<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/rss2full.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://feeds.feedburner.com/~d/styles/itemcontent.css"?><rss xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:trackback="http://madskills.com/public/xml/rss/module/trackback/" version="2.0"><channel><title>dahlgren.net - Dahlgren Communications AB - innehåll för webb och tryck</title><link>http://www.dahlgren.net</link><description>RSS feeds for dahlgren.net - Dahlgren Communications AB - innehåll för webb och tryck</description><ttl>60</ttl><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" href="http://feeds.feedburner.com/DahlgrenGrazon" type="application/rss+xml" /><feedburner:emailServiceId xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0">DahlgrenGrazon</feedburner:emailServiceId><feedburner:feedburnerHostname xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0">http://feedburner.google.com</feedburner:feedburnerHostname><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com" /><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/415/Den-forlorade-symbolen-ar-har.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=415</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=415&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Den förlorade symbolen är här</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/415/Den-forlorade-symbolen-ar-har.aspx</link><description>&lt;p&gt;Började dagen med att läsa två vitt skilda recensioner av Dan Browns nya bok, Den förlorade symbolen. Den ena var den jag förväntat mig att finna på alla kultursidor, &lt;a href="http://hd.se/kultur/boken/2009/10/21/vilse-i-katakomberna-i-dan-browns/"&gt;en bitter sågning av en bestseller&lt;/a&gt;. Skribenten menar visserligen att han uppskattade Da Vinci-koden men att uppföljaren inte är på samma nivå:&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;"En skicklig magiker kan, med små variationer, genomföra i stort sett samma trick gång på gång och ändå hålla sin publik trollbunden. Dan Brown är inte en sådan mästartrollkarl. När han nu ger sig på att dra samma kanin ur hatten en gång till, blir det inte alls lika underhållande eller överraskande. Författarens stilistiska tillkortakommanden blir då desto mer syn- och kännbara."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag kan inte protestera eftersom jag ännu inte läst boken själv. Men det är tydligt att HD-recensenten gärna vill briljera genom att steka bokens författare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men i RSS-flödet fanns &lt;a href="http://blogg.bokus.com/recension-den-forlorade-symbolen-av-dan-brown/"&gt;ytterligare en recension av boken&lt;/a&gt;. Helt annorlunda. På Bokaktuellt får boken ett mer positivt bemötande. Här saxar jag:&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;"Och det måste deklareras direkt – säga vad man vill om Dan Brown men skriva spännande och medryckande actionthrillers det kan han och han är bland de vassaste i branschen på det. Spontant kan jag inte påminna mig att jag läst något så hantverksmässigt skickligt och nagelbitarspännande sedan, tja, Fredrik Forsyths eller Ken Folletts bästa perioder. Och bara det är ett betyg som heter duga, i varje fall i min bok."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Visst har även Göran Skoglund några mindre invändningar. Men är det samma bok de båda herrarna läst? Tja, det är väl bara ett bevis på att en recension skriven av någon med andra referensramar än dina egna är... ganska värdelös. Det svåra är ju att känna recensentens referensramar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så innan det är dags att släcka ner datorn hittar jag en &lt;a href="http://www.svb.se/nyheter/den-f%C3%B6rlorade-symbolen-%E2%80%93-ett-extremt-f%C3%B6rlagsarbete"&gt;artikel på Svensk Bokhandels sajt om Dan Browns nya bok&lt;/a&gt;. Det är spännande läsning om spelet bakom kulisserna med den svenska utgåvan och vilka villkor som förläggaren här ställts inför. Boken är nämligen översatt i expressfart av inte mindre än sex olika översättare som fått varsin bit av boken och sedan har texterna fogats samman. De gjorde översättningen på sju dagar...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Intressant också när man läser detta:&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;"Även den svenska titeln blev en chansning. Man visste att boken hette The Lost Symbol på engelska. Men ingen visste vad som var rätt valör på ”lost”. Man valde förlorad, och höll tummarna. Det var en chansning som gick hem, konstaterade Jonas Axelsson lättat på redaktionsmötet efter att snabbt skummat igenom den engelska utgåvan."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hm, funderar på om jag skulle ge mig på att hitta översättare till &lt;a href="http://www.innebandypiraterna.se"&gt;InnebandyPiraterna&lt;/a&gt; och göra den tillgänglig på fler språk samtidigt som den kommer ut på svenska? Det hade ju varit lite häftigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den lär dock inte sälja lika mycket som Browns bestseller:&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;"Han konstaterar att förhandsordrarna har nått 290 000 exemplar och att man tryckt 300 000. Då räknas en planerad upplaga i bokklubbarna Månadens Bok och Bonniers Bokklubb på 60 000 exemplar in."&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mina läsare har dock en fördel. Jag tänkte inte vänta fem år med att skriva uppföljaren till &lt;a href="http://www.innebandypiraterna.se"&gt;InnebandyPiraterna&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><enclosure url="http://www.dahlgren.net/Portals/0/forloradesymbolen-bok.jpg" type="image/jpeg" length="23203" /><pubDate>Wed, 21 Oct 2009 20:34:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:415</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/414/Inget-att-saga-eller-mycket-att-gora.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=414</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=414&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Inget att säga - eller mycket att göra?</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/414/Inget-att-saga-eller-mycket-att-gora.aspx</link><description>Tyst på webben betyder inte att jag inte haft något att säga - mer att jag inte haft tid att blogga...</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Thu, 24 Sep 2009 13:03:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:414</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/413/Gatsten-darfor-har-pappersboken-en-framtid.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=413</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=413&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Gatsten - därför har pappersboken en framtid</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/413/Gatsten-darfor-har-pappersboken-en-framtid.aspx</link><description>&lt;p&gt;Kommer vi att ha pappersböcker om 5, 50 eller 100 år? Därom tvista de lärde - och alla andra. Själv var jag för 15 år sedan helt övertygad om att pappret skulle vara mer eller mindre borta efter 10-20 år.&lt;br /&gt;
För 10 år sedan trodde jag det inte längre. Och idag? Jo, jag tror att pappersböcker så som vi känner dem idag inom några år är historia. Men jag är säker på att pappersböcker kommer att leva vidare av en helt annan anledning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Anledningen heter &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Gatsten"&gt;gatsten&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ja, inte så att gatstenen i sig skulle vara en anledning till att behålla pappersböcker men principen.&lt;br /&gt;
Fram tills för 50 år sedan var gatsten vanligt som beläggning på gatorna i städerna. Efterhand ersattes den på många håll av tegel, asfalt eller betong eftersom detta var billigare och ärligt talat bättre på många sätt.&lt;br /&gt;
Gatsten är ojämnt, opraktiskt för dem som går med smala klackar, kör barnvagn eller rullstol. Dessutom blir det halt när det regnar. Det är visserligen slitstarkt, stenen håller i evigheter. Men man måste underhålla och fylla på med grus/sand mellan stenarna med jämna mellanrum.&lt;br /&gt;
Dessutom är gatsten idag dyrare att köpa och lägga än alternativen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ändå är vi många, jag är en av dem, som älskar gatsten. Det är vackert. Det känns gediget, äkta. Klassiskt. Trots att det är dyrt och opraktiskt så är gatsten av granit åtråvärt idag. Både på gator i städer och folks trädgårdar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Just därför tror jag att pappersboken har en framtid. Som någon skrev - hur ber man en författare signera en e-bok? Hur roligt är det att ge bort en e-bok (inte en e-boksläsare) när man inte kan slå in den i ett paket? Hur visar du att du läser när du har 1000 e-böcker men inga bokhyllor?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min gissning är att pappersboken går från att ha ett kort liv som läsning mellan tryckeri och papperskvarn till att istället bli ett samlarobjekt. Kanske säljer författare i framtiden en bibliografiupplaga signerad och numrerad till de verkliga fansen. E-boken dödar pocketboken men inte den vackert läderinbundna. Kanske pappersboken förvandlas till ett fordral för e-boken, för dem som faktiskt vill ha något att sätta i bokhyllan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Helt enkelt - gatsten är ett tungt skäl för pappersbokens framtid.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><enclosure url="http://www.dahlgren.net/Portals/0/gatstenslaggning.jpg" type="image/jpeg" length="69101" /><pubDate>Tue, 01 Sep 2009 05:34:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:413</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/412/Voddler-kan-det-vara-losningen.aspx#Comments</comments><slash:comments>4</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=412</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=412&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Voddler - kan det vara lösningen?