Månförmörkelse och bönen Salat al-Āyāt

Religiös betydelse

När ovanliga naturfenomen som solförmörkelse, månförmörkelse eller jordbävningar inträffar, är det inom islam rekommenderat (och ibland obligatoriskt) att be en särskild bön som kallas Salat al-Āyāt – ”bönen för tecken”.

Så här kan man be bönen (kort form):

• Bönen består av två enheter (rakʿa).

• I varje enhet görs fem bugningar (rukūʿ).

• Man läser först Fātiḥa (öppningskapitlet i Koranen) och därefter en vers från en annan sura, sedan bugning.

• Efter varje bugning fortsätter man att läsa nästa vers tills man avslutat suran vid den fjärde bugningen.

• Efter den femte bugningen gör man två knäfall (sujūd) som i den vanliga bönen.

• Den andra enheten görs på samma sätt, och man avslutar som i de dagliga bönerna.

Innehåll

Den försvunna Imamen Musa al Sadr 1

Tidiga år och utbildning. 1

Flytt till Libanon och religiöst ledarskap. 1

Grundande av Supreme Islamic Shia Council 2

Grundande av Amal-rörelsen. 2

Interreligiös dialog och nationell enhet 2

Försvinnandet i Libyen. 2

Arv och påverkan. 2

Vidare läsning. 3

Här är en fördjupad biografi över Imam Musa al-Sadr, en framstående shiitisk ledare och tänkare, vars liv och gärningar hade en betydande inverkan på Libanon och den shiitiska världen.

Tidiga år och utbildning

Musa al-Sadr föddes den 4 juni 1928 i Qom, Iran, i en framstående religiös familj med rötter i Jabal Amel-regionen i södra Libanon. Hans far, Ayatollah Sadr al-Din al-Sadr, var en respekterad religiös lärd. Musa al-Sadr genomgick både traditionell religiös utbildning i Qom och sekulär utbildning vid Teherans universitet, där han studerade juridik och ekonomi. Senare fortsatte han sina religiösa studier i Najaf, Irak, och nådde snabbt statusen som mujtahid, en lärd med rätt att tolka islamisk lag. (Middle East Monitor, encyclopedia.com, Imam Sadr)

Flytt till Libanon och religiöst ledarskap

År 1959 accepterade al-Sadr en inbjudan att flytta till Libanon för att efterträda Sayyid Abd al-Husayn Sharaf al-Din som ledare för den shiitiska gemenskapen i staden Tyre. Han blev snabbt en central gestalt för Libanons shiiter, en grupp som länge hade varit marginaliserad både politiskt och ekonomiskt. Al-Sadr arbetade för att förbättra deras situation genom att etablera skolor, sjukhus och välgörenhetsorganisationer. (Middle East Monitor)

Grundande av Supreme Islamic Shia Council

För att ge den shiitiska gemenskapen en starkare röst i Libanons politiska system grundade al-Sadr 1967 Supreme Islamic Shia Council (SISC). Detta råd syftade till att representera shiitiska intressen och främja deras rättigheter i det konfessionellt uppdelade libanesiska samhället. Under al-Sadrs ledarskap blev SISC en plattform för att driva frågor som utbildning, social rättvisa och ekonomisk utveckling för shiiterna. (Wikipedia)

Grundande av Amal-rörelsen

1974 grundade al-Sadr Amal-rörelsen (Harakat al-Mahrumin, ”De berövades rörelse”) tillsammans med Hussein el-Husseini. Syftet var att organisera den shiitiska befolkningen politiskt och socialt för att bekämpa marginalisering och främja deras rättigheter. Amal-rörelsen utvecklades senare till en betydande politisk och militär aktör i Libanon, särskilt under inbördeskriget. (Wikipedia, Wikipedia)

Interreligiös dialog och nationell enhet

Al-Sadr var en stark förespråkare för interreligiös dialog och nationell enhet i Libanon. Han samarbetade med ledare från olika religiösa samfund, inklusive sunnimuslimer och kristna, för att främja samförstånd och samarbete. Hans arbete bidrog till att minska spänningar mellan olika grupper och stärka den nationella sammanhållningen.

