<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/" xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" version="2.0">

<channel>
	<title>ADHD och ADD</title>
	<atom:link href="http://adhd-npf.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://adhd-npf.com</link>
	<description>AB Se ADHD, Ett företag bara De</description>
	<lastBuildDate>Thu, 12 Nov 2009 09:24:15 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.5</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com" /><item>
		<title>Nedför Mekong i en Ölpråm IIII Drömmar</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/D5PVq0_B5XY/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/nedfor-mekong-i-en-olpram-iiii-drommar/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 09 Nov 2009 11:45:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[Dröm]]></category>
		<category><![CDATA[drömmar]]></category>
		<category><![CDATA[Flodkultur]]></category>
		<category><![CDATA[Moder Mekong]]></category>
		<category><![CDATA[pråmdragar gnolandet]]></category>
		<category><![CDATA[Pärlemordrömmar]]></category>
		<category><![CDATA[River Culture]]></category>
		<category><![CDATA[Vaggandets Urgång]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9429</guid>
		<description><![CDATA[Fri fortsättning från Hen Piao Liang &#38; Ölpråm nedför Mekong Del  I &#38; Del II
I Ölpråm nedför Mekong – III Dessa drömmar om rötter
Vad börjar drömmen och var slutar elefantens snabel? Känner man verkligen igen en snabel när man ser en? Går det på ett ögonblick att skilja en vild snabel från en tam?
Vad är [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Fri fortsättning från <a href="../hen-pioaliang/">Hen Piao Liang</a> &amp; Ölpråm nedför Mekong <a href="../i-olpram-nedfor-mekong/">Del  I </a>&amp; Del <a href="../i-olpram-nedfor-mekong-ii/">II</a></p>
<p><a href="../i-olpram-nedfor-mekong-dessa-drommar-om-rotter/">I Ölpråm nedför Mekong – III Dessa drömmar om rötter</a></p>
<p style="text-align: left;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/snablar-också.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9438" title="snablar också" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/snablar-också.jpg" alt="snablar också" width="560" height="420" /></a>Vad börjar drömmen och var slutar elefantens snabel? Känner man verkligen igen en snabel när man ser en? Går det på ett ögonblick att skilja en vild snabel från en tam?</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Look-a-Boat-boat-boat-and-a-boat1.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-9469" title="Look a Boat boat boat and a boat" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Look-a-Boat-boat-boat-and-a-boat1-540x405.jpg" alt="Look a Boat boat boat and a boat" width="437" height="329" /></a>Vad är egentligen en båt</p>
<p style="text-align: center;">Och hur ser de på varandra?</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/pinapple1.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9439" title="pinapple" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/pinapple1.jpg" alt="pinapple" width="560" height="420" /></a></p>
<p style="text-align: left;">En del säger att namnet ananas är unikt och svenskt, kommande från den tiden då bananlårna funkade till allt, inte bara flytten. Man tog bort Bokstaven B och fick då kvar i bananas och fick då kvar ananas. Vem vet men heter det verkligen ananass någon annan stans i världen? Och visst är hundarna uppstoppade? Drömmer jag igen i en ölpråm dånande på väg nedför Mekong?</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;"><img class="aligncenter size-full wp-image-9436" title="Hund Ra tusen såpaspel senare" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Hund-Ra-tusen-såpaspel-senare.jpg" alt="Hund Ra tusen såpaspel senare" width="560" height="420" /></p>
<p>Men var allting bara en dröm och min mamma en gammal stånkande motor i nedgörtsvattnet på den gamla sången Mekong?</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/billion-bijard.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9434" title="billion bijard" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/billion-bijard.jpg" alt="billion bijard" width="560" height="420" /></a></p>
<p style="text-align: left;">För inte var det väl ändå så att en idiot ett tiotals år tidigare fått nog av alla byråkratiska viusumregler hit och dit och bara köpt en innerslangen till ett traktordäck av en fattig kinesisk bonde och hoppat i Mekong med sig lät vattnet omfamna den drypande uppenbarelsen.  Abstraktion. Å bara flyta på guppande,  som ett efterblivet kuttersmycke i industrialismens blomma, nedför Moder Mekong.</p>
