Anastelle

strippning

Anastelle — Thu, 07 Mar 2013 14:29:58 +0000

Håller på att strippa Lottas tygblöjor, som det så fint heter. Tvättar dem många gånger för att få bort alla rester av tvättmedel och annat som fastnar med tiden och som gör att blöjorna börjat lukta lite, trots att de är nytvättade.

Under tiden blir det back to disposal blöja. Importerad från Sverige då de inte har några bra blöjor här. Som vi hittat i alla fall. Och vi orkar inte prova oss igenom fler märken så det blir till att folk får ta med. Igår gjorde jag även en väldigt upphetsande beställning från nästa besök från Sverige: nässpray, suppar och papperstvättlappar till Lotta. Don’t ask…

skrik- och gråtfest ute på stan

Anastelle — Wed, 06 Mar 2013 03:27:16 +0000

Lotta har nu några gånger när hon varit trött fått såna ENORMA trötthets/ilska/gråt-attacker som är omöjliga att häva. Förut har gunga och tutte alltid funkar, men nu – INGET!
Idag var vi uppe vid Central park och jag trodde att hon, som vanligt, skulle somna helt lugnt i vagnen på vägen hem. Inte hysteriskt skrikandes häva sig upp, kasta sig ur min famn, slänga sig på marken och typ dunka huvudet i marken. Slita av sig kläderna, inte vilja bli buren, inte vilja sitta i vagnen – en inte heller inte bli buren och inte sitta i vagnen. Lite trixigt när en har vagn och är långt hemifrån och inte kan bära ungen på en arm, inte kan bära ungen med två armar och lämna vagnen behind, inte slänga upp henne på ryggen för hon slet av sig mössa och vantar och jacka och det var bara några ynka plusgrader och inte få ner henne i vagnen (jag försökte till och med brotta ner henne… det gick inte, dåligt samvete för det men det var en nödsituation).
Till slut lyckades jag gunga henne till ro och sen snabbt muta henne med iPhone och nåt irriterande spel och sen somnade hon efter en stunds vagnande. Prais the lord!
Vet på riktigt inte vad jag hade gjort annars. Vad fan gör en?

helt ologiskt och fruktansvärt irriterande

Anastelle — Wed, 27 Feb 2013 16:59:34 +0000

Förra veckan skulle vi till museum of natural history och tog som vanligt C-tåget upp längs med central park. Ett så kallat local train. Det finns även express train som går på samma linje liksom, och mitt på en station så förvandlades mitt tåg till ett expresståg och hette nu A, fast det fick vi som satt på tåget aldrig veta, utan det märkte vi först när vi svischat förbi alla de stationer som vi trodde att vi skulle kunna gå av på. 100 gator längre upp stannade vi äntligen och alla vi på tåget kunde släpa oss upp och ner och ta tåget i motsatt riktning igen. Helt normalt här tydligen. Stört?
Idag var det dags igen. Jag skulle upp till mina nya kompisar Mikaela och Linda och deras kids för fika och eftersom det ösregnar här idag så valde vi tunnelbanan. Står och väntar på C-tåget (ja, det är typ det enda tåget vi åker) och räknar till inte mindre än FYRA E-tåg som passerar på det tracket (spåret?) som C-tåget ska gå från. En polis kommer då fram och undrar vilket tåg jag väntar på. C, säger jag. Det gick precis ett C-tåg förklarar han. Det var bara märkt med E.
Wtf?!?!? Makes sense.

Här kommer en gullig bild på mitt barn:

hejdå våtservetter

Anastelle — Fri, 22 Feb 2013 04:36:29 +0000

Jag har blivit allmänt rädd för allt som inte är hemgjort och efter att ha provtorkat min egen röv med våtservetter (snälla sådana) och insett att det svider och att de inte är så jävla gentle som de utger sig för att vara så bestämde jag mig för att göra egna wipes. Eller egentligen har jag gjort en så kallad wipe juice som jag sen sprayar på papperswipes och torkar rent Lottas röv med. Hur som – det funkar så bra! Är så lätt! Billigt! Snällt! Tar bort ingrodd skit bättre än frätande wipesen!

Gör såhär: köp olja och ev någon fin och snäll tvål. Blanda med (kokat avsvalnat) vatten. Typ två deciliter vatten, olja efter smak och tycke, snåla inte. En-två droppar tvål. Häll på sprayflaska. Skaka och spraya på servetten eller direkt på röva. Torka. Det bästa är nästan att en kan spola ner den här skiten sen!