Försvinnandet i Libyen

I augusti 1978 reste al-Sadr till Libyen tillsammans med två följeslagare för att träffa landets ledare, Muammar Gaddafi. Efter den 31 augusti sågs de aldrig igen. Libyska myndigheter hävdade att de hade lämnat landet för Italien, men detta har aldrig kunnat bekräftas. Al-Sadrs försvinnande förblev ett mysterium och en källa till spänningar mellan Libanon och Libyen. (Middle East Monitor, Med-Or, Al Jazeera)

Arv och påverkan

Trots sitt försvinnande lämnade al-Sadr ett bestående arv. Han hade en avgörande roll i att stärka den shiitiska gemenskapens politiska och sociala ställning i Libanon. Hans arbete med att främja interreligiös dialog och nationell enhet har inspirerat många. Amal-rörelsen, som han grundade, fortsätter att vara en viktig politisk kraft i Libanon.

Vidare läsning

• The Vanished Imam av Fouad Ajami
• The Stolen Dream: A Biography of Sayed Musa al-Sadr av Javad N. Zahraa
• Milestones in the Imam Moussa Sadr’s Journey (PDF)(Cornell University Press, javadnzahraa, Imam Sadr)

Denna biografi ger en översikt över Imam Musa al-Sadrs liv och gärningar. Hans engagemang för social rättvisa, interreligiös dialog och nationell enhet gör honom till en av de mest inflytelserika figurerna i Libanons moderna historia.

Muawiya finns många böcker skrivna om, ingen av dem kan påvisa att han vare sig var bra, god eller ärlig. Han var en person som inte ens visste vem has fader var. Allah och Profeten (saw) förbannade honom gång på gång.

Att hjärntvätta massorna är enkelt. Ge dem bröd och spel. I serien Muawiya får man spel i form av en påhittad historia om en ”bra” Muawiya samtidigt äter man sig mätt och glömmer vad månaden Ramadan handlar om.

Sunniislams al Azhar – högsta sunniläroanstalt – förbjöd Sunnimuslimer att titta på den, Shiamuslimer har gått ut och talat emot serien. Lyssnar massorna? Knappast! I samma veva kom filmen Chhaava ut. Hinduerna gråter i biograferna, spelar in tiktok och reels för visa sin avgudadyrka av Sambahji. De ser i filmen en sann återberättelse av denna brottslings liv. Läser man dock historiska böcker, artiklar och biografier så ser man att Sambahji inte var lyckad i kriget mot Moghulerna. Han misslyckades med att stå emot dem och han bedrog både sin far och sitt folk – då han begick illdåd mot dem.

Läser man vidare ser man att hans armé och han själv begick krigsbrott på krigsbrott där de slaktade, våldtog och torterade. Inget av det visas i filmen. Jag tog mig tid att se hela filmen, då jag var engagerad på Facebook i diskussioner med fanatiska hinduer om honom.

Människor som verkligen trodde, att denna person var god, ärlig och underbar.

I dagarna fick vi även se slakten på uppemot 7000 civila syrier. Mördade för de var Alewiter, Shiamuslimer eller Kristna. Extremister som stödjer syriska nya styret hittar dock på olika anledningar till att ursäkta mördandet.

Så vi har en ding ding värld, där människor tror på myter, lögner och påhitt och inte kan sätta sig ned och fråga sig, är det här rätt, är det här verkligt, är jag verkligen säker på att denna information kan bli litad på?

