<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss"
	xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#"
	>

<channel>
	<title>Psykologisk</title>
	<atom:link href="https://psykologisk.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://psykologisk.se/</link>
	<description>Om stresshantering, mänskligt beteende och personlig utveckling.</description>
	<lastBuildDate>Fri, 06 Mar 2026 10:10:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9.4</generator>

<image>
	<url>https://psykologisk.se/wp-content/uploads/2015/04/cropped-Psykologisk-logo-1-32x32.png</url>
	<title>Psykologisk</title>
	<link>https://psykologisk.se/</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<site xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">6813221</site>	<item>
		<title>Studenten är en källa till stress och oro hos både elever och föräldrar</title>
		<link>https://psykologisk.se/studenten-ar-en-kalla-till-stress-och-oro-hos-bade-elever-och-foraldrar/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=studenten-ar-en-kalla-till-stress-och-oro-hos-bade-elever-och-foraldrar</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Mar 2026 08:59:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Stresshanteringsmetoder etc]]></category>
		<category><![CDATA[Stress]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=683</guid>

					<description><![CDATA[<p>Alla som jobbat som lärare eller har haft ungdomar som tagit studenten vet hur påverkade ungdomarna kan bli sista året i på högstadiet, gymnasiet, eller högskolan. Mest illa är det med de som ska gå ur gymnasiet eftersom det är också för dessa elever som framtiden är som allra mest osäker, och steget in i [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/studenten-ar-en-kalla-till-stress-och-oro-hos-bade-elever-och-foraldrar/">Studenten är en källa till stress och oro hos både elever och föräldrar</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">683</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Kärleken &#8211; om attraktion, när vi lättast blir kära, olycklig kärlek etc</title>
		<link>https://psykologisk.se/karleken-om-attraktion-nar-vi-lattast-blir-kara-olycklig-karlek-etc/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=karleken-om-attraktion-nar-vi-lattast-blir-kara-olycklig-karlek-etc</link>
					<comments>https://psykologisk.se/karleken-om-attraktion-nar-vi-lattast-blir-kara-olycklig-karlek-etc/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 Dec 2025 08:55:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Manligt & kvinnligt]]></category>
		<category><![CDATA[Dejting]]></category>
		<category><![CDATA[Genusskillnader]]></category>
		<category><![CDATA[Popularitet]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=289</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det är inte bara vi vanliga dödliga som dagligen går omkring och tänker på kärlek och attraktion i alla dess former: Hur ska jag hantera olycklig kärlek? Vad ska jag göra när kärleken är obesvarad? Varför faller jag alltid för fel man eller kvinna? Varför gillar jag just den typen? Frågorna är fler än svaren. [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/karleken-om-attraktion-nar-vi-lattast-blir-kara-olycklig-karlek-etc/">Kärleken &#8211; om attraktion, när vi lättast blir kära, olycklig kärlek etc</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://psykologisk.se/karleken-om-attraktion-nar-vi-lattast-blir-kara-olycklig-karlek-etc/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>14</slash:comments>
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">289</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Har du höstdepression? De vanligaste symtomen och vanliga botemedel som ljusterapi</title>
		<link>https://psykologisk.se/har-du-hostdepression-de-vanligaste-symtomen-och-vanliga-botemedel-som-ljusterapi/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=har-du-hostdepression-de-vanligaste-symtomen-och-vanliga-botemedel-som-ljusterapi</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Sep 2025 10:58:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Stresshanteringsmetoder etc]]></category>
		<category><![CDATA[definitioner]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=242</guid>

					<description><![CDATA[<p>Många lider av höstdepression eller SAD, som höstdepression också kallas. SAD är förkortning för Seasonal Affective Disorder (årstidsbunden depression). Depressionen kan inträffa i samband med alla årstider men uppkommer som oftast på hösten. De senaste rönen 2025: SAD verkar vara mer heterogent än vad man tidigare trott. Alla drabbas inte likadant; några har tydliga humörtopp/subnormala perioder, [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/har-du-hostdepression-de-vanligaste-symtomen-och-vanliga-botemedel-som-ljusterapi/">Har du höstdepression? De vanligaste symtomen och vanliga botemedel som ljusterapi</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">242</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Om jul-hysterins psykologi &#8211; stressa ner, använd kontanter och shoppa inte ledsen</title>
		<link>https://psykologisk.se/julshoppa-med-kontanter-istallet-for-kreditkortet-och-shoppa-aldrig-ledsen/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=julshoppa-med-kontanter-istallet-for-kreditkortet-och-shoppa-aldrig-ledsen</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 24 Sep 2023 09:35:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<category><![CDATA[Beslutstagande]]></category>
		<category><![CDATA[Brott]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=284</guid>