</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/412/Voddler-kan-det-vara-losningen.aspx</link><description>&lt;p&gt;Ända sedan jag först testade Spotify har jag längtat efter en motsvarighet för film/tv. Tänk att slippa alla tv-tablåer som reglerar när och var jag kan se en film eller ett avsnitt av en tv-serie? Eller att slippa gå iväg till videoaffären för att hyra en DVD ur deras magra utbud?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Visst, det finns tjänster redan idag som &lt;a href="http://sfanytime.com/"&gt;SF Anytime&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://downloads.cdon.com/index.phtml?action=nav_page&amp;amp;navigation_id=23455"&gt;CDON&lt;/a&gt; m fl. Men de flesta saknar tv-serier och dessutom tar de alldeles för mycket betalt. Att betala 39 kr för att hyra en film via bredband känns fortfarande som ett något för högt pris. Det borde väl vara billigare med digital distribution än med plastskiva i butik som ska hanteras i flera led? Jag tror på ett månadsabonnemang i storleksordningen 99-299 kr som helt fyller ditt behov av film- och tv-serier (kommer det att heta tv-serier i framtiden?).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu har Voddler släppts som beta. Intresset för invites till beta-stadiet är lika stort som för Spotify. Christan på mjukvara.se &lt;a href="http://www.mjukvara.se/blogg/voddler-invites/"&gt;har fått 15 Voddler-invites som han tänker dela ut till sina läsare&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han har även en bevakningstjänst, eller ett RSS-flöde, där man kan se om andra liknande utdelningar av invites.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Själv har jag alltså inte lyckats komma över någon Voddler-invite ännu. Det är bara att hålla tummarna.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Mon, 31 Aug 2009 05:26:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:412</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/411/Bokbranschens-framtid-hur-gar-det-for-forfattare-och-forlag.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=411</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=411&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Bokbranschens framtid - hur går det för författare och förlag?</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/411/Bokbranschens-framtid-hur-gar-det-for-forfattare-och-forlag.aspx</link><description>&lt;p&gt;De senaste veckorna har jag läst en hel del artiklar om bokbranschen och hur den påverkas av teknikutvecklingen och andra saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ReadWriteWeb har skrivit två långa artiklar om bokbranschens digitala framtid, kallade Bits of Destruction hit Book Publising, &lt;a href="http://www.readwriteweb.com/archives/bits_of_destruction_hit_book_publishing_part1.php"&gt;del 1&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://www.readwriteweb.com/archives/bits_of_destruction_hit_book_publishing_part2.php"&gt;del 2&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läsvärda och intressanta. Ingen har ännu svaret om vad som kommer att hända när digitaliseringen ökar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även en intressant &lt;a href="http://jardenberg.se/2009/07/16/vem-tjanar-egentligen-pengar-pa-upphovsratten/"&gt;frågeställning apropå upphovsrätten&lt;/a&gt;, av Joakim Jardenberg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och här är en rak post, om varför bokbranschen (publishing) inte kan räddas i sin nuvarande form.&lt;br /&gt;
Tyngsta citatet ur texten: "&lt;span style="background-color: rgb(255, 255, 8);"&gt;For-profit publishing should not be saved — it should figure out new business models, ones that offer services that both readers and writers want and are happy to pay for."&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;a href="http://publishingperspectives.com/?p=2299"&gt;Richard Eoin Nash skriver&lt;/a&gt; också att läsargrupper/bokklubbar där ett antal människor läser samma bok och sedan diskuterar den är något av det bästa som hänt bokbranschen. Den sociala aspekten. Här finns något intressant att följa upp, tack vare internets möjligheter till socialisering även på större geografiska avstånd. Dialogen mellan läsare och författare men även läsarna sinsemellan kan göra boken till något mer än den varit hittills.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Anledningen till att de här frågorna intresserar mig är att jag till hösten ska dra igång ett par bokrelaterade projekt. Dels återuppliva &lt;a href="http://www.vipstory.org"&gt;novelltidskriften VIPstory i bokform&lt;/a&gt;, dels börja ge ut mina första egna böcker på mitt eget förlag (Dahlgrens Förlag). Båda projekten med hjälp av print-on-demand som gör att jag slipper fylla ytterligare ett förråd med osålda trycksaker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag jobbar just nu med en författarcoach för att få ihop två manus som är redo att publiceras. Det blir ett experiment på flera sätt. Därför funderar jag också mycket över freemium-modeller för böcker samt läsarkontakt och interaktion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är en &lt;a href="http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article525026/Bokens-mojligheter.html"&gt;tänkvärd krönika i Sydsvenskan&lt;/a&gt; av förläggaren Per Bergström som påpekar att en e-bok inte är en pappersbok och att det är lätt att glömma i vår iver att efterlikna just pappersförlagan i de nya e-bokläsarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag skriver just nu boken&lt;a href="http://www.solvedahlgren.se/innebandypiraterna.aspx"&gt; InnebandyPiraterna&lt;/a&gt; och publicerar löpande nya kapitel på nätet. Gratis att läsa. Jag tror det är en bra idé och att det kommer att gynna bokförsäljningen. Ett skäl är att jag faktiskt redan hört från flera läsare att de vill vänta på boken. Varför? En del tycker det är skönare att läsa på papper än på nätet, andra kanske inte vill chansa på att börja läsa en bok innan man vet att slutet finns där. Eller behöva vänta en vecka på att läsa nästa kapitel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Funderar över vad mina barn kommer att tänka på när man säger "bok" om tio eller tjugo år. En digital fil, en bunt papper eller något helt annat?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Tue, 04 Aug 2009 19:11:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:411</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/410/Enkel-ehandel-fran-Google-butik-pa-5-minuter.aspx#Comments</comments><slash:comments>1</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=410</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=410&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Enkel e-handel från Google - butik på 5 minuter</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/410/Enkel-ehandel-fran-Google-butik-pa-5-minuter.aspx</link><description>&lt;p&gt;Google experimenterar flitigt. Nu introducerar de möjligheten att på några minuter bygga en enkel e-handelsbutik som du kan montera in i din blogg eller på en webbplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydligen lägger man bara upp ett Spreadsheet i Google Docs enligt en mall och skapar en Gadget som hämtar data därifrån. Dessutom krävs att du har ett Google Checkout-konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart ingen konkurrent till mer avancerade e-handelsplattformar. Ännu. Men det är väldigt intressant som ett första steg. Man kan ju tänka sig att det snart kan komma stöd för att sälja digitala varor, alltså nedladdning av filer efter att du betalt - det är ett område där Google definitivt skulle kunna få stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läs mer om att &lt;a href="http://googledocs.blogspot.com/2009/07/use-google-docs-google-checkout-to-sell.html"&gt;sälja online med Google Docs...&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;#160;&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Fri, 31 Jul 2009 05:24:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:410</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/409/Hotmail-fungerar-battre-igen.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=409</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=409&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Hotmail fungerar bättre igen?</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/409/Hotmail-fungerar-battre-igen.aspx</link><description>&lt;p&gt;För 1,5 år sedan hade jag &lt;a href="http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/203/Varning-Hotmail-blockerar-viktiga-mail.aspx"&gt;obegripliga problem med Hotmail&lt;/a&gt; på Veckans Novell och vissa andra sajter samtidigt som det fungerade felfritt på andra sajter. Användare registrerade sig men fick aldrig mail med bekräftelsekoden. Jag läste på nätet och upptäckte att jag inte var ensam om problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu uppmärksammade en användare mig på att det faktiskt fungerar på Veckans Novell. Jag har inte förändrat något så kanske är det så att Microsoft har vaknat och fixat till felen? De som drabbats mest har ju varit deras egna e-postkunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men helt klart är att automatiska e-postutskick, oavsett om det är nyhetsbrev eller bekräftelsemail vid registeringar på en webbplats, är en djungel. Framför allt är det väldigt lätt att bli klassad som "skräppost" på tjänster som Gmail och Hotmail då mottagare som tröttnat inte orkar avregistrera sig utan bara klickar på "Markera som skräppost"-knappen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag senast fick jag ett legitimt utskick från en stor e-posttjänst som hamnat som skräppost, trots att jag själv aldrig klassat det som detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att man måste göra det &lt;a href="http://www.nyhetsbreven.se/Artikel/tabid/143/articleType/ArticleView/articleId/31/Darfor-ska-det-vara-enkelt-att-avsluta-prenumerationen-pa-ditt-nyhetsbrev.aspx"&gt;busenkelt att avregistera&lt;/a&gt; sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För webbsajter med registrerade användare finns ju också alternativet att aktivera &lt;a href="http://openid.net/what/"&gt;OpenID&lt;/a&gt;-inloggning som gör att användare kan logga in med Gmail, Hotmail eller Facebook. Det har jag börjat testa lite smått.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Thu, 30 Jul 2009 06:32:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:409</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/408/Lattare-att-bli-basebollproffs-an-forfattare.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=408</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=408&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Lättare att bli basebollproffs än författare?</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/408/Lattare-att-bli-basebollproffs-an-forfattare.aspx</link><description>&lt;p&gt;Rent statistiskt kan det vara enklare att bli fotbollsproffs än författare i Sverige. Åtminstone om man ska utgå ifrån hur det ser ut i USA där baseboll är den stora sporten och det är minst lika hård konkurrens om att bli utgiven på ett stort förlag som författare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jonathan Evison skriver i blogginlägget &lt;a href="http://threeguysonebook.blogspot.com/2009/07/getting-agent-and-making-living-as.html"&gt;"Getting an Agent and Making a Living as a Writer"&lt;/a&gt;:&lt;br /&gt;