Må Gud stå oss bi. Vi lever i en värld med hjärndöda zombies, som tror på filmer och serier istället för att lita på sina egna ögon och öron…

Källa: Chhaava (2025) – IMDb

Idag hamnade jag på en så kallad exiliranska (enligt hennes info) på X, där hon menar att det är moralen, det är världens samvete som står på spel..om de inte tar avstånd från ”jihadister”. Hon har i diverse inlägg, skuldbelagt offren. I detta här inlägg menar hon att ifall en ”jihadist” säger något eller gör något som hon tar avstånd ifrån, så ska hela hans stam straffas…

Denna mentalitet, där man skuldbelägger offren och får fascisterna i IsraHell att se ut som offer. Det är under all kritik att sådana människor sprider sitt hat, sin okunskap och sina värderingar till massorna och hjärntvättar folken som inte har kunskaper om konflikten.

https://twitter.com/elicalebon/status/1887280405726015767

En fattig man sparade varje småmynt i 20 år och använde dessa pengar för att bygga ett hus åt sig och sin familj. När huset var klart valde man ett datum för att beträda huset. Två dagar innan man skulle flytta in, drabbade en jordbävning området och huset blev helt förstört.

När den fattiga mannen fick dessa hemska nyheter om sitt förstörda hus, valde han att bege sig till marknaden och där köpte han sötsaker och sedan gick han till platsen där hans hus skulle stått. När han anlände dit så såg han en stor folksamling. Människorna försökte trösta honom andra försökte intyga sin sorg å hans vägnar.

Mannen valde dock att ta fram sötsakerna och dela ut dessa till alla närvarande. Människorna blev förvånade över denna handling och en av mannens vänner frågade honom om han blivit galen?
Du har nyligen byggt ett hus, efter så många års sparande och huset är totalt förstört. Ändå står du här och delar ut sötsaker istället för att känna sorg? Den fattiga mannen log och svarade: ”Du ser bara den negativa aspekten av detta och det avhåller dig från att se det positiva. Det är tur att huset förstördes idag. ad hade hänt om det förstördes om två dagar, då jag bor i huset med min familj? Hade det förstörts då, så hade jag och min familj farit illa, ja kanske dödats.

Så vad som än hände, var av godo.

Lärdom:
Vi tror ofta att vi förlorat allt, men om vi tittar på de positiva aspekterna av en händelse då kanske vi kan inse att vissa saker som drabbar oss är till vår fördel, även om de såg dåliga ut.

Imam Alis (a.s) födelse i Kaaba

I både shia- som sunnikällor hittar man erkända bevis för Imam Alis (a.s) välsignade födelse i självaste Kaaba – Allahs hus. Haditherna som tar upp händelsen omnämns som Mutawattir, alltså så ofta citerade från så många olika källor, att dessa ses som pålitliga. Skillnaden mellan de olika haditherna är gällande detaljerna.

Det har skrivits hela volymer gällande Imam Alis (a.s) födelse i Kaaba, däribland Ali Walid al Kaaba (Ali född i Kaaba), av Muhamed al  Urdubadi (1895-1960). Detta verk har översatts till persiska med titeln, Yigana Mawlud i Kaaba (Den ende som föddes i Kaaba).

Enligt vissa sunnikällor, så föddes en viss Hakim bin Hizam, en följeslagare till Profeten Muhammed (saw). Shialärda menar dock att detta är ett påhitt för att minska på Imam Alis (a.s) dygder.

I källorna

Al Allama al Amini hänvisar till 16 sunnikällor och 50 shiakällor. Enligt dessa föddes Ali (a.s) i Kaaba.[1] Han tar även upp 41 poeter från 600 talet till 1900-talet som hänvisar till Imam Alis (a.s) födelse i sin poesi.[2]

I boken, Sharh ihqaq al Haqq, så nämns det 17 sunnikällor som tar upp Alis (a.s) födelse i Kaaba.[3] Sibt bin al Jawzi,[4] Ibn Sabbagh al Malilki,[5] och Ali bin Burhan al Din al Halabi, [6] är sunni lärda som tagit upp Alis (a.s) födelse i Kaaba. Böckerna al Mustadra kala al Sahihayn[7] och Kifayat al Talib,[8] hävdar att Alis (a.s) födelse i Kaaba är Mutawattir.