<p style="text-align: left;">-Hvergang, Hvergang preben.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Den-vilda-elefanten-i-djungeln.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9433" title="Den vilda elefanten i djungeln" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Den-vilda-elefanten-i-djungeln.jpg" alt="Den vilda elefanten i djungeln" width="560" height="420" /></a></p>
<p style="text-align: center;">Den vilda i skogen ger inte samma blickar som den tama i bygden. Men man lever.</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/uppstoppad-hund-eller-inte.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9437" title="uppstoppad hund eller inte" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/uppstoppad-hund-eller-inte.jpg" alt="uppstoppad hund eller inte" width="560" height="420" /></a></p>
<p style="text-align: center;">Var allt bara uppstoppade hundar i verklighetens brädgård? Som neurotypiska hjärtan, visst verkar det extremt stereotypt? bang bang bang bang, va!</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: left;">Det där speciella djungelrispade ansiktet av febertätt förvåning när man plötsligt är ute ur djungeln och kan se mer än 10 meter framför sig. Var det så? var det verkligen så?</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Den-fete-och-landstigarna.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-9454" title="Den fete och landstigarna" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Den-fete-och-landstigarna-540x427.jpg" alt="Den fete och landstigarna" width="540" height="427" /></a></p>
<p>Är det mina barn? Är vi inte alla varandras barn någonstans, någon gång? Hade jag i så fall hoppat ur traktordäcket 10 år tidigare och landstigit både här och där? Och de som borde kände igen den fete från tidigare, smorde gott med sina ögonkast.</p>
<p>Drömmar å piss, allt i floden. Kyss jorden där bak.  <a href="http://intressant.se/intressant">To wind reelable</a>. Rock bottom Reelin.  <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Rock+bottom+Reelin">Rock bottom Reelin</a>. Sands of Time. The thermodynamics of the pearl.</p>
<p style="text-align: center;">Vi rör oss i vågor</p>
<p style="text-align: center;">respi rare oscillare</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Hong-Kong-Familia.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-9472" title="Hong Kong Familia" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Hong-Kong-Familia-540x405.jpg" alt="Hong Kong Familia" width="432" height="324" /></a>Di fundere</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/tunnelgating-in-da-stairs.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-9473" title="tunnelgating in da stairs" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/tunnelgating-in-da-stairs-540x405.jpg" alt="tunnelgating in da stairs" width="432" height="324" /></a></p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;">River culture</p>
<p style="text-align: center;">Meander in time</p>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/D5PVq0_B5XY" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/nedfor-mekong-i-en-olpram-iiii-drommar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/nedfor-mekong-i-en-olpram-iiii-drommar/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Stress &amp; Flickor utan Utåtriktad hyperaktivitet</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/Ucgnch8A9dw/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/stress-flickor-utan-utatriktad-hyperaktivitet/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 03 Nov 2009 08:22:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ADD depression]]></category>
		<category><![CDATA[ADD Symtom]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD depression]]></category>
		<category><![CDATA[Flickor ADD]]></category>
		<category><![CDATA[samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[stress]]></category>
		<category><![CDATA[Telemorer]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9315</guid>
		<description><![CDATA[
Stressar du så påskyndas telomerernas förkortning. Kanske en nyttig och intressant läxa för alla och en var i alla och en var av de celler som bygger er.  Men för mycket stress under tillväxten skapar mer sneda mentala skelett, kanske också en nyttig läxa för personerna som bygger samhället och samhället i det stora hela.