"Getting a novel length work of literary fiction published is statistically harder than playing baseball on a professional level-- that is to say, all levels of professional baseball. And if we're to believe the numbers agents and publishers use with regard to how many people actually make a viable living writing fiction-- I've heard between 100 to 200 writers-- it is statistically harder to make a living writing literary fiction than it is to play Major League baseball."&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen som författare är att man inte behöver ett förlag. Man kan ge ut sin bok själv om man tror på sig. Det är inte lika enkelt om man är fotbolls- eller basebollspelare att spela på toppnivå utan ett lag att göra det i. Alltid något positivt eller hur?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Fri, 17 Jul 2009 21:18:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:408</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/407/Intervju-med-mig-sjalv.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=407</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=407&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Intervju med mig själv</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/407/Intervju-med-mig-sjalv.aspx</link><description>&lt;p&gt;Om ingen annan gör det så får man göra det själv. Därför har jag lagt ut en intervju med mig själv på min författarsajt. Läs &lt;a href="http://www.solvedahlgren.se/text/25/intervju-med-solve-dahlgren-om-innebandypiraterna-och-skrivande.aspx"&gt;intervju med Sölve Dahlgren&lt;/a&gt; och du får veta mer om skrivande, InnebandyPiraterna och egenutgivning av böcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funderar på om jag borde skickat ut en pressrelease också?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Fri, 10 Jul 2009 19:28:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:407</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/406/Intressant-affarsmodell-for-bocker.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=406</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=406&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Intressant affärsmodell för böcker</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/406/Intressant-affarsmodell-for-bocker.aspx</link><description>&lt;p&gt;Kevin Kelly skriver om ett intressant experiment kring en &lt;a href="http://kk.org/ct2/2009/07/innovative-publishing-model.php"&gt;ny affärsmodell för böcker&lt;/a&gt;. &lt;a href="http://snarkmarket.com/blog/"&gt;Snarkmarket&lt;/a&gt; lät trycka upp en begränsad upplaga på 200 ex av en bok som såldes för 8,99 dollar inkl frakt. När de 200 exemplaren var sålda (det tog bara 8 timmar!) släpptes en pdf-version fritt för nedladdning för alla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den 80-sidiga boken blir därmed knappast en kassako. Jag vet inte ens var det skulle gå att trycka upp 200 inbundna exemplar av en bok till det priset och sedan bjuda på frakten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men tanken är intressant. Idén. Tanken på att sälja en begränsad - kanske numrerad och eventuellt signerad - upplaga i tryckt form och sedan låta den spridas fritt digitalt. Då skulle kanske priset också vara högre på den tryckta "samlarupplagan".&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eller också skulle man bara numrera den tryckta upplagan från nr 1 och uppåt. Vilket i sig hade höjt värdet på "låga nummer".&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många intressanta affärsmodeller kring böcker som inte bara bygger på den traditionella prissättningen (sälj dyrt inbundet, sänk priset till kartonnage och dumpa priset i pocket).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom konstvärlden är det inte ovanligt med numrerade tryck i begränsad upplaga av tavlor. Kanske får vi se mer av det även inom bokvärlden i en framtid då digitalt kan bli den dominerande distributionsvägen?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Thu, 09 Jul 2009 07:58:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:406</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/405/Tank-om-jag-tog-betalt-flera-ganger-for-samma-sak.aspx#Comments</comments><slash:comments>5</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=405</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=405&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Tänk om jag tog betalt flera gånger för samma sak</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/405/Tank-om-jag-tog-betalt-flera-ganger-for-samma-sak.aspx</link><description>&lt;p&gt;Finns det intelligent liv i musikbranschen? Det är den första frågan man ställer sig efter att ha läst DN-artikeln där &lt;a href="http://www.dn.se/kultur-noje/musik/stim-kraver-ersattning-for-arbetsplatsmusik-1.905947"&gt;STIM vill ta ut avgifter från företag&lt;/a&gt; med fler än 40 anställda om det finns datorer där de anställda kan spela musik-CD:s eller lyssna till radion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;"Enligt STIM ska alla företag och organisationer med fler än 40 anställda betala en licens om anställda lyssnar på musik via datorns ljudkort&amp;#160;eller annan utrustning som tillhandahålls.", skriver DN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och så undrar folk i musikindustrin varför alla föraktar dem? Det finns väl ingen annan bransch som får betalt så många gånger för så lite jobb?&lt;br /&gt;
Först ska radiostationerna betala STIM-avgift för att få spela musik. Sedan ska du betala STIM-avgift för att få lyssna på radion på jobbet. Eller också kan du köpa en musik-CD (eller kanske smidigare köpa downloa-MP3:or. Men det spelar ingen roll om du betalt för musiken både en och två gånger - STIM vill ha betalt igen.&lt;br /&gt;
Visst vore det gött att kunna fakturera samma jobb två gånger? Men nu jobbar jag ju inte med musik så det funkar inte.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DN skriver:&lt;br /&gt;
"&lt;b&gt;40 000 kronor per år&lt;/b&gt;&amp;#160;för att anställda ska kunna lyssna på musik under arbetstid. Kravet har riktats mot länsstyrelsen i Stockholm som nu vänt sig till regeringen för vägledning."&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jaha, det är alltså våra skattepengar som STIM vill stjäla. Det är lika illa som när Radiotjänst försöker &lt;a href="http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/358/Mojlighet-till-miljardintakter-for-SVT-genom-sjuk-tolkning.aspx"&gt;stjäla tv-licenspengar från småföretagare&lt;/a&gt; som &lt;a href="http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/392/Storforetag-kommer-undan-smaforetagen-far-ta-notan-for-nya-webbtvavgiften.aspx"&gt;har en internetanslutning&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Är det helt enkelt så att musikindustrin inser att den är döende. Framtidens artister kommer aldrig att gå i fällan och skriva på ett kontrakt med ett stort bolag. Det skulle förklara varför bolagen agerar så huvudlöst i allt de företar sig, från rättegångar till affärer. De tänker "det är bara att sno åt sig så mycket pengar som det går nu för i framtiden kommer ingen att vilja ha med oss att göra". Eller är det helt enkelt inkompetens och panik?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Wed, 08 Jul 2009 18:25:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:405</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/404/Stampen-vill-inte-ha-nya-lasare.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=404</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=404&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Stampen vill inte ha nya läsare</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/404/Stampen-vill-inte-ha-nya-lasare.aspx</link><description>&lt;p&gt;Man kan inte låta bli att förundras över hur inkompetenta vissa tidningsägare är. För det kan väl knappast vara personalen som ligger bakom så &lt;a href="http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article60948.ece"&gt;korkade beslut&lt;/a&gt; som det Stampen meddelar idag? Nämligen att de vill införa ACAP-systemet från WAN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ska helt enkelt hindra Google och andra sökmotorer från att indexera deras sidor och aggregera nyheter vidare. Tack vare detta räknar man med att slippa överbelastning av servrarna när väldigt många läsare från andra orter hittar till Stampens sajter. Nej, faktiskt inte. Det finns inte ens något sådan logik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En markering mot Google News, kallar man det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bransch som har problem med kraftigt vikande upplagor är det säkert rätt åtgärd att tacka nej till nya läsare. Nötter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är nästa steg? Förbjuda bloggare att länka direkt till artiklar som kan vara läsvärda? Jo, det finns faktiskt tidningar utomlands som är precis så korkade så det är faktiskt inte så ologiskt som det kan låta för oss med mer nätvana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte hört talas om &lt;a href="http://www.stampen.com/sv/index.php?page=tidningar"&gt;Stampen&lt;/a&gt;? "I Stampen-gruppen ingår 23 svenska tidningar som tillsammans når ca 1,4 miljoner läsare från Halland i söder till Dalarna i norr." De äger bland annat Göteborgsposten och omsätter över fem miljarder. Ändå har de inte råd att rådfråga experter tydligen...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eller rättare sagt de har inte ens orkat lyssna på de &lt;a href="http://mindpark.se/2009/07/06/acap-ar-ett-ja-skit/trackback/"&gt;experter som faktiskt försökt ge dem rådet att låta bli&lt;/a&gt;. Där står också mer om vad ACAP innebär.&lt;br /&gt;