Historien

När man läser om händelsen, så omnämns den på tre olika sätt i de olika källorna:

I boken, Manaqib, av Ibn al Maghazili (död 1090), så har manImam al Sajjad (a.s) som källa och där Imamen (a.s) säger att Profeten (saw) såg att Abu Talib (a.s) var ledsen och då frågade Profeten (saw) honom, vad som hade fått honom att bli ledsen. Abu Talib (a.s) svarar att hans fru Fatima bint Assad (a.s) hade förlossningsvärk. Abu Talib och Fatima (a.s) gick till Kaaba tillsammans med Profeten (saw). Abu Talib fick Fatima (a.s) att sätta sig i Kaaba när Ali (a.s) föddes och då tog Profeten Muhammed (saw) henne till hennes hus.[9]

Enligt en hadith som tas upp i Bisharat al Mustafa, av Imad al Din al Tabari, en shia lärd från 1100-talet till 1200-talet, som hänvisar till Yazid bin Qanaab som förmedlare av händelsen. Där skriver han att Fatima bint Assad (a.s) var nära Kaaba, när hon kände förlossningsvärk. Hon åkallade Allah för att underlätta hennes värk. Då öppnade sig delar av Kaaban (nära Rukn al Yamani) och Fatima (a.s). När hon gick in i Kaaban, stängde sig öppningen bakom henne. Yazid bin Qanaab säger då: ”Vad vi än gjorde, vi kunde inte öppna dörren till Kaaba. Då insåg vi att det här var något som Allah hade gjort. Fatima bint Assad lämnade Kaaba efter fyra dagar, medan hon hade Ali (a.s) i sin famn.[10]

Enligt al Hassan bin Ali al Tabari (levde i början på 1300-talet) som skriver i sin bok, Tuhfat al Abraar, att Fatima bint Assad (a.s), Imam Alis (a.s) moder, hade förlossningsvärk, medan hon gick runt Kaaba och hon hann inte bege sig hem igen. Då vände hon sig mot Kaaba. Dörren till Kaaba öppnade sig och hon gick in genom den. Då stängde dörren sig och hon födde Ali (a.s) inne i Kaaba. Hon var kvar i tre dagar.[11]

Hakim bin Hizam berättelsen

När vi tagit upp de olika källorna, är det även befogat att ta upp berättelsen om Hakim bin Hizam, berättelsen som shia lärda menar är påhittad. Sheikh al Mufid (en av de största giganterna i den shiamuslimska världen) menar att Alis (a.s) födelse i Kaaba var en av hans specifika dygder och ingen annan hedrades på det viset. [12]

Vissa sunnikällor hävdar dock att Profetens (saw) följeslagare Hakim bin Hizam, även han föddes i Kaaba.[13]

Det är dock bevisat att denna berättelse hittades på av al Zubairfamiljen. Zubair var en vän och släkting till Imam Ali (a.s) som gick vilse och var del i första fitna, kriget mot Ali (ihop med Aisha och Talha). Han ångrade sig dock innan slaget och hånades av sin son, som varit adoptivson till Aisha och som närde ett stort hat mot Ali (a.s) och Alis (a.s) familj.

Denna påhittade berättelse skulle förminska på Alis (a.s) dygder och visa att hans födelse och hans person inte var så speciella. Zubairfamiljen var släktingar till Hakim bin Hizam och man ville indirekt visa att ens egna släktingar, även de var välsignade av Allah, med en födelse i självaste Kaaban.[14]

Vidare, när man går igenom kedjan på denna berättelse och de som förmedlat den, så ser man att vissa i kedjan är okända, däribland Musaab bin Othman. Denna person har aldrig tagits upp i Rijaalböckerna (böcker som tar upp olika förmedlare av hadither). Hadithen är Mursal (att vissa i kedjan av förmedlare är okända). Historieböckerna hävdar att Musaab bin Othman kanske funnits, men att han föddes många år efter händelsen och därmed kunde han inte ha förmedlat berättelsen.[15]

Alis (a.s) födelse är en välsignelse, en av många, som Ali (a.s) ensam om. Det är som giftermålet med Fatima (a.s), eller när Profeten (saw) fick påbud från Allah att stänga alla dörrar som vätte mot Moskén, förutom Alis (a.s) hus. Ali (a.s) föddes i självaste Kaaba, Allahs hus och han mördades, böjd i bön, i Allahs hus.

