Dagens konkurrens i smartphone-segmentet gör att alla tillverkare, inte bara Apple, har en näst intill overklig press på sig att årligen leverera stora innovationer. Även om iPhone startade trenden så är de inte förarsätet just nu och under nästa stora presentation krävs det att Apple levererar något oväntat.

Nya iPhone SE tror jag kommer bli en succé. En snygg, snabb och kompetent telefon i en mindre form för de som inte vill betala skjortan för den senaste iPhone 6S eller kommande 7. De använder befintlig hårdvara och kommer därför tjäna mer per såld enhet. Trots det så räknar Apple med att inkomsten kommer sjunka än mer kommande kvartal.

En ljusglimt i rapporten var att tjänster nu genererar mer inkomster än försäljningen av datorer. Och även om den siffran är långt under förtjänsten från iPhone-försäljningen (6 miljarder USD jämfört med 33 miljarder USD) så tror jag att gapet kommer minska än mer kommande år. Att få in användarna i sitt egna ekosystem är nyckeln till att hålla inkomsterna höga. Och Apple är duktiga på just det – att låsa in sina användare. Är du väl inne i Apple-världen har du så mycket att vinna på genom att använda deras integrerade tjänster. Jag tycker inte de är bäst på allt, långt ifrån, men mycket fungerar smärtfritt.

Så om Apple ska lyckas vända den negativa trenden behöver de inte bara revolutionera med iPhone 7, de måste även uppdatera sitt ekosystem med så mycket bra funktioner att vi inte vill byta. Utmanande, minst sagt!

* Bild från The Guardian.

Antagligen har du inte ens tänkt tanken att skaffa en Windows Phone, precis som majoriteten av alla andra smartphone-användare världen över. Diskussionen om Windows Phone vara eller icke vara blossade upp ordentligt tidigare i år när det rapporterades att antalet sålda enheter (100 miljoner sedan starten) inte ens går att jämföra med konkurrenternas siffror (iOS och Android 4,5 miljarder). Med en sjunkande marknadsandel på under 2 % finns det ingen framtid för Windows Phone – i alla fall inte så som läget ser ut just nu. Microsoft sa under sin årliga utvecklarkonferens Build att Windows Phone inte har i fokus i år, något som talar sitt tydliga språk för plattformens framtid.

Oavsett vad du tycker om Windows Phone så är det inte av ondo med konkurrens. Att Apples tidigare dominans har utmanats hårt och rättvist av Android betyder att utvecklingen går framåt utan att endast en leverantör styr. Jag tycker personligen att det hade varit kul med en ordentlig satsning från Microsoft.

Så vilket är då det mest troliga scenariet?

• Windows Phone läggs ned helt. Finito. The End.
• De kastar ut sitt egna operativsystem till förmån för en specialversion av Android. Lite i samma stil som Amazon Kindle och Blackberry gjort.
• De läker sina sår och lär sig av sina misstag för att om ett år presentera en imponerande nysatsning.

Jag tror inte att Microsoft kommer kasta in handduken helt och hållet. De måste ha ett komplett ekosystem där deras användare kommer åt deras tjänster oavsett var de är eller vilken device de använder. Det finns redan idag en hel del bra och uppskattade appar från Microsoft, vilket tyder på att de satsar på rätt saker när det gäller mjukvara.

Hur framtiden ser ut vet ingen, men tydligt är iaf att hårdvara blir mindre, mer batterieffektiva och snabbare. Att anpassa sitt egna eller någon annans operativsystem till dessa enheter, oavsett om det är en bärbar dator, platta eller smartphone, är nyckeln för de stora jättarna att behålla oss användare inom sitt ekosystem.

Exakt vad som hände den närmsta tiden efter har jag svårt att minnas. Något form av lockande meddelande la jag antagligen upp, eftersom flera hörde av sig för att hjälpa till. Jimmy Poopuu tog fram en design som fick starwars.nu att bli något mer än ännu en dåligt formgiven fan-sida med animerade GIF:ar (som det hade blivit om jag slängt ihop den själv). Fler hörde av sig och ville hjälpa till. Herregud, vad hände och vart var vi på väg?