&amp;#160;&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Mon, 06 Jul 2009 12:37:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:404</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/403/Hur-kan-man-arrangera-nagot-utan-en-riktig-hemsida.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=403</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=403&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Hur kan man arrangera något utan en riktig hemsida?</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/403/Hur-kan-man-arrangera-nagot-utan-en-riktig-hemsida.aspx</link><description>&lt;p&gt;Jag blir lika överraskad varje gång jag träffar på ett företag eller en förening som inte har vett att lägga upp en hemsida. Eller en kommun.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I ett av mina uppdrag så kommer jag i kontakt med ett stort antal arrangemang runtom i landet. Jag letar rätt på intressanta festivaler, idrottsevenemang och andra tillställningar som är värda att besöka. Sedan skriver jag en kort text till ett nyhetsbrev och länkar till hemsidan så att mina läsare kan läsa mer om arrangemanget ifall de blir intresserade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men ibland händer det - ja, trots att det är 2009 och inte 1999 - att en arrangör inte har en ordentlig hemsida. Ett vanligt fel är att man inte säkrat domänen utan lägger in sin evenemangssajt i den vanliga strukturen på sin stora hemsida med svårtydda sökvägar. Många kommuner gör detta misstag, se bara på &lt;a href="http://www.landskrona.se/pages/cgi-bin/PUB_Latest_Version.exe?allFrameset=1&amp;amp;pageId=1622"&gt;Landskronakarnevalen&lt;/a&gt; där man inte ens lyckas komma in som sökresultat i Google. Istället har ett band kidnappat landskronakarnevalen.se-adressen (samma band har för övrigt kidnappat även helsingborgsfestivalen.se)...&lt;br /&gt;
Eller &lt;a href="http://helsingborg.se/templates/SubMain.aspx?id=27829&amp;amp;epslanguage=SV"&gt;Helsingborgsfestivalen&lt;/a&gt; som lider av Episerver-syndromet med fula sökvägar (jo, jag vet att mina inte heller är vackra men min cms-licens har i alla fall inte kostat hundratusentals kronor). De har åtminstone skapat en url (helsingborg.se/festival) att använda i tryck som sedan vidarebefordrar besökaren till den oläsbara url:en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men ibland är det ännu värre. Det finns arrangemang, årligen återkommande, som inte ens har lyckats skaffa sig en hemsida. Jag upprepar, de har ingen som helst hemsida för att samla information om sitt evenemang. Hur tror de att publiken ska hitta dit? Papperstidningar och affischer som förr i världen? Kanske det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag förstår att små arrangemang som drivs av ideella föreningar och körs en gång om året får leva med att ha samma hemsida som man skaffade sig för första gången för tio år sedan då webben började bli het. Det är inte alla som förstår att en modern plattform kan vara tidsbesparande och dessutom hjälper till att få bättre placering i sökmotorerna än en gammal frames-smittad sida klarar. Det är ändå okej på något sätt med en gammal sida. Det är bättre än inget.&lt;br /&gt;
Men att inte ha någon webbsida alls, det är oförsvarligt. Idag är det så enkelt och så billigt att registrera och lägga upp en sida att det måste få plats i budgeten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag undrar om arrangörerna inser hur mycket pengar de förlorar genom att spara in en hundralapp på den årliga domänavgiften och några hundralappar på ett bra webbhotell? Kanske tror de att en bra webbplats forfarande kostar 100 000 kronor?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns en jättelik marknad. Men jag undrar om insikten finns hos kunderna om att de behöver hjälp och att inte har råd att låta bli?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Thu, 02 Jul 2009 14:15:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:403</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/402/Det-ar-alltid-lattare-att-skylla-pa-finanskrisen-eller-nagon-annan.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=402</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=402&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Det är alltid lättare att skylla på finanskrisen eller någon annan</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/402/Det-ar-alltid-lattare-att-skylla-pa-finanskrisen-eller-nagon-annan.aspx</link><description>&lt;p&gt;Idag är det studenten och den lokala tidningen har hittat den givna vinkeln - krisen &lt;a href="http://hd.se/helsingborg/2009/06/12/och-den-ljusnande-framtid-aer/"&gt;skrämmer alla de nyblivna studenterna&lt;/a&gt; som är rädda att inte få jobb. Många av dem i alla fall. Andra är fortfarande fulla av framtidstro trots alla dystra rubriker där varsel och uppsägningar inte särskiljs och där alla branscher dras över en kam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag inser nu att jag själv tog studenten mitt i och startade mitt första företag mitt under finanskrisen 1990-94. Men jag kan inte minnas att det var lika svarta rubriker och negativt då som nu? Kanske jag bara förträngt det. Kanske media skrev KRIS med stora svarta bokstäver redan då men att jag och mina jämnåriga var unga och fyllda av hopp och bara struntade i det? Jag vet i alla fall att jag aldrig för en sekund funderade över om krisen skulle göra det svårare för mig att få jobb och driva mitt företag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läser den &lt;a href="http://hd.se/ekonomi/2009/06/12/lofalk-lovar-info-naesta-vecka/"&gt;roliga nyheten&lt;/a&gt; att Koeniggsegg &lt;a href="http://hd.se/ekonomi/2009/06/11/svt-koenigsegg-koeper-saab/"&gt;utpekas som ny Saabköpare&lt;/a&gt;. Det kan bli en riktigt intressant kulturkrock. Om de lyckas applicera småföretagartänkandet från lilla Koeniggsegg på det (i jämförelse) stora Saab kan det bli succé. Många på Saab har säkert hoppats på en köpare som likt GM ska fortsätta ösa pengar över dem för att fortsätta göra så som man alltid gjort. Du vet det klassiska - "vi behöver bara mer resurser".&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad har då de tre händelserna ovan gemensamt? Jo, en tredje artikel från en amerikansk blogg. Rubriken är &lt;a href="http://www.fluentself.com/blog/biggification/its-not-the-economy/"&gt;"It's not the economy&lt;/a&gt;."&lt;br /&gt;
Hon skriver om en liten butik som ska stänga och skyller på ekonomin (läs finanskrisen). Men konstaterar:&lt;br /&gt;
"De goda tiderna kamouflerade allt de inte gjorde".&lt;br /&gt;
Kvinnan som äger butiken säger att hon istället ska "skaffa ett riktigt jobb". Anställd. På kontor. Hon ger upp sig dröm på grund av ekonomin. Istället för att testa något nytt i sitt koncept, sin marknadsföring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det handlar om något som media och alla företagare är väl medvetna om men som alla spelar med i. Nämligen att det inte är finanskrisen som sänkt Saab och många andra företag. Jo, en del företag har sänkts av den men för de allra flesta (däribland Saab) var det bara den sista droppen som fick bägaren att svämma över.&lt;br /&gt;
Men det är mer bekvämt som ägare/vd att säga "Titta, alla har problem inte bara vi. Finanskrisen har tvingat oss till detta" än att säga "Vi har gjort mängder av misstag de senaste åren. Vårt företag är hopplöst efter och vi var konkursmässiga redan innan finanskrisen kom. Vi hade inte klarat oss även om högkonjunkturen fortsatt".&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att en del misskötta storföretag går under är inte det värsta. Det värsta är om nyblivna företagare förlorar hoppet. Och än värre unga som ännu inte börjat jobba. &lt;br /&gt;
Studentera har ju bättre förutsättningar än någon annan. Den som går ut gymnasiet idag har inga dyra lägenheter, huslån, billån, avbetalningar på vitvaror eller en familj att försörja. Visst, kanske någon har något av det redan. De har helt enkelt minimala kostnader.&lt;br /&gt;
Det ger en enorm frihet. En frihet som du kanske bara får en gång i livet. Passa på och njut av möjligheten att ta vilka jobb som bjuds. Prova saker. Starta eget kanske. Jobba på många olika ställen. Ta ett mindre välbetalt jobb bara för att få testa på något som verkar intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Media har ett ansvar. Lyft fram fler som ser möjligheter och låt det positiva överväga i nyhetsflödet speciellt i dessa tider. Och inse att det är inte finanskrisen som håller på att &lt;a href="http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/401/Siffrorna-som-borde-skaka-de-HDanstallda.aspx"&gt;sänka dagstidningar&lt;/a&gt; och många andra företag. Det är snarare så att de goda tiderna kamouflerat det ni inte gjort. Tänk på det.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Fri, 12 Jun 2009 11:16:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:402</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/401/Siffrorna-som-borde-skaka-de-HDanstallda.aspx#Comments</comments><slash:comments>3</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=401</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=401&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Siffrorna som borde skaka de HD-anställda</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/401/Siffrorna-som-borde-skaka-de-HDanstallda.aspx</link><description>&lt;p&gt;Tittar in på allabolag.se och ser de redovisade resultaten för &lt;a href="http://allabolag.se/5560084799"&gt;Helsingborgs Dagblad&lt;/a&gt;. Vid första ögonkastet är det rena mardrömmen som borde få alla anställda att skaka.&lt;/p&gt;