[1]  Amīnī, al-Ghadīr, vol. 6, s. 37-43.

[2] Amīnī, al-Ghadīr, vol. 6, s. 44-51

[3] Marʿashī al-Najafī, Sharḥ Iḥqāq al-ḥaqq, vol. 7, s. 486-491.

[4] Sibṭ b. al-Jawzī, Tadhkirat al-khawāṣ, s. 20.

[5] Ibn Ṣabbāgh, al-Fuṣūl al-muhimma, vol. 1, s. 171.

[6] Ḥalabī, al-Sīra al-ḥalabīyya, vol. 1, s. 226.

[7] Ḥākim al-Nayshābūrī, al-Mustadrak ʿala l-ṣaḥīḥayn”, vol. 3, s. 483.

[8] Ganjī al-Shāfiʿī, Kifāyat al-ṭālib, s. 707.

[9] Ibn Maghāzīlī, Manāqib ʿAlī b. Abī Ṭālib, s. 58-59; Ibn Ḥātam, al-Durr al-naẓīm, s. 225.

[10] Ṭabarī, Bishārat al-Muṣṭafā, vol. 1, s. 26-27.

[11] Ṭabarī, Tuḥfat al-abrār, s. 164-165.

[12] Mufīd, al-Irshād, vol. 1, s. 5.

[13] Qurashī Asadī, Jumhurat ansāb, s. 353.

[14]  Shūshtarī, Qāmūs al-rijāl, vol. 3, s. 387; ʿĀmilī, al-Ṣaḥīḥ min sīrat al-nabīyy al-aʿẓam, vol. 2, s. 160.

[15] Shūshtarī, Qāmūs al-rijāl, vol. 3, s. 387; ʿĀmilī, al-Ṣaḥīḥ min sīrat al-nabīyy al-aʿẓam, vol. 2, s. 160.

I den arabiska kulturen brukar man respektfullt kalla personer för fader till den och den – detta kallas för Kunya. Sayyid Muhammeds Kunya var Abu Jafar, likt hans förfäder Imam Muhammed al Baqir (a.s) och Imam Muhammed al Jawad (a.s). Han hade olika titlar, däribland Dujails lejon och al Jaziras (Irak) lejon.

Sayyid Muhammed (a.s) föddes år 842/843 i Sarya nära Medina. Hans fader var den förtryckte Imamen Ali al Hadi (a.s) och hans moder var Samana al Maghribiya. Så han var bror till Hassan al Askari, på både moderns och faderns sida.

När Imam al Hadi (a.s) fördes till Samara, stannade Sayyid Muhammed kvar i Sarya. Dock senare begav han sig till Samara för att vara nära sin fader. År 866 skulle han tillbaka till Medina, för vallfärden men när han kom till Balad, insjuknade han och dog. Vissa källor hävdar att han mördades av Abbassiderna, då de misstänkte honom för att vara nästkommande Imam.

Som vi redan tog upp, så antog vissa shias att han skulle vara nästkommande Imam, till stor del på grund av hans karaktär och stora gudsfruktan. Dock då han dog redan under sin faders levnad, så var detta obefogat. En liten grupp hittade dock på diverse anledningar för att skapa en grupp som lämnade huvudfåran och som kvarhåll vid att han var deras Imam. Deras tro menade att han var fortfarande vid liv och att han var den utlovade Imam Mehdi.

Imam al Hadi (a.s) hade dock gång på gång pekat på sin efterträdare och sagt det skulle vara Hassan al Askari (a.s). Även då dagens shiamuslimer inte ser honom som en Imam, så vördar vi honom stort och vi vallfärdar till hans helgedom i Balad. Ett mål för terrorister genom åren.