Flickor [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Hår-ding1.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-9414" title="Hår ding" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/Hår-ding1-540x748.jpg" alt="Hår ding" width="540" height="748" /></a></p>
<p>Stressar du så påskyndas telomerernas förkortning. Kanske en nyttig och intressant läxa för alla och en var i alla och en var av de celler som bygger er.  Men för mycket stress under tillväxten skapar mer sneda mentala skelett, kanske också en nyttig läxa för personerna som bygger samhället och samhället i det stora hela.</p>
<p><strong>Flickor utan utåtriktad hyperaktivitet</strong></p>
<p>En del unga flickor får inte den hjälp de behöver för att deras hyperaktivitet inte är utåtriktad. Den vänds inåt i stället, vilket på kort sikt kanske gör att den inte märks för den som är van att bara lyssna till de som skriker och slåss. Jag vill hävda att det finns ganska goda grunder att anta att hyperaktiviteten hos flickor och pojkar, kvinnor och män i grunden är ganska lika fast inte sällan vänds åt olika håll. När det inte vänds utåt så vänds den i stället inåt vilket gör att stressen inte levs ut &#8211; den levs in.</p>
<p>-Att leva ut sin stress.</p>
<p>Men detta gör också att allt du kommer att vara med om efter <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19674395?log$=activity">den tunga tidiga stressen</a> kommer att uppfattas på ett annat sätt än tidigare, än innan. Ett före och ett efter.</p>
<p><strong>Barberaren klipper hår &#8211; barbariet deras klipper livspotentialer</strong></p>
<p>Cellernas innersta ristar ned stressen som organismen utsätts för mitt i den digitala grundplåten. Jagets &#8220;dig&#8221; i tal och skrift. De är bara att digga läget eller vad tänker du egentligen? För hur påtagligt blir inte egentligen just detta för unga flickor som redan tidigt halkar efter i grundfärdigheterna men som plötsligt har en ryggsäck att bära, när hennes två sköraste delar är just kontinuerliga viljestyrda riktandet av uppmärksamheten och en låg stresstålighet. Här menas att det går en skiljelinje, då flickorna ofta för hjälp alldeles för sent och när den väl kommer så är den otillräckligt i ett läget som är fruktansvärt stressande hur man än vänder och vrider det så måste det i vissa lägen bli värre innan det kan bli bättre.</p>
<p>Därför och just därför ska detta läge förebyggas, det bör också kunna vara spårbart att unga flickor utan den yttre formen av hyperaktivitet också just på grund av denna fundamentala händelse kommer att drabbas av andra sjukdomar senare i livet som har sin egentliga rot i just detta. Med andra ord kan skolan inte bara ta barnens nyfikenhet på kunskapen och livet den kan även ta barnens livspotentialer. Det var bara precis just det den inte fick göra.</p>
<p>Skolan.</p>
<p>Detta gäller inte enbart flickor med ADD, men antagligen är unga flickor just den grupp som drabbas mest och hårdast av fenomenet eftersom deras hyperaktivitet vänds inåt och alltid kommer att vara svår att se för en värd blind och döv.</p>
<p>Med andra ord är det en grupp som drabbas mycket hårt i ett väldigt känsligt läge, då deras mentala skelett egentligen bara behöver ro för att växa får det i stället extra packning att bära. Den som väljer att inte förstå kan ta deras lass. Eller se på bilden av hur ett skelett som är tänkt att bära deras mentala kapaciteter livet ut nu börjar växa snett. Detta är deras enda skelett, detta är deras enda chans.</p>
<p><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/indoiktrininerings-centralen-nästa.png"><img class="aligncenter size-full wp-image-9481" title="indoiktrininerings centralen nästa" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/indoiktrininerings-centralen-nästa.png" alt="indoiktrininerings centralen nästa" width="320" height="315" /></a></p>
<p><strong>Det kommer surt efter</strong></p>