&lt;table cellspacing="0" cellpadding="1" border="0" class="reportTable zeroBorder"&gt;
    &lt;tbody&gt;
        &lt;tr style="background-color: rgb(255, 243, 227);"&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;
            &lt;h4&gt;&lt;font size="2"&gt;BOKSLUT &amp;amp; NYCKELTAL koncern&lt;/font&gt;&lt;/h4&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;&lt;b&gt;2008-12&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;&lt;b&gt;2007-12&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;b&gt;2006-12&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr style="background-color: rgb(255, 243, 227);"&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;Antal anställda&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;355&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;380&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;359&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr style="background-color: rgb(255, 243, 227);"&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;Omsättning &lt;font size="1"&gt;(TKR)&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;483 653&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;497 012&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;502 501&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr style="background-color: rgb(255, 243, 227);"&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;Res. e. finansnetto &lt;font size="1"&gt;(TKR)&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;-26 300&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;66 938&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;157 439&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr style="background-color: rgb(255, 243, 227);"&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;Årets resultat &lt;font size="1"&gt;(TKR)&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;-35 145&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;47 970&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;133 515&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr style="background-color: rgb(255, 243, 227);"&gt;
            &lt;td&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;
            &lt;td&gt;Summa tillgångar &lt;font size="1"&gt;(TKR)&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;507 925&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;560 334&lt;/td&gt;
            &lt;td class="bokTable"&gt;516 043&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
    &lt;/tbody&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;
På två år har alltså resultatet försämrats med ofattbara 183 miljoner kronor. Nu är det inte så illa i verkligheten, 2006 års resultat innehöll en hel del reavinster från försäljningen av Blocket som var en väldigt god affär för HD.&lt;br /&gt;
Enligt &lt;a href="http://hd.se/multimedia/archive/00295/_rsredovisning_2007_295612a.pdf"&gt;årsredovisningen 2007&lt;/a&gt;:&lt;br /&gt;
"Helsingborgs Dagblad AB avyttrade under året värdepapper och fordringar som var anläggningstillgångar till ett värde som påverkade positivt resultatet efter finansiella poster med 27,4 mkr. Föregående år avyttrades liknande anläggningstillgångar motsvarande ett positivt resultat med 77,4 mkr."&lt;br /&gt;
De verkliga resultatsiffrorna skulle således varit +80 respektive +39 miljoner för 2006 respektive 2007. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men visst är det oroväckande signaler. Speciellt när det talas om att man tappat 20 procent av annonsintäkterna under första kvartalet 2009. Och vi vet att upplagan fortsätter sjunka (TS-siffror):&lt;br /&gt;
2008: 76.400&lt;br /&gt;
2007: 78.700&lt;br /&gt;
2006: 82.000&lt;br /&gt;
2005: 84.000&lt;br /&gt;
2004: 86.800&lt;br /&gt;
2003: 87.200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har ju företaget fortfarande pengar på banken och en bra soliditet. Men om förlusterna nu ökar så finns det egentligen bara en sak som de kan spara riktigt mycket pengar på - och det är personal. &lt;br /&gt;
Alla vet att det går att göra tidning med betydligt mycket färre anställda - det gjorde ju HD och NST var för sig före sammanslagningen.&lt;br /&gt;
Ett av HD:s stora problem just nu är att gratistidningen City blöder rejält. Alltemellan 20 och 50 miljoner minus per år talas det om, beroende på vem man frågar (enligt HD officiellt -12 miljoner, se kommentar nedan). Hur länge har man råd att ge ut en Metro-spoiler till det priset? Enligt allabolag.se var den redovisade förlusten 2007 just -12 miljoner för &lt;a href="http://allabolag.se/5567104707"&gt;HD City AB&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag avvundas verkligen inte dem som sitter i ledningen för HD idag. Vem som helst kan räkna ut vilket jobb de har framför sig. Antingen trolla fram 50-100 miljoner kronor i nya intäkter eller skära rejält i personalkostnaderna. Då talar vi om att minska styrkan med 80-160 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdaterat: Den officiella förlusten för City är inte lika stor som den inofficiella. Beror sannolikt på hur man fördelar annonsintäkterna - merparten av annonsörerna går i mer än bara City. Dessutom är Sydsvenskan med och delar förlusterna.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Tue, 09 Jun 2009 06:10:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:401</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/400/iPhone-anvandarvanlig-i-allt-utom-avtalen.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=400</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=400&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>iPhone - användarvänlig i allt utom avtalen</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/400/iPhone-anvandarvanlig-i-allt-utom-avtalen.aspx</link><description>&lt;p&gt;Tänk om Apple sagt till mobiloperatörerna - "det är förbjudet att låsa vår telefon till en specifik operatör". Det hade gjort avtalet lika användarvänligt som telefonens operativsystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har precis skummat igenom &lt;a href="http://www.iphone24.se/monsterposten-allt-som-ar-kant-om-iphone-3g-s-och-iphone-os-3/"&gt;nyheten om den nya iPhonen&lt;/a&gt; som kom igår. En massa nya funktioner som den inte haft tidigare. En del är sådant som den sågats för (att den inte kan skicka MMS tycker en del är viktigt, själv använder jag aldrig MMS ändå) och annat sådant som ingen ännu efterfrågat.&lt;br /&gt;
Framför allt var det intressant med talkommando. Du ska kunna säga till telefonen "Ring upp Nisse" och sedan ska den göra det.&lt;br /&gt;
Men... jag tycker jag känner igen detta. Fanns inte det på Ericsson och flera andra telefoner redan för 4-5 år sedan? Jo. Men få känner till och använder det eftersom det krävts för mycket inställningar och annat för att göra det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här verkar vara hela poängen med iPhone. Den är på intet sätt revolutionerande rent tekniskt (förutom pekskärmen). Den har inga nya funktioner som inte redan funnits på andra mobiltelefoner i flera år.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skillnaden är att iPhone gör det enkelt att använda alla dessa funktioner. Den är redan från början anpassad till att jobba mot internet för många olika syften, den är redan från början utformad för att vara lättanvänd och lätt att förstå.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu finns det egentligen bara en viktig "bugg" kvar för Apple att rätta till - låsningen till en operatör. Den låsningen är obegriplig och ger inget som helst mervärde för användarna. Ungefär som att du skulle köpa en bil och sedan bara få lov att tanka på Shell för all framtid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
iPhone lockar helt klart - men än så länge är den alldeles för dyr. Och det beror mycket på att de låst in den i ett monopol utan konkurrens. Det vore kul om någon operatör vågade ta steget att sälja subventionerade mobiler utan operatörslåsning. Det vore verklig kundnytta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här kunde faktiskt Apple valt en annan väg. En unik väg. De kunde sagt till operatörerna att det är förbjudet att låsa vår telefon till en specifik operatör. Den måste vara öppen så att våra användare kan byta till ett annat telefonbolag när de vill utan att behöva vara inlåsta med dyra och dåliga avtal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det vore innovation och faktiskt något helt nytt. Kom igen, Apple - våga!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Transparens: Jag äger ingen iPhone, en anledning är att jag har billiga Tele2 istället för dyra Telia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fotnot: Ja, jag vet att man kan knäcka iPhone och köra andra operatörer. Men gör man det har man inte längre en giltig garanti på telefonen och dessutom finns det tydligen andra risker med det. Jag vet också att man kan låsa upp andra telefoner som är låsta - men det är förenat med kostnader.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Tue, 09 Jun 2009 05:22:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:400</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/399/Allt-du-behover-veta-om-sjavpublicering.