samlade på ett och samma ställe, men även för att mina kollegor skall ha tillgång till det och kunna se vad jag arbetar med för tillfället. Nedan följer en kort introduktion till hur man kan anpassa uppgifter i Outlook för att stödja dig i arbetet.

I Outlook 2007 och 2010 finns funktioner för att skapa egna anpassade vyer för t.ex. uppgifter och det går med fördel att anpassa en uppgiftsvy så att den fungerar enligt principerna i denna artikel. Slutresultatet kan då se ut något som följande (klicka för att göra bilden större)

Notera särskilt följande i bilden:

• A – Listan med aktiva uppgifter grupperade efter Covey kvadrant
• B – Hur jag har anpassat olika vyer där jag kan se alla uppgifterna grupperade efter roll, efter kvadrant eller efter personer
• C – Hur jag har anpassat översiktsfältet enligt samma princip och alltid har det med mig i alla vyer

För att skapa en liknande vy i din egen Outlook behöver du göra följande (det kan skilja sig lite beroende på vilken version du använder).

1. Starta outlook och klicka på uppgifter.

2. Gå in via menyn och klicka på Visa => Aktuell vy => Definiera vy.

3. Klicka på ”Ny”

4. Kalla vyn för t.ex. ”Covey Kvadranter”

5. Klicka på OK. För att komma till inställningsrutan för vyn

6. Nästa steg nu blir att anpassa vyn så att den motsvarar de krav som vi har enligt ovan. Klicka på fält:

7. Nu gäller det att välja de fält som vi vill ha utöver de som är fördefinierade. Eftersom jag inte har kommit på hur man kan skapa egna fält, har jag valt några av de som finns som standard och sedan helt sonika döper jag om dem. T.ex. väljer jag i rullistan”Alla uppgiftsfält” för att få tillgång till fälten för upppgifter.

Sedan flyttar jag över de fält utöver de vanliga som jag vill. De två som jag brukar välja är ”Roll”, ”Fakturering” och ”Företag”. Du kan välja vilka du vill, men jag rekommenderar dessa, eftersom dessa har fördelen att de är standardfält som dessutom synkas med Sharepoint (eftersom där är en bugg som vanligttvis gör att alla fält inte synkas). Sedan tar jag även bort fält jag inte tänker använda, eller inte har nytta av. Min fältlista ser alltså sedan ut som följer:

8. Nästa steg är att klicka på OK och komma tillbaka till inställningarna för vyn.

9. Klicka på nedersta knappen ”Formatera kolumner” för att få upp nedanstående ruta

I denna döper jag om:

• ”Fakturering” till ”Ordning” som ska ange 1, 2… ordningen för uppgifterna inom en kvadrant
• ”Företag” till ”Covey Kvadrant” där jag kommer att skriva in ”Kvadrant I (brandsläckning)”, ”Kvadrant II (kvalitetstid)” etc.

Klicka sedan på OK.

10. Nu bör du vara tillbaka på inställningssidan igen enligt nedan:

11. Klicka nu på knappen Gruppera för att få upp nedanstående ruta:

I denna rutan välj ”Alla uppgiftsfält” i rullistan längst ner till vänster. I rullistan längst uppe, välj nu ”Företag”.

Klicka sedan på OK för att komma tillbaka till inställningssidan enligt nedan.

Klicka sedan på knappen sortera och välj ”Alla uppgiftsfält” i rullistan längst ner och ”Fakturering” i rullistan överst, enligt bild nedan:

Klicka på OK.

Klicka på OK igen. Nu bör du sen sida som ser ut som följer:

Nu är det dags att lägga till ett par testuppgifter. Klicka på första raden och fyll i enligt nedan. Efterhand som du fyller i så kommer Outlook nu att gruppera och sortera enligt de inställningar som du har gjort ovan.

Så, färdigt!

Kort kan man säga Nassim Talbot byggde vidare på detta genom att utgå från att marknaden kommer alltid att krascha och att det går betydligt snabbare nedåt än det går uppåt. Den klassiska strategin är består av att man vill uppnå en kontinuerlig mängd små vinster över tid och risken man tar är att marknaden kraschar från tid till annan då man riskerar att ”blow-up”. Nassim gör precis tvärtom – han har en strategi som går ut på att kontinuerligt förlora lite pengar, men när marknaden kraschar så vinner han enormt stort….

Läs hela kapitlet på Malcolm Gladwells hemsida.

• De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
• Den 5:e betalar 10 kr
• Den 6:e betalar 30 kr
• Den 7:e 70 kr
• Den 8:e 120 kr
• Den 9:e 180 kr
• Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr

De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:

”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen”.