<p>Och detta stod ristad i mitten av alla deras celler. <a href="http://www.pubmedcentral.nih.gov/picrender.fcgi?artid=534658&amp;blobtype=pdf&amp;tool=pmcentrez" target="_blank">Accelerated telomere shortening in response to life stress</a>. Skolan. Skolan livet, kan det lära oss något. Vad kan den normativa indoktrineringscentralen ta till sitt fyrkantiga svängsdörrshjärta för egentliga lärdomar? Att skolans öppningar, in och utgångar egentligen bara är fyrkantiga och det enda som avviker från skolans fyrkantigheter är soppnedkasten för de är runda. Finns det några mer samband mellan ADD stress och att tidigt stressas av att inte kunna bemästra sin situation på egen hand?</p>
<p><a href="http://ajp.psychiatryonline.org/cgi/content/abstract/146/4/490">Childhood trauma in borderline personality disorder</a>.</p>
<p>Med tunga laster redan från början blir det mentala skelettet lättare snett och kanske i vadbenen något kortare. Hind limb instability.</p>
<p><a href="http://userwww.service.emory.edu/~jdbremn/papers/mribpd.pdf">Magnetic resonance imaging of hippocampal and amygdala volume in women with childhood abuse and borderline personalitydisorder</a> (pdf) En möjlig och bra förklaring till att en del får en mindre bra chans från början att växa upp till ett drägligt liv som de själva kan styra och forma, men det finns antagligen flera förklaringar än den.</p>
<p>Vissa verkar trotts allt klara sig bra men de har fått förlita sig på den goda turen. Avslutningsvis handlar detta naturligtvis inte bara om unga flickor, men det är just de som verkar få minst hjälp trotts att det finns en hel del tecken på att hjälpen behövs som bäst hos den grupp som inte skriker eller slåss i första läget. Men vi alla måste kanske någon dag undra varför en del <em>väljer</em> ett liv i ett livslångt paincry.</p>
<p><a href="http://intressant.se/intressant"><br />
</a></p>
<p><a href="http://intressant.se/intressant">Stress öken</a>, Dödsförhårligande  <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Telomerer">Telomerer</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Flickor+ADD">Flickor ADD</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADD+symptom">ADD symptom</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Pedagogik">Pedagogik</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Sociallingvistik">Sociallingvistik</a>, Paincry, Låt dödsbegråtenheten  &#8230;. Den pedagogiska böjelsen för vem är den egentligen bra för? Tja det beror på vem du är.</p>
<p><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/sug-yoga.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-9402" title="sug-yoga" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/11/sug-yoga-238x300.jpg" alt="sug-yoga" width="238" height="300" /></a></p>
<p>Plastålderspedagogikens yoga kanske inte har samma visdomsbakgrund som andra yogaformer och dessutom verkar den mer ihålig och suger hårdare. Men det är min personliga uppfattning.</p>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/Ucgnch8A9dw" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/stress-flickor-utan-utatriktad-hyperaktivitet/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/stress-flickor-utan-utatriktad-hyperaktivitet/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Hypotes om:Schizofrenins etiologi – den lätta versionen</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/Zj3OlLM0FrU/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/hypotes-omschizofrenins-etiologi-den-latta-versionen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Nov 2009 07:38:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>o rakel o</dc:creator>
				<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Carbon Disulfide]]></category>
		<category><![CDATA[immunologiska reaktioner]]></category>
		<category><![CDATA[immunsystemet]]></category>
		<category><![CDATA[schizofreni]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9299</guid>
		<description><![CDATA[Det har kommit en del frågor på en lättare version av CAC-Hålsteorin om Schizofreni och vi har gjort vårt bästa för att göra en så enkel förklaring som möjligt. Förhoppningsvis kommer även neurovetenskapen att förstå den så småningom.  Antagligen kommer sjuåringarna att förstå den först.