					<description><![CDATA[<p>Julen hänger över oss och kommer som vanligt leda till en ren orgie i mat, godis, glögg – och ohämmad shopping. Svenskens handlande är aldrig så frenetiskt som under julen. För många leder detta till farlig stress, men också att man gör sig av med mer pengar än vad man annars hade gjort. Ta det [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/julshoppa-med-kontanter-istallet-for-kreditkortet-och-shoppa-aldrig-ledsen/">Om jul-hysterins psykologi &#8211; stressa ner, använd kontanter och shoppa inte ledsen</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">284</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Hur påverkar lågkonjunkturen efter Corona brottsstatistiken? Ökade antal brott efter förra finanskrisen?</title>
		<link>https://psykologisk.se/hur-paverkar-lagkonjunkturen-brottsstatistiken-alarmerande-okning-av-vissa-brott-i-usa/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=hur-paverkar-lagkonjunkturen-brottsstatistiken-alarmerande-okning-av-vissa-brott-i-usa</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 24 Mar 2020 09:46:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Psykologi]]></category>
		<category><![CDATA[Brott]]></category>
		<category><![CDATA[Forskningsnyheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=152</guid>

					<description><![CDATA[<p>Många säger redan i slutet av mars 2020 att botten ökar i kölvattnet av Corona-krisen, och då främst inbrott, rån och bedrägerier. Men hur såg det ut vid den förra stora finanskrisen som inleddes 2007-2008? Vissa typer av brott ökade i USA cirka ett år efter sedan den ekonomiska depressionen slog till med full kraft [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/hur-paverkar-lagkonjunkturen-brottsstatistiken-alarmerande-okning-av-vissa-brott-i-usa/">Hur påverkar lågkonjunkturen efter Corona brottsstatistiken? Ökade antal brott efter förra finanskrisen?</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">152</post-id>	</item>
		<item>
		<title>De tio vanligaste målen folk har i livet</title>
		<link>https://psykologisk.se/de-vanligaste-malen-folk-har/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=de-vanligaste-malen-folk-har</link>
					<comments>https://psykologisk.se/de-vanligaste-malen-folk-har/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Jul 2017 15:17:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Personligt utvecklande]]></category>
		<category><![CDATA[Lycka]]></category>
		<category><![CDATA[Målsättning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=389</guid>

					<description><![CDATA[<p>På sajten 43 Things Zeitgeist skriver besökare ned sina mål i livet. De tio mest önskade målen i folks liv enligt sajten är: Gå ner i vikt. Sluta upp med att skjuta upp saker och ting. Skriva en bok. Bli kär. Vara lycklig. Skaffa en tatuering. Dricka mera vatten. Gifta sig. Resa runt i världen [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/de-vanligaste-malen-folk-har/">De tio vanligaste målen folk har i livet</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://psykologisk.se/de-vanligaste-malen-folk-har/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">389</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Har samhället format den neuropsykiatriska sjukdomen ADHD?</title>
		<link>https://psykologisk.se/har-samhallet-format-den-neuropsykiatriska-sjukdomen-adhd/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=har-samhallet-format-den-neuropsykiatriska-sjukdomen-adhd</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 May 2017 07:52:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[Våra sinnen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=855</guid>