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=399</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=399&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Allt du behöver veta om sjävpublicering</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/399/Allt-du-behover-veta-om-sjavpublicering.aspx</link><description>&lt;p&gt;Self-publishing heter det i USA. I Sverige säger vi "ge ut din egen bok" eftersom självpublicering låter lite konstigt. Men vad är rätt term på svenska? Egenpublicering? Egenutgivning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Writers Digest har i alla fall en guide som de kallar &lt;a href="http://www.writersdigest.com/article/everything-you-need-to-know-about-self-publishing/"&gt;"Everything you need to know about Self-publishing"&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och på svenska kommer i höst en kurs hos Ann Ljungberg - &lt;a href="http://simplesignup.se/event/858"&gt;Ge ut en bok på egen hand&lt;/a&gt;. Klart intressant att trenden börjar komma hit också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara konstatera att det ligger i linje med mina tankar kring VIPstory, faktiskt fanns det i min analys redan för två år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig kritik mot de stora förlagen är att det kan ta låååång tid att bli utgiven. Men det gäller tydligen inte alla. Det påstås att det &lt;a href="http://www.svb.se/Nyheter/2009/180529"&gt;bara tog fyra dagar&lt;/a&gt; för Bonniers att bestämma sig för att ge ut Hypnotisören, skriven av pseudonymen &lt;a href="http://www.svb.se/Nyheter/2009/180528"&gt;Lars Kepner&lt;/a&gt;. Drygt 1,5 månad senare är boken såld till 20 länder och författaren har fått förskott på nio miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ska jag se det som en spark i baken att skriva färdigt någon av mina böcker i sommar? Eller kanske flera av dem. Det vore i alla fall unikt - att debutera med två böcker samtidigt?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Fri, 05 Jun 2009 12:33:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:399</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/398/Aterupplivandet-av-VIPstory.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=398</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=398&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Återupplivandet av VIPstory</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/398/Aterupplivandet-av-VIPstory.aspx</link><description>&lt;p&gt;Okej, nu har jag bestämt mig. Liket ska återupplivas. I höst kommer VIPstory tillbaks i ny form, vis av erfarenhet och stärkt av den tekniska utvecklingen under fem år.&lt;br /&gt;
&lt;img height="215" width="300" src="/Portals/0/viptidningar.jpg" alt="" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Kort bakgrundshistoria&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
För dig som inte känner till VIPstory så är (var) det en tidskrift som startades av mig i början av 2004. Första numret kom i februari och andra sommaren samma år. Tryckt i högsta kvalitet (linnetrådsbunden i danskt band) på bra papper och med snygg (tycker jag själv) layout. 100 sidor i färg. Innehållet var noveller, författarporträtt, tips &amp;amp; råd kring skrivande. Ungefär så.&lt;br /&gt;
Uppskattad av dem som läste och köpte men tyvärr var distributionen för svag. Och framför allt band jag alla pengar i upplaga. Den osålda upplagan (totalt ca 5000 ex) är nu avskriven och jag funderar på de tre alternativen som finns:&lt;br /&gt;
1) Sälja dem billigt med någons hjälp (outlet, strandförsäljning) - hör av dig om du är sugen på att göra det. Är du driftig kan du tjäna pengar på det.&lt;br /&gt;
2) Använda dem som marknadsföring inför återupplivandet - alltså dela ut dem på stan och hoppas att folk sedan vill köpa "nya" VIPstory&lt;br /&gt;
3) Skicka allt till pappersåtervinningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Nutid/framtid&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Idag är print-on-demand utbyggd på ett helt annat sätt än då. Framför allt har jag sett det som den bästa modellen. Nya VIPstory blir ingen tidskrift utan en bokserie. Varje bok får en egen titel och säljs via nätbokhandlare - och andra bokhandlare som vill ta in den förstås. Den får därmed en bättre livslängd. Innehållsmässigt tänkte jag nog ändå försöka behålla mixen med lite författarporträtt/intervjuer, tips för den som skriver själv. Men 80-90 procent av innehållet blir precis som tidigare noveller.&lt;br /&gt;
Varje utgåva ska nu ha ett tema. Jag insåg snabbt med gamla VIPstory att novellerna spretade åt alla möjliga håll. Det var rysare, kärleksdraman, filosofiska, deckare, ja allt möjligt. Det ska det fortfarande vara men det måste finnas en gemensam nämnare, en röd tråd.&lt;br /&gt;
Inför varje utgåva kommer jag därför att sätta en ram och en deadline för dem som vill medverka. Sedan väljer jag ut de bästa med hjälp av en grupp lektörer. Vi får se hur stora mängder det kommer in. Jag vill minnas att jag fick in 300-400 noveller inför nr 2 av gamla VIPstory...&lt;br /&gt;
Så just nu spånar jag på vilket som blir det allra första temat. Siktar på en deadline i början av augusti eller något sådant. Dessutom ska jag sätta ner villkoren kring publicering. Jag tänker i alla fall använda en modell som innebär att jag och alla medverkande skribenter delar risken och möjligheterna. Alltså en royaltybaserad ersättning. Blir det flopp och vi säljer 300 böcker blir ingen rik, men blir det flipp och vi säljer 20 000 böcker så blir vi inte heller rika men har i alla fall råd att åka till Thailand eller nått...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Webbsajts-dilemmat&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
Mitt största dilemma just nu är webben för VIPstory. Det finns nämligen en befintlig hemsida (&lt;a href="http://www.vipstory.se"&gt;vipstory.se&lt;/a&gt;) som har legat och skvalpat utan egentlig omvårdnad de senaste tre åren. Men det kommer fortfarande nästan 1000 unika besökare dit varje månad och den finns indexerad i Google med rätt många sidor eftersom det var möjligt att publicera sina egna texter där.&lt;br /&gt;
Så frågan är - ska jag radera allt där och börja på nytt? Eller ska jag välja en annan webbadress (jag äger fler &lt;a href="http://www.vipstory.org"&gt;vipstory-domäner&lt;/a&gt;) och bygga den nya sajten där?&lt;br /&gt;
Helt klart är att det behövs en sajt i alla fall. Såklart. Med en egen blogg och all behövlig information om hur man skickar in sitt bidrag eller medverkar på andra sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men det viktigaste beskedet - VIPstory lever snart igen!&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Thu, 04 Jun 2009 07:53:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:398</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/397/Allabolag-ar-en-riktigt-bra-svensk-Freemiumtjanst.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=397</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=397&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Allabolag är en riktigt bra svensk Freemium-tjänst</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/397/Allabolag-ar-en-riktigt-bra-svensk-Freemiumtjanst.aspx</link><description>&lt;p&gt;En av de bästa &lt;a href="http://www.avc.com/a_vc/2006/03/the_freemium_bu.html"&gt;Freemium&lt;/a&gt;-tjänsterna på den svenska marknaden är &lt;a href="http://www.allabolag.se"&gt;Allabolag.se&lt;/a&gt; där man kan söka uppgifter om svenska företag. Jag använder den flera gånger i veckan för att kolla upp olika företag som man kommer i kontakt med i olika sammanhang.&lt;br /&gt;
Där kan man se omsättning och status på företaget. Hur gammalt det är, om de är registrerade för moms och F-skatt. Om bolaget hamnat på obestånd brukar det också synas rätt snabbt. Dessutom går det att se vem som äger bolaget (moderbolag inte enskilda ägare), vilka som sitter i styrelsen för aktiebolag och en hel del nyckeltal. &lt;br /&gt;
Alla uppgifterna kommer från Bolagsverkets register och att göra dessa sökningar är gratis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förutom annonser tjänar de pengar på att sälja mer omfattande bolagsinformation. Om man vill läsa hela årsredovisningen (29 kr) eller få en kreditupplysning (19-199 kr) så är det tilläggstjänster som kostar pengar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu ser jag att de lagt till ännu en premiumtjänst - företag kan publicera en presentation i anslutning till "sin sida". Det kostar 299 kr/månad. Spontant tycker jag det är lite dyrt, det kommer att sålla bort väldigt många mindre företag. Blir lite fundersam till om jag själv tycker det är värt 3600 kr/år att synas där. Hade priset varit lägre hade fler nyttjat det och pengarna ändå tickat in år efter år. Men det återstår ju att se hur många som är beredda att betala.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men tanken är väldigt bra. Det ger ett mervärde genom att exempelvis ett nystartat företag kan förklara detta och länka till sin hemsida (förmodar jag) och ett mervärde för besökarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad finns det annars för bra freemium-tjänster på svenska?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;a href="http://www.tyda.se"&gt;Tyda&lt;/a&gt; - innovativ ordbok på nätet. Det är gratis att göra max 30 uppslagningar i veckan. Använder man den ännu mer flitigt får man köpa till ett tidsbegränsat VIP-medlemsskap (5 kr/vecka, 39 kr/3 mån eller 99 kr/år) till relativt låga priser. I övrigt är tjänsten annonsfinansierad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;a href="http://www.hattrick.org"&gt;Hattrick&lt;/a&gt; - fotbollsligespel som är gratis men har VIP-medlemsskap för dem som vill ha lite fler funktioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns det fler bra exempel? Kommentera nedan så kompletterar jag listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdaterat: Jag måste ha varit lite sömnig. Glömde ju två grymma svenska tjänster: &lt;a href="http://www.spotify.com"&gt;Spotify&lt;/a&gt; (som förändrat hela mitt musiklyssnande och fått mig att överväga att slänga ut alla CD-skivor) och &lt;a href="http://www.skype.com"&gt;Skype&lt;/a&gt; (som är riktigt bra för både chatt och videosamtal).&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Tue, 02 Jun 2009 06:59:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:397</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/396/Nytt-bokformat-en-rulle-toapapper.