En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och man vill fortfarande betala middagen enligt tidigare modell;

De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra?

De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt;

Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.

Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.

Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis.

Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat.

- Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:

- Men han sparar 70 kr!

- Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.

- Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.

- Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.

- Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:

Det fattas 520 kr….

Rapporten som släpptes i samband med Världsmiljödagen visar på tusentals projekt som återskapar förlorade ekosystem och mer än trettio åtgärder som drastiskt förändrar samhällen och länder, runt om i världen.

Rapporten som har titeln ”Dead Planet, Living Planet: Biodiversity and Ecosystem Restoration for Sustainable Development” betonar att istället för att ha en extra skatt på tillväxt och utveckling, kan naturtillgångar generera stora och viktiga vinster.
I sitt tal, i samband med offentliggörandet av rapporten i Kigali i Rwanda, sade FN:s vice generalsekreterare och UNEP:s verkställande direktör Achim Steiner: ”Jordens ekologiska infrastruktur genererar ett värde för mänskligheten, uppskattat till mer än 70 miljarder dollar om året, kanske betydligt mer . Hittills har dessa värden varit osynliga, eller nästan osynliga, i nationella och internationella beräkningar. Detta bör och måste ändras.”

”Syftet med rapporten är att framföra två grundläggande budskap till regeringar, samhällen och medborgare på Världsmiljödagen och under 2010 – FN:s år för biologisk mångfald. För det första att den dåliga förvaltningen av naturen och naturtillgångarna underminerar utvecklingen på ett sätt som gör att den senaste tidens ekonomiska kris är av dvärgstorlek”, sade han.

”För det andra att genom en noggrann planering av nyinvesteringarna, för att återställa de stora naturtillgångarna, möjliggörs en mycket hög avkastning. Återställandet av naturtillgångarna kommer att vara av central, om inte fundamental, betydelse i en värld där utveckling och en växande befolkning kraftigt påverkar tillgång och efterfrågan på jordens naturresurser”, sade herr Steiner i Kigali i Rwanda, som var värd för årets arrangemang kring Världsmiljödagen.

I rapporten betonas att det är mycket bättre att ta vara på befintliga ekosystem än att behöva bygga upp dem på nytt. Det effektiva sättet på vilket naturen bevaras i många nationalparker och skyddade områden kostar allt från några tiotals dollar till ett par hundra dollar per hektar. De skyddade områdena omfattar dock bara 13%, 6% och mindre än 1% av jordens mark-, kust- och havsområden.

Många viktiga ekosystem finns utanför dessa områden. Kostnaden för att återställa områdena är ofta tio gånger högre än kostnaden för att ta hand om befintliga ekosystem, men kostnaden bör dock ses som försumbar i förhållande till den avkastning som de återställda naturområdena ger.

I rapporten betonas att jämfört med värdeförlusten av ett förstört ekosystem kan mycket väl åtgärderna för att återställa naturen vara kostnadseffektiva och ge en avkastning på investeringen (ROI) på 3-75.

Grundläggande studier som genomförts av TEEB visar att återställandet av gräsmarker, skogar och skogsområden ger bland de högsta avkastningarna.

I den turkiska staden Istanbul har antalet personer vars avloppsvatten renas ökat från några hundra tusen till över 9 miljoner de senaste 20 åren, vilket är 95 procent av befolkningen. Åkanterna rensas och återställs, förorenande industrier flyttas, reningsverk byggs och vegetationen längs åkanterna återställs.

I Vietnam har plantering och skydd av nästan 12 000 hektar mangrove kostat drygt 1 miljon dollar, men har samtidigt sparat in årliga kostnader motsvarande över 7 miljoner dollar på underhåll av vallar.

I Rwanda, Demokratiska republiken Kongo och Uganda har en strikt tillämpning av lagar, vilket har kostat mer än 190 parkvakter livet, gjort att det kritiskt låga antalet bergsgorillor har börjat öka i Virunga nationalpark, vilket idag har lett till stora intäkter från turismen.

Återplantering av över 500 hektar mangroveträd i Andhra Pradesh-regionen i Indien har kostat 3 miljoner dollar under en sjuårsperiod, men har lett till en ökning av antalet ätbara krabbor och tillgång till foder för husdjur. Detta har i sin tur lett till en kraftig tillväxt av den lokala ekonomin, liksom mångfalden av djur bl a utter och fåglar.

Ekosystemet längs kusten i Biscayne Bay i Florida har återställts och därmed gett ett årligt mervärde på 1,7 miljoner dollar.

