<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/rss2full.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><rss xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/" xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" version="2.0">

<channel>
	<title>Psykologisk</title>
	
	<link>http://psykologisk.se</link>
	<description>Om mänskligt beteende, personlig utveckling, motivation och inspiration.</description>
	<lastBuildDate>Wed, 19 Jun 2013 16:58:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.4.2</generator>
		<atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" type="application/rss+xml" href="http://feeds.feedburner.com/Psykologisk" /><feedburner:info uri="psykologisk" /><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com/" /><item>
		<title>Stressad? Läs om stressforskningens unga historia</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/aXbxJLe8j-Q/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/stressad-las-om-stressforskningens-unga-historia/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 11 Jun 2013 12:36:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Stresshantering]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<category><![CDATA[Stress]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=693</guid>
		<description>Vi pratar mycket om stress nuförtiden, men med tanke på hur stor påverkan stress har på våra liv så är det märkligt att fenomenet inte ens fick ett namn (ordet fanns men inte i den betydelsen) förrän på 1920-talet. Ordet stress kommer från engelskans (middle English) ”destresse” som i sin tur lånats från gammal franska [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/aXbxJLe8j-Q" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/stressad-las-om-stressforskningens-unga-historia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/stressad-las-om-stressforskningens-unga-historia/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Studenten är en källa till stress och oro hos både elever och föräldrar</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/dCwWZ5XV2sQ/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/studenten-ar-en-kalla-till-stress-och-oro-hos-bade-elever-och-foraldrar/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 20 Apr 2013 16:59:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Stresshantering]]></category>
		<category><![CDATA[Stress]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=683</guid>
		<description>Alla som jobbat som lärare eller har haft ungdomar som tagit studenten vet hur påverkade ungdomarna kan bli sista året i på högstadiet, gymnasiet, eller högskolan. Mest illa är det med de som ska gå ur gymnasiet eftersom det är också för dessa elever som framtiden är som allra mest osäker, och steget in i [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/dCwWZ5XV2sQ" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/studenten-ar-en-kalla-till-stress-och-oro-hos-bade-elever-och-foraldrar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/studenten-ar-en-kalla-till-stress-och-oro-hos-bade-elever-och-foraldrar/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Våldsbrott fortsätter minskar drastiskt i USA – inte ett mord på 36 timmar i New York!</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/cB-2pnrOzVk/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/valdsbrott-minskar-drastiskt-i-usa/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 23 Jan 2013 10:42:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Sociologi]]></category>
		<category><![CDATA[Brott]]></category>
		<category><![CDATA[Forskningsnyheter]]></category>
		<category><![CDATA[Socialpsykologi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=313</guid>
		<description>I början av den ekonomiska kraschen i USA så publicerades det larmsiffror över brottsstatistiken i landet, och man kunde konstatera att till exempel inbrott ökade med 32 % under hösten 2008. Men samtidigt fortsatte antalet mord att minska i New York. Många bedömare spekulerade att den ökade arbetslösheten och de allmänt tuffa tiderna i USA skulle [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/cB-2pnrOzVk" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/valdsbrott-minskar-drastiskt-i-usa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/valdsbrott-minskar-drastiskt-i-usa/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Därför mår vi bra av snyftare som Titanic</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/gsINo6Kv8UU/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/darfor-mar-vi-bra-av-snyftare-som-titanic/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 01 Jun 2012 10:29:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<category><![CDATA[Lycka]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=572</guid>
		<description>Man kan ibland undra vad det är som driver biomassorna till filmer som Titanic. Varför skulle man vilja se en film som får en att må dåligt, som bygger upp en klump i halsen och som får tårarna att rinna nedför kinderna när sluttexterna rullar? Är det inte meningen att film ska få oss att [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/gsINo6Kv8UU" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/darfor-mar-vi-bra-av-snyftare-som-titanic/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/darfor-mar-vi-bra-av-snyftare-som-titanic/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Drömmar är ett mysterium för vetenskapen – varför drömmer vi?</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/d0YJSbqLSAM/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/drommar-ar-ett-mysterium-for-vetenskapen-%e2%80%93-varfor-drommer-vi/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 02 May 2012 17:01:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Märkligt]]></category>
		<category><![CDATA[definitioner]]></category>
		<category><![CDATA[Drömmar]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=57</guid>
		<description>Drömmar slutar aldrig fascinera människan. Drömsömnen är ett fenomen som fängslat oss i urminnes tider. De tidigaste skrifterna man hittat om drömmar går så långt tillbaka som 5000 år i Mesopotamien, civilisationens vagga. Drömmarna har genom historien ända fram till våra dagar setts som en högre form av kommunikation, bärare av gudomliga budskap, profetior, undermedvetna [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/d0YJSbqLSAM" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/drommar-ar-ett-mysterium-for-vetenskapen-%e2%80%93-varfor-drommer-vi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/drommar-ar-ett-mysterium-for-vetenskapen-%e2%80%93-varfor-drommer-vi/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>5 strategier för ökad intelligens</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/ZhZBxeT4XHM/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/5-strategier-for-okad-intelligens/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 18 Apr 2012 14:51:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[Intelligens]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=554</guid>