1 Carbon disulfid CS2, kan ge symptom liknande de vid schizofreni. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det har kommit en del frågor på en lättare version av CAC-Hålsteorin om Schizofreni och vi har gjort vårt bästa för att göra en så enkel förklaring som möjligt. Förhoppningsvis kommer även neurovetenskapen att förstå den så småningom.  Antagligen kommer sjuåringarna att förstå den först.</p>
<p>1 Carbon disulfid CS2, kan ge symptom liknande de vid schizofreni. Och verkar så ha kunnat göra sedan <a href="http://adhd-npf.com/carbon-disulfide-cs2-intro/">mitten på 1800 talet</a> genom exponering utifrån.</p>
<p>2 Personer med <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC501526/pdf/jclinpath00210-0077.pdf/?tool=pmcentrez">Schizofreni andas ut CS2</a> vilket kan tyda på att de har en oreglerad egen produktion av CS2. Andra personer andas sällan ut CS2.</p>
<p>3 CAC-hålet påvisar det vetenskapligt avancerade sambandet. CS2 är annars ganska naturligt att ha i kroppen i de mängderna men bara när du har varit död i några veckor*. CAC-hålet tyckte det liksom verkade vara lite tidigt att ge ifrån sig den gasen.</p>
<h3><strong>Vad kan göra immunsystemet vansinnigt irriterat?</strong></h3>
<p>Än lukten av cellers död? Det nog finnas årmiljoner av erfarenheter lagrade i cellerna kring just dessa gaser och lukten av celldöd och ruttnande celler, om varje cell i hela kroppen kan tänkas veta något om andra cellers förehavanden så lär nog just lukten av död och förruttnelse vara ett av de primära intrycken att reagera på. Att immunsystemet inte skulle reagera på en sådan signal förefaller det ens vettigt?</p>
<p>Ur strikt evolutionär synvinkel bör väl ändock något vara en signal om totaltalarm. Vad kan vara en starkare signal om totalt alarm än en massiv chockvåg som gång på gång återkommer och sprider lukten av förruttnelse och död inuti kroppen.</p>
<h3><a rel="attachment wp-att-9303" href="http://adhd-npf.com/hypotes-omschizofrenins-etiologi-den-latta-versionen/cs2-s-voilate-breath/"><img class="aligncenter size-full wp-image-9303" title="CS2 S voilate breath" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/CS2-S-voilate-breath.jpg" alt="CS2 S voilate breath" width="350" height="391" /></a></h3>
<h3>De <em>normalas </em>livsfarliga hallucination</h3>
<p>Läste just i dagarna att personer med schizofren inte sällan säger att de känner lukten av ruttet, lik eller död, något de flesta &#8220;<em>normala</em>&#8221; som vanligt bara föser undan (normativ hallucinationen) och säger ja-ja men menar något annat i sin vanliga dubbeltydlighet. Frågan är med vilken rätt de <em>normalas </em>hallucination ska tränga undan en verklighet som faktiskt är påvisbar! Hade man lyssnat tidigare kanske man kunnat förstå mer? Det kanske behövs några tusen böcker som koncentrerar sig på att beskriva den normativa vanans makt eller bara det normativa vanvettet? Här är ett försök av <a href="http://www.genus.gu.se/Nyheter/fulltext/Det__normala__granskas_i_ny_bok.cid898304">Josefine Alvunger</a> som tittat närmare på det normala&#8230;</p>
<p>CS2 kan ge photoshop i skallen, var det egentligen så svårt att förstå? Eller var det normala vanvettet i vägen nu liksom så många gånger förr?</p>
<p style="text-align: center;">&#8212;-</p>