Genom att förbjuda icke hållbara fiskemetoder, återinföra lokala fiskarter och återplantera vattenvegetationen har den tidigare kraftigt förorenade och förstörda Hong Lake i Kina förändrats. Sedan 2003 har vattenkvaliteten dramatiskt förbättrats, sällsynta fågelarter, så som den orientaliska vita storken, har återvänt efter 20 år och fiskare har fått sina inkomster tredubblade till 5,50 USD över det nationella genomsnittet.

Inom ramen för FN:s klimatavtal har u-länder börjat betala för att bevara skogen i stället för att hugga ner den. Ett projekt som kallas ”Minska utsläppen från avverkning och förstörelse av skogen” beräknas kunna minska avverkningen med hälften fram till 2030. Vissa beräkningar visar att detta skulle kunna minska de globala koldioxidutsläppen med 1,5 till 2,7 miljarder ton per år till en kostnad av mellan 17 och 33 miljarder USD per år, med en uppskattad vinst på 3,7 miljarder USD, räknat i dagens pengavärde.

Genom Scolel Te projektet i Mexiko har ca 700 bönder i 40 kommuner planterat över 700 hektar av träd på skövlad mark, för att binda koldioxid. Det ger dem tiotusentals dollar från handeln med utsläppskvoterna, i detta fall kopplat till Formel 1 och VM i rally.

Läs mer om Better Globe och hur du kan tjäna 12% årlig avkastning genom att investera i träd och natur!

”Alltså ta inte illa upp – men har Connect startat en junior-verksamhet?”

På något sätt känns det som rubriken för mitt liv de senaste månaderna. Sedan jag tog examen 2005 har jag gjort saker väldigt annorlunda mot vad alla andra i min ålder och min omgivning har gjort. Jag har aldrig haft ett vanligt jobb, utan alltid försörjt mig via företag – antingen som självanställd eller i företag tillsammans med andra. Något som de flesta inte gör förrän senare, nästan efter en yrkeskarriär.

Särskilt intressant blir det om jag sätter det i relation till en undersökning som jag också fick händerna på från Connect, den beskrev den genomsnittlige affärsängeln som så här:

• Man, 55 år gammal som har gjort sin första investering när han var 47 år gammal och han har startat i genomsnitt 4.4 företag, genomsnittliga investeringen är 250.000 SEK

Jag själv är Man, 28 år gammal, har investerat över 1.000.000 SEK och har startat eller varit engagerad i 2 företag. Min coach säger alltid – Jan, vet du vad? Verklig framgång tar 10-15 år, allt annat är ett mirakel. Det är bara det att jag blir väldigt frustrerad för att jag vill inte att det ska ta 10-15 år, jag vill ha resultat nu. Jag känner att jag hela tiden jobbar mot en uppförsbacke – jag kan se, att jag de senaste åren har gått i en skola långt bättre än vilken ekonomiutbildning som helst.

Men när jag är mitt i det, som nu, när det känns lite jobbigt – då dyker frågorna upp som – varför skaffar jag mig inte ett vanligt jobb? Blev till och med erbjuden ett vanligt jobb som jag var som klippt och skuren för? Varför är jag kvar i leken, när den har kostat mig mer än 700.000 SEK i förlust? Varför är det inte som Handelsbanken sa till mig, vänta tills du blir mer senior(!)?

Trösten i sammanhanget är att jag ligger 20 år före i utvecklingen och att jag gör det jag vill göra. Om jag tittar bakåt i mitt liv, så är där få saker jag ångrar att jag har gjort. Naturligtvis finns där beslut och investeringar som i efterhand skulle varit bättre att inte ha gjort, som att ha lånat 300.000 SEK till lägenheten i turkiet, investerat massor av pengar i Ecotech etc, men å andra sidan har jag fått massor av erfarenhet, som jag är skeptisk till att jag skulle ha fått annars. Om/När jag lyckas, om saker går som jag vill så kommer jag att när jag är 47, om 18 år, ha en situation långt bortom dem som har valt den ”enklare” vägen idag. Annars så kan jag iaf med integritet säga att jag har försökt. Jag vågade, jag satsade – nu får framtiden utvisa om jag vann…

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det. Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt ”ja”.

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.

”Nu”, sa professorn medan skratten klingade ut, ”vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som – om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod – ändå skulle uppfylla och berika ert liv. Småstenarna representerar andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat – småsakerna.

”Om ni lägger sanden i burken först”, fortsatte professorn, ”går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.

Så… var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om ”golfbollarna” först – sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.”

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.

Professorn log. ”Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.”