		<description>Innan vi går in på bra strategier som du kan tillämpa för att öka din intelligens så kan det vara på sin plats för en definition: vad menar vi med intelligens? Ofta delar man upp begreppet intelligens i kristalliserad intelligens och flytande intelligens. Det förstnämnda syftar till hur bra individen är på att använda olika [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/ZhZBxeT4XHM" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/5-strategier-for-okad-intelligens/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/5-strategier-for-okad-intelligens/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Vill du att ditt barn ska bli mer kreativt? Gör en resa utomlands</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/j3JNS1jep9Y/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/vill-du-att-ditt-barn-ska-bli-mer-kreativt-gor-en-resa-utomlands/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 30 Mar 2012 11:24:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Personlig utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[Inspiration till stordåd]]></category>
		<category><![CDATA[Intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Våra sinnen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=547</guid>
		<description>Många brukar lämna sina barn hemma när de åker på semester utomlands vilket är mycket synd. Barn behöver också semester, och undersökningar pekar på att det är bland annat bra för barnens kreativa förmåga att se sig om i världen redan i unga år. Studierna pekar främst på att det är bra för kreativiteten att [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/j3JNS1jep9Y" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/vill-du-att-ditt-barn-ska-bli-mer-kreativt-gor-en-resa-utomlands/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/vill-du-att-ditt-barn-ska-bli-mer-kreativt-gor-en-resa-utomlands/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>10 förbluffande fakta om skönhet- och diskussion kring attraktion</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/J2basCq3HR0/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/10-forbluffande-fakta-om-skonhet-och-diskussion-kring-attraktion/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Mar 2012 16:54:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<category><![CDATA[Dejting]]></category>
		<category><![CDATA[kommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[Popularitet]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<category><![CDATA[Sociobilogi]]></category>
		<category><![CDATA[Våra sinnen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=532</guid>
		<description>Den kanske största lögnen av dem alla i livet är att ”utseendet har ingen betydelse”. Våra fysiska attribut påverkar hur vi blir bemötta av andra, såväl privat som i arbetet. Bland annat har undersökningar visat att vackra människor ofta uppfattas som ”snällare”, ”smartare”, och ”viktigare”. Skönhet är inte bara viktigt i interpersonella kontexter utan används [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/J2basCq3HR0" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/10-forbluffande-fakta-om-skonhet-och-diskussion-kring-attraktion/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/10-forbluffande-fakta-om-skonhet-och-diskussion-kring-attraktion/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>DMDD – ny kontroversiell diagnos för barn</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/sU_nPTCuwLM/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/dmdd-ny-kontroversiell-diagnos-for-barn/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 19 Feb 2012 15:01:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Övrigt]]></category>
		<category><![CDATA[Antisocialt beteende]]></category>
		<category><![CDATA[psykologiska fenomen]]></category>
		<category><![CDATA[Stress]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=529</guid>
		<description>DMDD är en ny psykiatrisk diagnos som blir alltmer vanlig i USA, och som förmodligen kommer att bli allmänt vedertagen även internationellt sett. DMDD är en alternativ diagnos till bipolär sjukdom hos barn. Barnpsykologen Peter Parry tror att DMDD kan bli en lika ökänd diagnos som andra akronymer som till exempel ADHD. Vad är DMDD? [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/sU_nPTCuwLM" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/dmdd-ny-kontroversiell-diagnos-for-barn/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/dmdd-ny-kontroversiell-diagnos-for-barn/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Om klubb 27 och kända musikers förhöjda risk att dö i förtid</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Psykologisk/~3/SCdHGDMiEt8/</link>
		<comments>http://psykologisk.se/om-klubb-27-och-kanda-musikers-forhojda-risk-att-do-i-fortid/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 16 Jan 2012 17:32:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Märkligt]]></category>
		<category><![CDATA[Antisocialt beteende]]></category>
		<category><![CDATA[Forskningsnyheter]]></category>
		<category><![CDATA[mänskligt beteende]]></category>
		<category><![CDATA[Media]]></category>
		<category><![CDATA[Popularitet]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://psykologisk.se/?p=522</guid>
		<description>Vi har alla hört talas om ”klubb 27”, som syftar till den långa rad av populära musiker som dog redan vid 27-års ålder. Denna klubb kallas även ”Curse of 27”, eller ”Forever 27 club”. Kända musiker som dog redan vid 27-års ålder inkluderar legendarer som Brian Jones, Jimi Hendrix, Kurt Cobain, Janis Joplin och Amy [...]&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Psykologisk/~4/SCdHGDMiEt8" height="1" width="1"/&gt;</description>
		<wfw:commentRss>http://psykologisk.se/om-klubb-27-och-kanda-musikers-forhojda-risk-att-do-i-fortid/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://psykologisk.se/om-klubb-27-och-kanda-musikers-forhojda-risk-att-do-i-fortid/</feedburner:origLink></item>
	</channel>
</rss>