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=396</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=396&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Nytt bokformat - en rulle toapapper</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/396/Nytt-bokformat-en-rulle-toapapper.aspx</link><description>&lt;p&gt;Den japanske författaren &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Koji_Suzuki"&gt;Koji Suzuki&lt;/a&gt; (som skrev boken som filmen The Ring är baserad på) har valt ett annorlunda format för sin nya bok som släpps den 6 juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den är nämligen tryckt på toalettpapper. En rulle som kostar ca 18 kr. Läs mer på &lt;a href="http://www.crunchgear.com/2009/05/27/japanese-toilet-paper-drop-is-the-scariest-toilet-paper-youve-ever-seen/"&gt;Crunch Gear&lt;/a&gt;. Eller på förlaget, förlåt &lt;a href="http://www.banbix.com/drop.htm"&gt;toalettpappersdesign-företaget Banbix&lt;/a&gt; hemsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Perfekt om du vill läsa något på toaletten. Förutsatt att ingen annan hinner emellan och river ut några sidor innan du ska dit nästa gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommer den första svenska romanen på toalettpapper? (Nu skulle man kunna vara spydig och nämna några författare vars verk skulle passa in i sammanhanget men vi hoppar över det).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img height="322" width="342" src="/Portals/0/toarulleroman.jpg" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Fri, 29 May 2009 14:28:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:396</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/395/Grazon-en-blogg-i-periferin.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=395</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=395&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Gråzon - en blogg i periferin</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/395/Grazon-en-blogg-i-periferin.aspx</link><description>&lt;p&gt;Jag skrev det första blogginlägget på Gråzon för snart tre år sedan, i juni 2006. Det närmar sig 400 inlägg nu. En imponerande mängd. Men också många inlägg som inte längre känns lika imponerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediebarometern från Nordicom släpptes igår. Det handlar om svenskarnas medievanor 2008. Stycket "Deltagandet i bloggsfären är fortfarande relativt blygsamt, 8 procent av Internetanvändarna ägnar någon tid åt detta en genomsnittlig dag. Mest aktiva är ungdomarna, 15 till 24 år, (17 procent)." och Computer Swedens rubrik blir "&lt;a href="http://computersweden.idg.se/2.2683/1.231932/bloggar-en-perifer-foreteelse"&gt;Bloggar en perifer företeelse&lt;/a&gt;".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, så kan man också välja att se det även om hundratusentals svenskar alltså läser och skriver bloggar varje dag. Själv tror jag att bloggandet (både läsande och skrivande) kommer att fortsätta öka. Det kommer att startas tusentals bloggar och läggas ner nästan lika många varje dag. Men intresset ökar för fenomenet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag började också fundera över mitt eget bloggande. Gråzon har jag kallat bloggen och från början var det tänkt att fokus skulle ligga på just gråzonen mellan journalistik och marknadsföring. Men jag vet inte hur väl jag lyckats med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här bloggen har speglat mina egna intressen. Där tror jag också man kan se att mitt intresse för bokbranschen ökat på bekostnad av tidningsbranschen. Jag har det senaste året skrivit mer om möjligheterna med print-on-demand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inga enorma mängder läsare på bloggen men det kommer ändå 400-500 unika besökare varje månad. Hänger förmodligen ihop med att den är extremt spretig. Ibland är den företagsblogg. Ibland är den personlig blogg. Ibland är den branschblogg. För flera olika branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanske är det dags att lägga ner den och ersätta den med ett par olika, mer tydligt definierade. Jag inser nämligen att Gråzon i sin nuvarande form bryter mot alla råd som jag själv brukar ge i kundtidnings- eller nyhetsbrevsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa måste nämligen alltid ha en tydlig redaktionell idé som går som en röd tråd från första till sista sidan, eller från början till slutet.&lt;br /&gt;
Dessutom tror jag att de positiva vinklarna måste överväga de negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://sethgodin.typepad.com/"&gt;Seth Godin&lt;/a&gt; är min stora bloggidol. Han lyckas skriva om nästan vad som helst, men det hänger ihop ändå. Där finns på något sätt en röd tråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att sommaren behöver ägnas åt en analys av mitt bloggande. FCHnytt är en blandning av blogg och nyhetssajt som just nu går på sparlåga igen. Jag vill egentligen inte driva den på tomgång, det nyhetstempot finns redan på FCH:s officiella sajt och HD. Det som gjorde FCHnytt unik var det massiva flödet, &lt;a href="http://www.fchnytt.se"&gt;dagliga nyheter om FC Helsingborg&lt;/a&gt;. Men jag ser just nu inte hur jag kan tjäna pengar på det - och jag prioriterar det inte tillräckligt högt för att göra det ideellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min författarsajt behöver nog en blogg där jag kan skriva om mitt skrivande. Kanske skriva fler noveller som knyter an till aktuella ämnen och köra lite länkfiske genom att kommentera nyheter på de stora nyhetssajter som använder Twingly. Sedan har jag ju &lt;a href="http://www.berattarskolan.se"&gt;Berättarskolan&lt;/a&gt; som inte direkt är en blogg, men skulle kunna ha en för att driva trafik.&lt;br /&gt;
&lt;a href="http://www.dahlgrensforlag.se"&gt;Dahlgrens Förlag&lt;/a&gt; borde förstås ha en blogg för nyheterna som kommer därifrån. Har ännu inte bestämt hur &lt;a href="http://www.vipstory.se"&gt;VIPstory&lt;/a&gt; ska hanteras - om det ska in under förlagets webbplats eller om jag ska ha en egen sajt för det projektet.&lt;br /&gt;
Och efter att jag startade &lt;a href="http://www.nyhetsbreven.se/Nyhetsbrevet/tabid/125/Default.aspx"&gt;Nyhetsbrevet om nyhetsbrev&lt;/a&gt; så dyker det upp mycket material som skulle kunna fylla en blogg om nyhetsbrev.&lt;br /&gt;
Och sen har jag en idé om en blogg med tips och råd för ett bättre liv. Lite som en svensk &lt;a href="http://www.lifeoptimizer.org/"&gt;Life Optimizer&lt;/a&gt; kanske. En positiv sajt.&lt;br /&gt;
Jag är lite sugen på en blogg om &lt;a href="http://www.helsingborgsregionen.com"&gt;Helsingborgsregionen&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;
Dahlgren Communications kanske förtjänar en företagsblogg som bättre speglar verksamheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men att kommentera mediebranschen, det finns det många andra som gör bättre just nu. Inte minst &lt;a href="http://vassaeggen.se/"&gt;Vassa Eggen&lt;/a&gt; eller för den delen &lt;a href="http://jardenberg.se/"&gt;Joakim Jardenberg&lt;/a&gt; med mängder av bra länktips.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänker på ett tips från Remarkablogger där slutklämmen är - för att bli en framgångsrik bloggare så måste man också hinna misslyckas med en eller flera bloggar. Kanske är Gråzon min &lt;a href="http://michaelmartine.com/2008/01/07/starter-blog/"&gt;Starter blog&lt;/a&gt; helt enkelt?&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Wed, 27 May 2009 07:44:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:395</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/394/Den-ultimata-affarsmodellen-for-sponsrad-journalistik.aspx#Comments</comments><slash:comments>3</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=394</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=394&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Den ultimata affärsmodellen för sponsrad journalistik</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/394/Den-ultimata-affarsmodellen-for-sponsrad-journalistik.aspx</link><description>&lt;p&gt;Lyssnar/tittar på &lt;a href="http://jardenberg.se/2009/05/26/pk-sodra-debatt/"&gt;debatten från Publicistklubben Södra&lt;/a&gt; igår kväll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De diskuterar just nu sponsrad journalistik, framför allt den intressanta som körs på &lt;a href="http://spot.us/"&gt;Spot.us&lt;/a&gt; och delar av panelen tror såklart inte alls på det. SJF-bossen Agneta Lindblom-Hulthén visar att facket sällan befinner sig i verkligheten utan i någon parallell värld där löneutrymmet är obegränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemska tanke, någon annan än redaktionen fattar beslut om vad som ska skrivas om. De tycker att det vore fasansfullt om kunderna faktiskt fick bestämma över produkten som de betalar för. Det märker vi läsare dagligen och det är en anledning till att vi slutar köpa papperstidningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man lyssnar så inser man varför tidningsbranschen har problem. Och betydligt större problem än dem som Expressen visade exempel på igår då man fotograferade, intervjuade och publicerade i tidningen utan att upptäcka att det var fel person...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plötsligt ser jag lösningen. Här är den ultimata affärsmodellen för sponsrad journalistik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Läsare kommer in med förslag på storys som de vill ha skrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dessa läggs ut på en sajt och folk kan börja &lt;strike&gt;lämna bidrag&lt;/strike&gt; donera pengar. Men det finns två sätt att &lt;strike&gt;lägga bidrag&lt;/strike&gt;  donera pengar. Nämligen för och emot. Den som vill att journalisten INTE ska skriva storyn lägger sina pengar på detta. En del kommer att tycka att det är ett sätt att köpa sig fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det absolut bästa är förstås om den som vill att storyn INTE ska skrivas samlar ihop mest pengar. Då får journalisten betalt utan att behöva jobba. Det här är en modell som Journalistförbundet säkert skulle acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtydligande: Ovanstående innehåller förstås en viss ironi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personligen är jag övertygad om att det inom kort dyker upp journalistik, riktig grävande journalistik då inte &lt;a href="http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/386/Okunnigt-i-DN-och-lagre-krav-pa-gravande-journalistik-i-kvallspressen.aspx"&gt;låtsas-granskningar&lt;/a&gt; och bantningstips som kvällspressen specialiserat sig på, bekostad av stiftelser.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Tue, 26 May 2009 12:24:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:394</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/393/Nu-startar-jag-Dahlgrens-Forlag.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=393</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=393&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Nu startar jag Dahlgrens Förlag</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/393/Nu-startar-jag-Dahlgrens-Forlag.aspx</link><description>&lt;p&gt;Har i dagarna registrerat Dahlgrens Förlag som en bifirma till mitt aktiebolag. &lt;br /&gt;