Ikväll hände det

Anastelle — Wed, 20 Feb 2013 04:42:02 +0000

Framtiden lyckades natta Lotta i sängen. Jag blev väldigt glad. Men också lite ledsen. Hon är inte längre bara bara min.

så glad över amningen idag

Anastelle — Fri, 08 Feb 2013 00:12:47 +0000

Lotta är sjuk. Förkyld plus en tand på väg ut. 40 graders feber trots febernedsättande och det enda hon vill göra är att amma och jämra sig. Är så glad att vi har amningen kvar! Hon vill inte ha vatten, eller glass, eller ost. Tre russin har hon petat i sig. Men eftersom hon har ammat som en liten nyfödd i två dygn nu så oroar jag mig inte. Tack tuttar för en ypperlig insats! Pun intended.
Vet inte hur vi skulle tagit oss igenom alla dessa timmar utan amning.

mosica para bebe

Anastelle — Sun, 03 Feb 2013 00:41:53 +0000

Testa vid läggningsdags! säger jag bara. Verkar vara nån sorts magimusik. Min nyfunna vän Amelie berättade att hennes tvååring bara vänt sig om och somnat på två röda och på Lottas premiär igår tog nattningen en kvart. Inte två röda direkt men så fort har hon inte somnat på typ ett halvår. Annars brukar 45 minuter vara “en snabb läggning”.
Ja, vi är inte direkt bortskämda som ni kanske förstår. Men kanske kan vi bli?
Vore så kul att få veta om denna skiva funkar på fler bebisar därute. Kommentera när ni testat!

amningshormoner

Anastelle — Thu, 24 Jan 2013 04:06:56 +0000

Undrar en sak om det här med amningshormoner. Lotta har ju ammat som en liten undenärd spädgris dag som natt under ett år nu, så min mens har hållit sig borta och jag antar att jag varit skönt drogad av alla hormoner som det medför. Men så förra veckan ba PANG: mens och nån slags supertröttma. Jag har knappt känt mig trött alls det här året. (Alltså trött som i slutkörd och less ibland, hell yes, men inte sovtrött alls faktiskt). Är det amningshormonerna som börjat klinga av? Ska jag helt plötsligt börja känna av att jag blir väckt mellan 3 och 7 gånger per natt?
Hjälp? Kan man amma mer så man kan tuna in igen?

detta stora, konstiga land

Anastelle — Sat, 19 Jan 2013 03:08:30 +0000

Frihet, drömmar, you can do it osv är fint och bra och på många sätt är USA ett underbart land. Men mycket gör mig också väldigt deppig:
Alla vapen. Skulle aldrig vilja leva här på heltid, det skrämmer mig nåt enormt.
Fattigdomen här. Det kryllar inte av pengar överallt om en säger så.
Dom skryter om hur fria alla är här men alla är hela tiden livrädda för stämningar så allt måste alltid göras exakt efter alla regler osv in absurdum.
Alla bilar är alltid igång, tomgång is the shit. Gör mig så sjukt depp.

Men maten är förjävla go ändå hörrni. Och så älskar jag the american trevlig way.

slut på ursäkter

Anastelle — Thu, 17 Jan 2013 03:01:22 +0000

Lotta ammar massor fortfarande, både dag och natt. Och så sover hon i vår säng. Det är ju liksom inte den rådande normen, de ska ju helst sova själva i eget rum från jättetidigt och så ska de inte vakna och äta och greja på natten. Och trots att jag valt att amma henne länge (eller, jag tycker inte att det är särskilt länge, än så länge…) och ”låta” henne sova i vår säng så märker jag att jag liksom ursäktar mig lite när jag pratar om det. Typ ”Ja, Lotta sover ju liksom med oss fortfarande såatt…” och ”Ja, Lotta ammar faktiskt en hel del fortfarande” osv osv. Trots att jag VILL ha det så då jag är övertygad om att mitt barn mår bra av det. Andras barn kanske mår bättre av annat, det vet jag inget om. Men min magkänsla är min, jag tänker fortsätta göra det som känns bra. Och våga slappna av och känna att jag är en grym morsa till min unge. Och vara stolt över det. Och sluta inleda alla meningar med och.