Minnet sviktar som sagt, men ett datum som etsat sig fast extra hårt är 990122. Den 22 januari 1999 anordnade Hyperisland en konferens i Karlskrona och skolan, som var världskänd i webbvärlden, fick folk att vallfärda dit. Gratis flygbiljett från min dåvarande arbetsgivare och jag var på väg. Daniel Achilles (nu Bruce) och Kristoffer Bergqvist hade tidigare hört av sig och vi bestämde träff för att nörda ner oss riktigt ordentligt. Vi la upp planer för sajten och hur vi skulle ta över världen. Daniel tog fram ny design (ja, den håller än idag) och vi körde på i full fart. Gasen i botten. Hur mycket energi och kärlek som helst. Allt var möjligt och vi var alla odödliga Jedis.

Under våren 1999 var vi ett stort gäng som hängav oss till att fylla starwars.nu med innehåll. Daniel Johansson skrev spelrecensioner snabbare än han tryckte på handkontrollen. Magnus Johansson fyllde sin bokhylla med alla böcker det stod Star Wars på. Vi öppnade upp ett forum så svenska fans hade ett ställe att prata av sig på, styrt av bland annat Li Forsberg. En guide över Star Wars-universumet la vi upp och så klart en egen sektion dedikerad leksaker. Erik Dahlström och Johan Rünow, båda från var sin ände av landet, spred kärlek och livsnjutning runt om i redaktionen. Även om vi aldrig såg oss som en nyhetssida var vi ändå måna om att svenska fans skulle kunna läsa det senaste på svenska, något som Thommy Ansersson hade örnkoll på.

Premiären i maj närmade sig och det var ett febrilt arbete som pågick hela tiden. Någonstans där mellan alla rader av programmeringskod, recensioner och nördande insåg vi att den svenska premiären i augusti inte gick att vänta på. En sådan här sak kan bara upplevas på ett sätt: på en världspremiär. Med gott självförtroende, hårt jobb och säkert en gnutta tur ordnade vi sponsring av bland annat flygbiljett och en bärbar dator. När jag och Kristoffer Bergqvist väl klev av planet i New York i mitten på maj 1999 var det så overkligt att vi antagligen inte ens förstod var vi höll på med. Eller så är det bara mitt minne som sviker mig igen.

En sak var vi dock säkra på: vi skulle behöva ta oss till Ziegfeld-biografen för att bli en del av den seriöst organiserade kön. Vi hade tidigare skrivit upp oss på en lista och fått ett antal tider då vi skulle stå i kön. Gjorde vi det var premiärbiljetterna våra. Sagt och gjort, vi satte oss där mitt på Manhattan och tyckte vi var sjukt coola när vi skrev dagsrapporter och krönikor på den bärbara datorn. Premiären närmade sig och det var en smått kaosartad stämning när alla skulle in på biografen. Efteråt, på väg ut, var det lugnare men desto mer kaos i huvudet. Vi hade sett en världspremiär. Av Star Wars! Sjukt mäktigt. Eller var det det? Jag vet att jag under en radiointervju redogjorde för hur bra filmen var. I efterhand var det tydligt att hela upplevelsen var det som jag recenserade. Filmen kom liksom längre ner på listan, både mentalt och vad gäller betyg.

Väl hemma igen insåg vi alla en sak: att köa måste vi även göra i Sverige. Och det var här som jag personligen tycker att starwars.nu blev till på riktigt. Cirka 50 timmar innan biljettsläppet till den svenska premiären ställde jag min privata tjock-TV och Nintendo 64 utanför biograf Rigoletto på Kungsgatan i Stockholm och satte mig där tillsammans med övriga från redaktionen. 49 timmar senare gick kön ända upp till Sveavägen och för er som inte vet hur långt det är har jag svaret här: 280 meter. Aldrig någonsin tidigare hade det köats för biobiljetter i Sverige på det här sättet. Men det slutade inte där.

Om vi kunde samla så mycket Star Wars-fans på en trottoar inför ett biljettsläpp, borde vi då inte göra något inför själva premiären? Thomas Sjöblom och Andreas Jarlén, nya bekantskaper från kön, tog på sig uppgiften att leta lokal. På den lilla tiden vi hade på oss lyckades vi inte bara hyra Lava (Kulturhuset) och fixa sponsring av lokalhyra, läsk, prylar och gud vet allt – vi fyllde även hela lokalen till bristningsgränsen och fick de mest hängivna starwars.nu-föjlarna att tåga med oss till Rigoletto där vi tillsammans såg den svenska premiären. Cantina Pre-Party 1 var en succé.

Allt det här gjorde vi om ytterligare två gånger och efter sista visningen av Episod III på bio fanns det bara ett sätt att gå vidare: genom att säga hej då. starwars.nu lades officiellt ner 2015.