<p><a href="http://intressant.se/intressant">Intressantast</a>, beundra även andra dödliga som skriver om  <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/schizofreni">schizofreni</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/carbon+disulfid">carbon disulfid</a>. Den som säger sanningen får betala priset men vem var beredd att göradet? Nu verkar det finnas ett ämne som har kunnat ge de flesta av symptomen på schizofreni. Personer  med schizofreni råkar dessutom ha det. Eftersom CAC-hålsteorin säger att det kan vara en reaktiv faktor vid schizofreni så blir jag lite förvirrad.</p>
<p>- Någon som vet om det är bra eller dåligt för CAC-hålshypotesen att CS2 nu också har återfunnits hos personer med Schizofreni? Är Det gudsutbildade CAC-hålet verkligen körd totalt i botten nu? Eller kan det vara det goda nyheter som bekräftar att CAC-hålet, den enda gudsutbildaren verkligen haft rätt från första början?</p>
<p>Tänk om immunsystemet blir tokigt och börjar attackera dig själv? Arikel på engelska om Schizofreni och den våldsamma attacken från immunsystemet. <a href="http://www.hcs.harvard.edu/~hsr/spring2006/jacobs.pdf">Här (pdf)</a> Förstår du nu varför attacken är så våldsam?</p>
<p>Ref:</p>
<p>1<br />
M Phillips, M Sabas, J GreenbergA study of volatile organic compounds evolved from the decaying human body</p>
<p><!-- articleText --> <!-- ppvMSG --></p>
<div style="display: none;">
<p>References and further reading may be available for this article. To view references and further reading you must <a href="http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&amp;_udi=B6T6W-4DW8YG1-1&amp;_user=10&amp;_coverDate=10%2F29%2F2005&amp;_rdoc=1&amp;_fmt=full&amp;_orig=search&amp;_cdi=5041&amp;_sort=d&amp;_docanchor=&amp;view=c&amp;_searchStrId=1081280486&amp;_rerunOrigin=google&amp;_acct=C000050221&amp;_version=1&amp;_urlVersion=0&amp;_userid=10&amp;md5=f679dfcefe98c1b8dd83a3529b4d2851">purchase</a> this article.</div>
<p><!-- refMsg --></p>
<p><em>Forensic Science International</em>, Volume 153, Issue 2, Pages 147-155 M. Statheropoulos, C. Spiliopoulou and A. Agapiou</p>
<p>2</p>
<p>Clin Pathol 1993;46:861-864<br />
Increased pentane and carbon disulfide in the<br />
breath of patients with schizophrenia</p>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/Zj3OlLM0FrU" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/hypotes-omschizofrenins-etiologi-den-latta-versionen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/hypotes-omschizofrenins-etiologi-den-latta-versionen/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Stress, Telomerer, Schizofreni och bipolär sjukdom</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/5vEcTbe40BY/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/stress-telomerer-schizofreni-och-bipolar-sjukdom/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 01 Nov 2009 19:36:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>o rakel o</dc:creator>
				<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[antioxidant]]></category>
		<category><![CDATA[antioxidanter]]></category>
		<category><![CDATA[bipolär sjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[flavonol]]></category>
		<category><![CDATA[quercetin]]></category>
		<category><![CDATA[schizofreni]]></category>
		<category><![CDATA[Telomeras]]></category>
		<category><![CDATA[Telomerer]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9205</guid>
		<description><![CDATA[Ett av årets nobelpris gick till forskarna kring telomerer, det kanske många känner till. Men hur många känner egentligen till telomerernas relationer till mentala sjukdomar och stress och vad som händer när stressen verkligen &#8220;kryper under skinnet&#8221; hur lång kan egentligen stressen  komma egentligen?
-Hur långt som helst!