Runt 50 km söder om Samara finns Balad, där hans helgedom befinner sig. Tiotusentals troende, som besöker Samara, brukar göra stopp för att be vid hans grav. Många mirakel har återberättats om honom, däribland människor som helats från sjukdomar, tack vare hans höga status hos Allah.

Året 2016 mördades minst 40 troende och över 74 skadades när en grupp takfiris, attackerade helgedomen. Attacken utfördes av både självmordsbombare till fots och i bilar och flera män med vapen som understöd. Shiamuslimerna befann sig på platsen för att fira Eid al Fitr, avslutet på månaden Ramadan. ISIS tog på sig ansvaret. Denna attack föregicks av attacker mot Samara.

Ghulat gruppen al Muhamadiya

Imam Ali al Hadi (a.s) hade tagit avstånd från en av sina representanter vid namn Faris ibn Hatim al Qazvini. Denne hade försnillat pengar som anförtrotts honom, i form av zakat, khums och sadaqa.

När Al Askari (a.s) tog sin faders sida i detta, ledde det här till ett hat från Faris sida. Hämnden kom genom att han skapade en ghulat grupp (grupper som överdriver Imamernas status och liknar dem vid gudomligheter), som började följa Sayyid Muhammed. Att Sayyid Muhammed redan var död, gjorde saken bara lättare för Firas ibn Hatim.

Denna ghulat grupp delades återigen i olika grupper. Några menade att Sayyid Muhammed var fortfarande vid liv, medan andra menade att hans avkomma kommer vara den väntade Imamen.

Källor gör gällande att Ibn Nusair, Nusairisektens grundare var en av dessa ghulat anhängare. Ibn Nusair ansåg att al Hadi (a.s) var gudomlig. Nafisiternas sekt var återigen en annan gruppering som menade att al Hadi (a.s) hade utnämnt Sayyid Muhammed till sin efterträdare. De menade vidare, att Muhammed i sin tur utnämnde Jafar till sin efterträdare. Jafar var Sayyid Muhammeds broder och är känd i den shiamuslimska världen för Jafar lögnaren. Detta öknamn fick han då han hävdade att han var nästkommande Imam efter Imam al Askari (a.s).

Namnet Nafisiterna kommer från att dessa hävdade att Nafis, en tjänare åt Sayyid Muhammed, hade fått testamentet från Sayyid Muhammed och att han skulle föra det vidare till Jafar. Nafis dödades kort tid efteråt och alla dessa ghulat grupper, dog ut, förutom al Nusairia som är en liten hotad minoritet i Syrien. Nafisiterna var mycket aggressiva och hatiska mot Imam Hassan al Askari (a.s) som de menade var en person som lämnat Islam och detta gällde alla som trodde på hans Imamat.

”De är godhjärtade och goda troende, och ”hjälparen” kommer komma från dem. Han kommer starta kampen med 70 000 soldater och han kommer stödja min arvinge.”

Här följer lite olika citat om faserna och händelserna som berör Jemen, al Yamani, al Khorasani och den förbannade al Sufyani. Allt för att ge en inblick i händelserna innan Imam Mehdis (a.s) återkomst.

Ett slag i Jemen, kort innan Imam Mehdis (a.s) återkomst, har omnämnts i Imamernas (a.s) hadither. Detta slag sker för att hjälpa Imam Mehdi (a.s) och ska förbereda världen för hans återkomst. Enligt historiska böcker om tecknen innan Imamens (a.s) återkomst, så kommer detta slag definitivt ske och olika uttalanden från olika Imamer (a.s) klargör att detta slag är ett av de fem tecknen för Imam Mehdis (a.s) återkomst.