I år har det gått 10 år och även om det känns som en evighet finns det så starka minnen kvar att allt kunde hänt igår. Det starkaste som lever kvar inom mig är ändå vänskapen. De vänner jag fick under den här tiden står mig fortfarande väldigt nära och när vi idag den 16 december 2015 samlas igen för att tillsammans gå in i biografen är det inte bara Star Wars jag tänker på. Jag tänker på er, mina kära vänner, och er där ute som gjorde starwars.nu till vad det var. Och till dig, dig och dig (och dig) som inte står med i namn ovan: ni vet vilka ni är och det här är tillägnat er minst lika mycket.

Tack för allt och May the Force be with us. Always.

p.s. Vill du prata med oss i redaktionen eller med andra fans hittar du oss numera på Facebook.

Det är stort, sjukt stort. Och samtidigt lite oroväckande. Tack vare WordPress har en stor mängd människor kunnat skapa sig en egen digital närvaro utan att behöva vara vare sig HTML/CSS/JavaScript-ninja eller kung på backend, vilket jag ser som något oerhört positivt. Men hur många av alla dessa personer har koll på säkerhet och vad krävs för att deras webbplats ska vara allt för bloatad och öppen för illasinnade att utnyttja till vad de nu vill? Antagligen skrämmande få.

När jag själv skapar en ny WordPress-sajt så är det oroväckande ofta jag får trafik från helt orimliga ställen och att intrångsförsök påbörjas nästan direkt. En svensk blogg som får besökare från Ukraina, eller att någon försöker logga in med användarnamnet ”admin” sjuttioelva gånger inom en minut, känns inte som något naturligt.

WordPress har en sida, Hardening WordPress, där du kan få en bättre förståelse för varför WordPress måste säkerhetsanpassas. Själv tycker jag att WPMU DEV har bättre ingående guider. Och om allt känns TL;RD (du inte orkar läsa) så finns det enligt mig egentligen bara ett plugin som du behöver installera: iThemes Security.

Källa: MKSE.com
Bild: W3Tech

Ut med det gamla och in med det nya. Ja men visst, klyschorna fortsätter hagla in, håll i hatten (”sju hål i nacken” skulle min dotter Stella 3 år svarat direkt om hon kunde läsa det här). Jag älskar ju det här med webben, framför allt det tekniska, så ny bloggsatsning betyder senaste WordPress-versionen och nytt tema. Hoppas ni gillar det.

Jag kommer fokusera på webben, internet och det tekniska kring det. Risken är stor att det även kommer dyka upp en del saker också. Till exempel Star Wars, foto och träning. Kanske som en kombination, det vore kul!

Sjukt peppande att vara tillbaka, nu kör vi!

Photography is all about your eyes, your visions and your creativity. If you don’t see that special thing it’s all over from the start. Yes you can learn it, but you still have to have it in you. Compare it with something else, music for example. Yes I could learn how to play the guitar to have enough self confidence to play a Bob Dylan tune on a party, but I’ll never be good at it. I can buy a fancy steel string acoustic guitar but it wont help me, except for looking nice in my apartment (okey that’s quite important too, but not in this discussion).

With that said I don’t think no one should get the most expensive camera and gadgets just because they think it’ll automatically make them a good photographer. On the other hand, you should try to get a camera house and lenses that you can grow with and learn how to use. My own personal struggle is not to go for the professional gear all the time, but it’s damn hard and that’s maybe also why I write this as some kind of foreword to this blog post…

Back to the title of this blog post: Photo gadgets. I’m a geek and I love new technical inventions, especially within the photography scene. This is why want to share what types of stuff I have in my bag and on my desk.