					<description><![CDATA[<p>Inledning Vi hör i dagens samhälle ofta människor tala om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Allt fler diagnostiseras, och allt fler medicineras för det (socialstyrelsen [www]). I en artikel av Maria Fröjd (Lärarnas nyheter, 2010 [www]) beskrivs hur antalet diagnoser fördubblats på sex år. I samma takt som diagnoserna ökar, förändras samhället i riktning mot ett [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/har-samhallet-format-den-neuropsykiatriska-sjukdomen-adhd/">Har samhället format den neuropsykiatriska sjukdomen ADHD?</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">855</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Depression &#8211; hopplöst mörker för vissa, nödvändig process enligt andra</title>
		<link>https://psykologisk.se/depression-hopplost-morker-for-vissa-nodvandig-process-enligt-andra/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=depression-hopplost-morker-for-vissa-nodvandig-process-enligt-andra</link>
					<comments>https://psykologisk.se/depression-hopplost-morker-for-vissa-nodvandig-process-enligt-andra/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 08 Dec 2016 08:13:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Stresshanteringsmetoder etc]]></category>
		<category><![CDATA[definitioner]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<category><![CDATA[Stress]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=62</guid>

					<description><![CDATA[<p>Depression har länge plågat och fascinerat människan. Tillståndet har skildrats i litteraturen, gestaltats i pjäser och filmer, och varit en stor källa till huvudbry för såväl schamaner som moderna vetenskapsmän. Winston Churchill brukade referera till sina perioder av depression som &#8221;den svarta hunden&#8221;. Peter Englund, Svenska Akademins Ständige Sekreterare, skrev i slutet av 2008 ett [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/depression-hopplost-morker-for-vissa-nodvandig-process-enligt-andra/">Depression &#8211; hopplöst mörker för vissa, nödvändig process enligt andra</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://psykologisk.se/depression-hopplost-morker-for-vissa-nodvandig-process-enligt-andra/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">62</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Därför mår vi bra av snyftare som Titanic</title>
		<link>https://psykologisk.se/darfor-mar-vi-bra-av-snyftare-som-titanic/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=darfor-mar-vi-bra-av-snyftare-som-titanic</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Jun 2016 14:29:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<category><![CDATA[Lycka]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=572</guid>

					<description><![CDATA[<p>Man kan ibland undra vad det är som driver biomassorna till filmer som Titanic. Varför skulle man vilja se en film som får en att må dåligt, som bygger upp en klump i halsen och som får tårarna att rinna nedför kinderna när sluttexterna rullar? Är det inte meningen att film ska få oss att [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/darfor-mar-vi-bra-av-snyftare-som-titanic/">Därför mår vi bra av snyftare som Titanic</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">572</post-id>	</item>
		<item>
		<title>Efter döden – om nära döden upplevelser, deja vu och vår irrationella rädsla för att dö spektakulärt</title>
		<link>https://psykologisk.se/efter-doden-%e2%80%93-om-nara-doden-upplevelser-deja-vu-och-var-irrationella-radsla-for-att-do-spektakulart/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=efter-doden-%25e2%2580%2593-om-nara-doden-upplevelser-deja-vu-och-var-irrationella-radsla-for-att-do-spektakulart</link>
					<comments>https://psykologisk.se/efter-doden-%e2%80%93-om-nara-doden-upplevelser-deja-vu-och-var-irrationella-radsla-for-att-do-spektakulart/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 19 Feb 2016 15:50:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Märkligt]]></category>
		<category><![CDATA[Drömmar]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[Myter]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<category><![CDATA[Våra sinnen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=491</guid>

					<description><![CDATA[<p>Livet efter döden har fascinerat människan i alla tider. Vissa tror att det ”bara blir svart” andra tror på att man kommer till ”himlen eller helvetet” eller att man ”återföds”. Teorierna är nästan lika många och skiftande som det finns människor. Utöver att tänka på vad som händer efter döden är vi också besatta av [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://psykologisk.se/efter-doden-%e2%80%93-om-nara-doden-upplevelser-deja-vu-och-var-irrationella-radsla-for-att-do-spektakulart/">Efter döden – om nära döden upplevelser, deja vu och vår irrationella rädsla för att dö spektakulärt</a> dök först upp på <a href="https://psykologisk.se">Psykologisk</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://psykologisk.se/efter-doden-%e2%80%93-om-nara-doden-upplevelser-deja-vu-och-var-irrationella-radsla-for-att-do-spektakulart/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
		<post-id xmlns="com-wordpress:feed-additions:1">491</post-id>	</item>
	</channel>
</rss>