Här kommer några av dessa hadither:

• Imam Sadiq (a.s) sade: ”Innan Imam Mehdis (a.s) slag, fem händelser kommer infalla, Al Yamanis resning, al Sufyanis resning, kallet från himlen, Nafs al Zakiyyehs död och sjunkandet i Bidaa.
• Imam al Ridha (a.s): ”Al Sufyanis, al Yamanis och al Khorasanis resning kommer ske under samma år, månad och på samma dag. Oro kommer komma från alla håll. Olycka för dem som försöker stå emot dem.”
• Imam Sadiq (a.s) sade: ”Bland alla fanor är ingen fana mera vägledande än al Yamanis, för det är rättfärdighetens fana och det kallar på er för att följa er sanna ledare.”
• Imam Sadiq (a.s) sade: ”När al Yamanis slag börjar, är det förbjudet att sälja vapen. Så gå till honom, för hans fana är den fana som vägleder dig. Alla muslimer måste lyda honom och ifall någon inte gör det, kommer han brinna i helvetet; för al Yamans fana kommer kalla folket till den rätta vägen.”
• Efter Tallib Haqqs resning, frågade någon Imam al Sadiq (a.s) ifall han var al Yamani. Imam al Sadiq (a.s) sade: ”Nej, för al Yamani är en följare av Imam Ali (a.s). Medan denna person är emot Imam Ali (a.s).

Vem är al Yamani?

De olika källorna har gett oss en inblick i vem denna Yamani är. Vissa källor menar hans namn är Hassan eller Hussein, återigen andra menar hans namn är Saeed eller Nasr. Profeten (saw) har i en hadith sagt att hans namn är Nasr för han kom för att hjälpa Allah. Återigen andra källor menar hans namn är Mansour då han kommer hjälpa Imam Mehdi (a.s).

Al Yamanis slag

• Tidpunkten och platsen för saget: Det finns två slags hadither gällande detta. Det gemensamma är att det har med al Sufyanis slag att göra. Den första gruppen av hadither menar att al Yamanis slag kommer sker innan al Sufyanis slag. Den andra gruppen av hadither menar istället att det kommer ske på samma tidpunkt som Imam Mehdis (a.s) slag. Platser som man nämnt är, Sanaa, Aden, Kandeh och Abinregionen. Både shia som sunni källor har nämnt Sanaa.
• Al Yamans fanas utseende och färg: Källorna har tagit upp de olika fanornas utseende och färg, för att man inte ska göra misstaget att följa fel ledare och fel fana. Exempelvis al Khorasani kommer ha svarta fanor. Imam al Sadiq (a.s) har sagt att al Yamani kommer resa sig med en vit fana.
• Al Yamanis mål och slagets olika faser: Al Yamanis slag har olika faser: a) Mililtärt stöd till och samhörighet med al Khorasani. b) Imam Sadiq (a.s) sade: ”När al Yamani reser sig, gå till honom. Ingen Muslim får kriga mot honom, annars kommer han brinna i helvetet, för han kommer resa sig för att kalla folk till den rätta vägen.” c) Stöd och hjälp till Imam Mehdis (a.s) revolution. Så folk kallas till att stödja honom. Al Yamanis fana är faktiskt en av Imam Mehdis (a.s) fanor.
• Imam Ali (a.s) sade: ”Al Sufyani kommer bete sig som andra förtryckare före honom. Gud kommer resa en ung man från orienten för att slåss mot honom. Denna man kommer hissa en svart fana. Med Guds nåd, kommer han segra och kommer besegra alla. Sedan kommer Al Yamanis armé komma in. Den unga mannen från Jemen kommer döda al Sufyani och sedan beger sig armén till Damaskus och erövrar staden på ett ögonblick.”
• Några månader efter al Yamanis slag, beger han sig till Hijaz och kommer då gå med i Imam Mehdis (a.s) armé när Imamen (a.s) återkommer.
• När al Sufyani skickar en armé för att tillfångata Imam Mehdi (a.s), beger sig al Yamani till Mecka med Imam Mehdi (a.s). Källor säger: ”Sedan lämnar Imam Mehdi (a.s) och Mansour (al Yamani) Medina och al Sufyani skickar en armé för att arrestera dem. När Imam Mehdi (a.s) och Mansour kommer fram till Mecka, kommer al Sufyanis armé fram til Bidaa och det sjunker ner i marken. Sedan lämnar Imam Mehdi (a.s) Medina.
• Al Sufyani och al Yamani börjar slåss mot varandra. Det finns inga källor gällande al Yamanis förlust. Imam Sadiq (a.s) sade: ”Al Sufyani besegrar alla han möter, förutom al Yamani. Han börjar slåss mot al Yamani och efter flera hårda strider, förlorar al Sufyanis och förföljs av al Yamani. Al Yamani hittar till slut al Sufyani och dennes son och dödar dem.