Språket som vi använder är en direkt reflektion av hur vi tänker och skapar därmed världen vi går runt och lever i. Det är egentligen inget konstigt eftersom språket speglar det vi tänker, det vi tänker är i sin tur varianter av vår inre värld och det som gör hur vi upplever vår situation och vårt liv.

Bara genom att be om feedback på vilket språk du använder, eller börja bli uppmärksam på ord och formuleringar kan du hjälpa dig själv att lösa och rucka på många problem. Nedan följer några vanliga ord som du kan vara uppmärksam på och börja träna och byta ut:

• SVÅRT, JOBBIGT, ANSTRÄNGANDE etc – dessa ord kan du med fördel byta ut mot ordet OVANT. Det är inte svårt, det är bara ovant. Genom att göra detta antyder du, både medvetet och omedvetet att det bara är något som är nytt och ovant för dig att göra och hindret med att sätta igång med det blir mindre.
• MEN – kan bytas ut mot ett OCH. Ordet ”men” är ett ord som är ”förminskande”, det vill säga att det förminskar allt som kommer dessförinnan – jag tycker om dig, men ….
• MÅSTE, SKALL, BÖR – kan bytas ut mot VILL, KAN, VÄLJER ATT. Genom att använda dessa andra ord skapar du en valmöjlighet och kommer tillbaka till att vi faktiskt väljer allt i vårt liv, och därmed har vi även möjlighet att välja bort och göra andra val. Det finns väldigt få måsten i våra liv egentligen.
• MAN kan bytas ut mot JAG. Genom att prata associerat flyttar du ansvaret från någon generell ”man” till dig själv och får återigen makten och valmöjligheten att förändra det du vill.

Det är bara att pröva – ta dig an som bonusläxa att under en dag verkligen tänka efter vilka ord du använder och vad som blir möjligt genom att använda de andra?

Om du är småföretagare så betyder det att du:

• kommer att jobba mer timmar per vecka än om du hade varit anställd
• kommer att tjäna mindre pengar än om du hade varit anställd

men å andra sidan kommer du att få:

• jobba med det du älskar,
• bestämma själv över din tid

För mig är detta lite ställt på huvudet. Jag tycker att det skall vara precis tvärtom – en känd företagare sa till mig vid ett tillfälle:

Om du har byggt ett företag där du konstant jobbar mer än 40h per vecka och tjänar mindre eller lika mycket än en motsvarande, så innebär det att du har byggt in ett systemfel i din verksamhet och att den är olönsam.

Det är hårt sagt – men där ligger ett väldigt stort guldkorn att hämta. Vi småföretagare lever i sanningen att det är det ena eller det andra – att vi aldrig ställer oss den viktiga frågan:

Hur gör jag för att jobba mindre än 40 per vecka och samtidigt tjäna mer pengar?

Hur gör jag för att öka inkomsterna, särskilt de passiva, i min verksamhet?

Min uppfattning är nämligen att ett av de lättaste sätten att bli ekonomiskt oberoende är genom det egna företaget? Det handlar nämligen att göra samma sak som man redan gör och kanske bara skruva på hur man tar betalt.

För ca 20 år sedan när kvalitetsledningssystem var nya i Sverige, kom det amerikaner som sa att istället för ett högt initialt konsultarvode, ville de ha betalt 30% av omsättningshöjningen eller effektivitetsförbättringen i X år framåt. Många företag nappade, och varför skulle de inte? Om det inte fungerade, så behövde de inte betala, om det fungerade så delade de på vinsten – win-win. På så sätt kunde amerikanerna tjäna långt mycket mer än de hade kunnat göra om de tog betalt per timme. De bröt sambandet mellan tid och pengar, bara genom sättet de tog betalt…

• Har du också systemfel i din verksamhet?
• Hur kan du skruva på din verksamhet för att omvandla aktiva inkomster till passiva?
• Vad kan du gör annorlunda redan idag?

Det viktiga är inte vad du gör, utan vem du gör det med…

Hans tips till oss andra entreprenörer från sin 25-åriga karriär som företagare var att skaffa de bästa medarbetarna. Skulle han starta ett nytt företag idag så sa han nästan att det skulle vara att ta 10 personer han trivs med och har kul med och sedan låsa in sig i ett rum och titta efter vad de hade tyckt varit roligt att arbeta med.

Det går också hand-i-hand med min erfarenhet – en medarbetare kan lyfta eller stjälpa ett litet företag. Det är det som gör mig lite fundersam – många människor upplever att det är lågkonjunktur och att det är svårt att få jobb. Samtidigt säger alla företagare som jag träffat att det är brist på bra folk. Hade de träffat rätt person så hade de anställt på direkten.

Intressant…