While on the field

• » The bag: Lowepro SlingShot 300 AW
  • This is a really well designed bag for photographers on the run. With the ”sling shot” functionality you can have the bag on your back and within seconds swing it to the front and open it just a little bit to be able to reach all your lenses and accessories. The only drawback with this model is that it can’t fit my MacBook which I miss every now and then when I’m doing longer photo sessions (the 350 AW model has space for this though).
• » My camera: Nikon D90
  • My first own digital Nikon and I must say that it has been performing extraordinary well. I’m soon reaching 20 000 exposures and that’s only in a 9 months period and it has only struggled once, which was after a whole day of massive shooting (3 000+ exposures). Adding a battery grip and this consumer DSLR can go on for hours without draining out the batteries. I can’t however say I’m too impressed with the movie functionality and shooting in low light shows that the DX chip (i.e. not full frame) adds quite a lot of noise. It’s also a bit slow when firing several shots at once and the write times to the memory card can be a pain when you’re about to miss the opportunity of a moving subject. But as whole I’m happy and I’ll keep this baby in my bag until it breaks down into dust.
• » Lens: Nikkor 35 mm f/1.8
  • Even though it says 35 mm it’s actually a 50 mm if you calculate it to a full frame camera. It’s light, small, has a lowest aperture of 1.8 and costs almost nothing. If you own a Nikon DX camera this one has to be in you camera bag. Period.
• » Lens: Nikkor 14-24 mm f/2.8
  • My latest addition. Yes it’s twice as expensive as my Nikon D90. Yes you should not buy the best professional gear. But damn it’s good. I haven’t made any hardcore tests yet but the quality of what I’ve seen so far is beyond anything I’ve experienced. And the best of all, it’s a full frame lens so I can use the day I upgrade my camera house.
• » Lens: Sigma 50-150 mm f/2.8
  • I got this telephoto zoom lens 5 months ago when I worked with the photo project Me, triathlete. I needed to be able to get closer even though I couldn’t physically. I kind of miss the lack of shake reduction but when I chose between this lens and Nikon’s 70-200 I couldn’t convince myself it was worth the triple price. Also, there were rumors of an updated 70-200 (which just happened a few weeks later).
• » Flash: Nikon Speedlight SB-900
  • Directly when I bought this flash I cursed myself of getting the most expensive gadgets all the time. But now I’m happy I didn’t return it. Together with the Lastolite Ezybox (see below) I can’t live without it when photographing on the field. A portable. powerful and wireless flash which might be a bit too expensive but you wont regret it.
• » Flash soft box: Lastolite Ezybox
  • Photography is all about light and even though I’m not a huge fan of artificial dito I still have to use it quite often. When I studied photography I loved the big soft boxes, which created a smooth and natural light, and this is almost as it gets when you want to have a portable and cheap solution.
• » Under the water: ewa-marine U-AXP
  • I wanted to do some underwater photography this summer, especially for the Me, triathlete project. After a few days of Google and flickr search I understood that ewa-marine had products that matched my needs and wallet. It’s a low budget ”housing” which basically just is a thick plastic bag, but it doesn’t leak and it works. Good enough for me. The photos I took are still in Lightroom but I’ll post them soon, I promise.

My digital dark room

• » Computer: MacBook
  • It might not have the fastest CPU but it’s doing everything I want it too and it’s light enough to bring out on the field if I need to. Upgraded with 4 GB RAM.
• » Monitor: HP 23″ widescreen
  • No you shall NEVER EVER EVER work with your photos on you laptop screen. Not even the latest MacBook Pro models have well enough calibrated screen, in my humble opinion. Get an external one.
• » Wacom: Wacom Intuos2 A4
  • I’m the worst illustrator ever but I’ve somehow managed to learn how to use a pen instead of a mouse and now a days I can’t really understand how I could be able to do any photography work without a Wacom board.
• » Software: Adobe Lightroom
  • I get a lot of questions regarding what software to use and it feels that I keep on repeating myself. The library functionality is far better than Bridge and the developing tools (for RAW images) is outstanding. I think 90 % of my time is spent in Lightroom and the rest in Photoshop.
• » Software: Adobe Photoshop
  • Heavy retouching needs makes this program a true need. I guess this software doesn’t need any more attention than this.
• » Backup: Several external hard drives
  • I once managed to drop my one and only external hard drive that hold all my free-lance work. Poff, no more photos (since I had started to use the Nikon D100 at the magazine I worked for) and no happy face for weeks after. If you have some money left and really need to spend it – get an extra hard drive. If you already have one, get one more. I have my whole photo library mirrored on three different external hard drives to be extra sure that I wont loose anything important.

My camera managed to fire around 3 000 rounds and I guess I wont have to tell you that a few hours will be spent just to go through them all. Instead of letting you wait I give you two teasers. The rest of the photos, together with a summary of the race, will be posted hopefully sooner than later.

Below you can see a happy ironman crossing the finish line. ”I felt quite clear in my head, but as soon as I crossed that line my mind told me to find a place to lie down”, Marcus told me afterwards. After about three minutes he was up on his feet again with a smile on his face.

Well fought Marcus, hugely impressive!

Competition: Borås Triathlon, June 6th
All photos are also available on Flickr, click here.

Competition: Göteborg Triathlon, June 7th
All photos are also available on Flickr, click here.

Competition: Säter Triathlon, June 28th
All photos are also available on Flickr, click here.

Competition: Örserum Triathlon, July 4th
All photos are also available on Flickr, click here.