Blev faktiskt riktigt imponerad av Bolagsverket. Jag anmälde bifirman på nätet, betalade med kort och skickade samtidigt in kopia av styrelseprotokoll som krävs. Det tog bara fyra dagar för dem att registrera namnet. Smidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hösten kommer de första böckerna på mitt förlag är planen i alla fall. Ska förhoppningsvis hinna skriva lite i sommar när jag är pappaledig från företaget.&lt;br /&gt;
En egen roman eller en novellsamling blir förmodligen det första som kommer ut. Sedan ska VIPstory återupplivas i en delvis ny form, delvis samma som tidigare. Även det kommer ut på Dahlgrens Förlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart har jag även registrerat domänadressen &lt;a href="http://www.dahlgrensforlag.se"&gt;dahlgrensförlag.se&lt;/a&gt; (med och utan prickar) men ännu inte byggt någon webbplats där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till alla hoppfulla skribenter där ute - vänta lite med att skicka in era manus. I dagsläget tar jag inte emot några nya författare...&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Wed, 20 May 2009 18:46:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:393</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/392/Storforetag-kommer-undan-smaforetagen-far-ta-notan-for-nya-webbtvavgiften.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=392</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=392&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Storföretag kommer undan - småföretagen får ta notan för nya webb-tv-avgiften</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/392/Storforetag-kommer-undan-smaforetagen-far-ta-notan-for-nya-webbtvavgiften.aspx</link><description>&lt;p&gt;Igår skrev Computer Sweden om att &lt;a href="http://computersweden.idg.se/2.2683/1.229440/foretag-kan-slippa-tv-licens-for-datorer"&gt;företag kan slippa betala tv-avgift för datorer&lt;/a&gt;. Glädjande besked. Men om man läser noga så verkar det inte vara hela sanningen. (Bakgrund: läs om &lt;a href="http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/358/Mojlighet-till-miljardintakter-for-SVT-genom-sjuk-tolkning.aspx"&gt;SVT:s drömmar om miljardintäkter&lt;/a&gt; här)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar nämligen bara om att vansinnet med en licens per tio mottagare skulle bort. Alla företag ska istället "bara betala en licens". Vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med storföretagarperspektiv är det såklart härliga nyheter. De som har tusentals datorer stående är förstås glada över att slippa betala stora avgifter för detta. Det var ju i sig absurt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men alla småföretagare då? Enmansfirmor som har en dator eller två? Dem tänker regeringen strunta i. De får ta smällen. Bara att betala. Om du inte blockerar svt:s webb-tv i din brandvägg förstås. Och skickar in ett intyg om att det är gjort får man gissa?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I &lt;a href="http://regeringen.se/content/1/c6/12/32/93/fe899ea3.pdf"&gt;lagrådsremissen (pdf)&lt;/a&gt; står det svart på vitt. Utredarna har ingen som helst förståelse för de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skriver bland annat:&lt;br /&gt;
"Eftersom ett företag enligt nuvarande lagstiftning är skyldig att betala en TV-avgift för varje påbörjad grupp om tio TV-mottagare innebär det att ett företag som redan har en mottagare i sina lokaler och skaffar ytterligare en, inte behöver anmäla detta utan anmälan behöver först göras när företaget ska betala fler än en TV-avgift. NUTEK har inte mätt näringslivets kostnader för uppgiftslämning enligt lagen. &lt;strong&gt;Förslaget kommer att innebära att alla företag oavsett storlek bara behöver göra en enda anmälan avseende sitt innehav.&lt;/strong&gt; Företagens administrativa kostnader kommer med förslaget att minska ytterligare.&lt;br /&gt;
Förslaget bedöms inte påverka konkurrensförhållandena för företagen eller påverka företagen i andra avseenden. &lt;strong&gt;Inte heller bedöms särskilda hänsyn behöva tas till små företag vid reglernas utformning.&lt;/strong&gt;" (Min fetstil)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har de glömt hur fördelningen mellan &lt;a href="http://www.scb.se/Pages/List____259330.aspx"&gt;företagens storlek i Sverige&lt;/a&gt; ser ut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över 700 000 av Sveriges företag har inga anställda. Även om vissa av dem inte har speciellt omfattande verksamhet (läs hobbyföretag och sidoprojekt) så lär det ändå vara 100 000-tals företag som plötsligt ska krävas på tv-avgift. Ur lagrådsremissen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;"Cirka 106 000 företag (enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag) betalar i dag TV-avgift. Om och när förhållandena är sådana att även mobiltelefoner och datorer är att betrakta som TV-mottagare förefaller det sannolikt att fler företag kommer att vara avgiftsskyldiga."&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt? Jo, det lär det vara. Redan 2007 hade mer än 80 procent av företag med 1-9 anställda internetuppkoppling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;#160;Kniven i ryggen skulle alla vi svenska småföretagare säga. Snacka om att uppmuntra till IT-användning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis borde samtliga företag med färre än fem-tio anställda undantas från denna straffbeskattning. Det är inte rimligt att företagen ska beskattas ännu hårdare än de redan gör idag och påtvingas en avgift där det riskerar att bli dyrare att undvika än att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eller egentligen - är det rimligt att överhuvudtaget ta ut tv-avgift av företagen oavsett storlek? Alla anställda och ägare betalar ju redan tv-licens hemma. Men dubbelbeskattning är ju djupt rotat i den svenska politiken. Oavsett om man kallar skatten för avgift eller licens.&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Wed, 13 May 2009 05:56:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:392</guid></item><item><comments>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/391/Att-uppfinna-eller-utveckla.aspx#Comments</comments><slash:comments>0</slash:comments><wfw:commentRss>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/RssComments.aspx?TabID=60&amp;ModuleID=405&amp;ArticleID=391</wfw:commentRss><trackback:ping>http://www.dahlgren.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Tracking/Trackback.aspx?ArticleID=391&amp;PortalID=0&amp;TabID=60</trackback:ping><title>Att uppfinna eller utveckla</title><link>http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleType/ArticleView/articleId/391/Att-uppfinna-eller-utveckla.aspx</link><description>&lt;p&gt;Det slog mig när jag läste en nyhet om &lt;a href="http://www.e-ink-info.com/philips-develops-new-color-epaper-tech-more-bright-and-clear-lcds"&gt;ännu en sorts e-papper&lt;/a&gt;, denna gång är det Philips som tagit ännu ett steg mot ett digitalt papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det intressanta som jag fastnade för var ordvalet, "develops" (utvecklar). De har inte &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/E-paper"&gt;uppfunnit e-pappret&lt;/a&gt;, det skedde redan i slutet av 1970-talet (på Xeroxs legendariska fortskningsanläggning i Palo Alto) alltså för drygt 30 år sedan. Sedan dess har olika företag fortsatt utveckla idén och vissa av framstegen på vägen kanske klassas som uppfinningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det spännande är att på resans gång brukar en uppfinning hinna dödförklaras åtskilliga gånger. "Det kommer aldrig att gå och om det går så är det ändå ingen som vill ha det", är inte ovanligt att få höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta lyser ett romantiskt skimmer kring uppfinnaren. Men finns uppfinningar? Är inte det mesta av det vi kallar uppfinningar bara en utveckling? Dagens e-papper är inte detsamma som det som utvecklades på 70-talet, delar av tekniken har förändrats. Men är det samma sak som att det är en ny uppfinning eller är det bara en vidareutveckling av den gamla?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärdomen är trots allt att vi inte alltid ser ett omedelbart resultat av en uppfinning eller en vidareutveckling av en teknik.&lt;br /&gt;
Inte ens de som själva jobbar med utvecklingen ser alla gånger möjligheterna. &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Magnus_Ericsson"&gt;Lars Magnus Ericsson&lt;/a&gt; exempelvis, som låg bakom telefonens genombrott (men inte uppfann den). Så här står det på Wikipedia: "Från början trodde Ericsson inte på att de stora massorna av människor skulle vara intresserad av att äga en telefon – han såg den som en leksak för överklassen."&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt blev mobiltelefonerna "yuppie-nallar" de första åren. Det kanske alla som idag hackar på e-boksläsare ska fundera över...&lt;br /&gt;
&amp;#160;&lt;/p&gt;</description><dc:creator>Sölve Dahlgren</dc:creator><pubDate>Mon, 11 May 2009 05:19:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">f1397696-738c-4295-afcd-943feb885714:391</guid></item></channel></rss>