Källa: https://erfan.ir/english/

Khattabiyya var en grupp som skapades av Abul Khattab i Kufa. Många av dessa ghulat grupper kommer just från Kufa, som var ett fäste för anhängare av Ahlul Bayt (a.s). Abul Khattab ansåg att Imam Jafar al Sadiq (a.s), den sjätte Imamen i shiaislam, var en inkarnation av Allah. Enligt Abul Khattab så fanns det i varje epok/period, en tyst och en talande representant för Gud. Förut fanns det Muhammed (saw) som var en talande representant för Gud och Ali (a.s) var den tyste. När Muhammed (saw) dog, så blev Ali (a.s) den talande representanten.

Abul Khattab säger sig ha blivit upplärd av Imam Jafar al Sadiq (a.s) med Guds största namn. Dessa namn gav den som uttalade dem och kände till dem, oerhörda styrkor. Abul Khattab var i början en shiamuslim som tillhörde Imam Sadiqs (a.s) följeslagare men år 748 slängdes han ut från Imamens (a.s) nära krets och blev från den dagen förbannad av både Imam Jafar al Sadiq (a.s) och efterföljande Imamer.

Som med alla andra ghulat grupper, så splittrades al Khattabiyya i olika små sekter. De tidiga Khattabiyya ansåg att al Sadiq (a.s) var gud och ansåg Abu Al Khattab att vara hans Profet, som skickades av al Sadiq (a.s).

Abul Khattab startade en revolt i Kufa år 755 och i striderna dödades han och många av hans anhängare. I denna länk kan man läsa mera om de olika grupperna som Khattabiyya splittrades till.

Källa: Khattabiyya – Wikipedia

I århundraden har man velat skuldbelägga shiamuslimerna för Bagdads fall. Man hittar än idag många hemsidor, även på svenska, som sprider lögnen att det var shiamuslimerna som bjöd in mongolerna och som försökte med alla medel att störta det Kalifatet.

Läser man artikeln, så hittar man många kända sunnilärda, däribland Ibn Kathir, som alla hävdar att den shiamuslimske viziren i Kalifatet, var den som förrådde muslimerna. Fakta visar dock, att den ende som verkligen ville försvara Kalifatet och muslimerna, var just denna shiitiske vizir.

Nej shiamuslimerna var inte de som störtade den muslimska världen in i fördärvet, utan det var sunnimuslimska ledare, Kalifer och generaler. Den som inte tar sitt ansvar och försvarar sitt syskon, han förtjänar inte att leda muslimerna eller att kalla sig för muslim.

Idag ser vi år 2024, hemska attacker mot Palestina och Libanon. Mot Syrien och mot Jemen. Hot mot Iran och vi ser hur muslimerna, festar, dansar och njuter av livet, medan över 50 000 barn, kvinnor och män, mördats. Lidandet har inte tagit slut än och verkar inte ta slut på länge. Såsom muslimerna sviker sina syskon, så svek muslimerna 800 år sedan sina syskon. Kalifen var den som bjöd in mongolerna för att han ville bli av med en fiende och enbart Kalifen får stå till svars.

Saudiarabien, Arabemiraterna, Egypten och Jordanien är länder som välkomnade amerikanska trupper eller amerikanska pengar. Samtidigt som de samarbetar med IsraHell i deras mördande av sunnimuslimerna i Gaza.

Då och nu, ser vi de enda som står emot förtrycket, emot våldet, emot slakten på muslimer är – shiamuslimerna.

Källa: The Role of the Shi’a in the Fall of the Abbasids – Iqra Online