Stressen kan märkbart förkorta telomeren, dvs  märkbart påverka hur [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ett av årets nobelpris gick till forskarna kring telomerer, det kanske många känner till. Men hur många känner egentligen till telomerernas relationer till mentala sjukdomar och stress och vad som händer när stressen verkligen &#8220;kryper under skinnet&#8221; hur lång kan egentligen stressen  komma egentligen?</p>
<p>-Hur långt som helst!</p>
<p>Stressen kan märkbart förkorta telomeren, dvs  märkbart påverka hur många gånger dina cell kommer att kunna dela sig. När det inte finns några telomerer kvar så slutar den cellcykeln med att cellen avlivar sig själv, eller apoptos som självmord heter på lite finare cellspråk. En kortare telomer innebär alltså ett kortare liv med sämre hälsa i många fall. Det finns en hel del underligt som vi inte förstår och kanske är det underligt just bara för att vi inte förstår det. Sperman till exempel har en hel del ganska konstiga funderingar kring. Vid schizofreni och bipolära sjukdomar har den en tendens att bli dålig i förtid och mista stora delar av de rappa stjärtsnärtarna i sin simkonst. Men det är inte bara sperman som påverkas av schizofreni det gör egentligen samtliga celler och detta på djupet, vilket med stor tyngd visar vilken extremt allvarlig sjukdom det är.</p>
<p><strong>Längden på telomeren kan väl inte påverka hur bra en medicin fungerar?<br />
</strong></p>
<p>-Ja, varför skulle inte telomerlängden &#8220;påverka&#8221; medicineringens effekter. Det kan väl slå tillbaka precis som en Yo-Yo, vilket kan vara tydligt vid Schizofreni.  Precis som alla andra passiva dosimetrar kan anses om inte påverka i varje fall kunna utgöra en indikator för mängden  sannolika skador. Hos större delen av befolkningen finns det en tydlig korrelation mellan telomerlängden och personens ålder. Vid schizofreni finns inte den tydliga relationen. Däremot ser man att personer med mycket mycket förkortade telomerer inte alls svarar på medicinering mot schizofreni, sambandet är så tydligt att det förefaller kunna användas som en prediktor för medicinsk respons.</p>
<p><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/sambandet-telomerläng-medicinrespons.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9218" title="sambandet telomerläng - medicinrespons" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/sambandet-telomerläng-medicinrespons.jpg" alt="sambandet telomerläng - medicinrespons" width="448" height="326" /></a></p>
<p>På Yu-Yu&#8217;s klinik i Can Cho har man forskat på sakernas tillstånd. <a href="http://www.pubmedcentral.nih.gov/picrender.fcgi?artid=2441885&amp;blobtype=pdf&amp;tool=pmcentrez" target="_blank">Short telomeres in patients with chronic schizophrenia</a> who show a poor response to treatment.</p>
<p>Telomerförkortningen på cellnivå bedöms vara en konsekvens av mängden oxidativ stress som enheten utsatts för i generell mening, men självfallet finns det faktorer som kan komma att modulera hur stressen tar. Antioxidanter är det mest uppenbara kanske, men om systemet för hantering av antioxidanter inte längre fungerar så spelar det faktiskt inte någon större roll för hur mycket du häver i dig. Tänk gärna på att för mycket antioxidanter liksom för mycket vitaminer mycket lätt kan få kontraproduktiva effekter. Ditt immunförsvar gillar nämligen oxidanter men det gör inte det som attackerar immunsystemet, eller rättare sagt den som har kontroll över oxidativ och antioxidativ status kan också anses ha kontroll över läget.</p>
<p><strong>Den värsta hallucinationen att förneka andra sin känsla</strong></p>
<p>Av alla hallucinationer vi stött på när vi började skriva om Schizofreni har de s.k. normala varit värst. Man visste att &#8220;strålvapen inte kan vara behjälpligt mot schizofreni&#8221; man var säker på att de paranoida med schizofreni inte alls var hotade till livet. Normativet var säkert på att de schizofrenia var mindre i verkligheten än de flesta andra. Forskningen har sagt sig vet än det ena eller andra om sjukdomen men vad har egentligen hänt på 100 år och finns det några tecken på att ett i land är bättre än ett U-land när det gäller att bry sig om det schizofrenas hälsa och långsiktiga livskvalitet? Det finns mycket tydliga tecken på att det enda som skiljer de &#8220;normala&#8221; från de schizofrena är att de <em>normala </em>har större förmåga att synkronisera sina hallucinationer och sålunda göra dem till normfundament för den torkade leran av normativbotten &#8211; mittfårans lågland.  Sunk-Missisippi &#8211; här skovlar medelbåtens deltan i dyn, här pissas personligheten ut inom ramarna för de krysslagda stängslen av beteende paragrafernas PET-flaskor och socialpantade blindbockar.</p>
<p><strong>De paranoida med schizofreni är hotade till livet</strong></p>
<p>Just det påståendet är många så kallade <em>friska </em>ofta ganska skeptiska till, men kanske bör de friska kanske  också kunna fråga sig vilka vetenskapliga grunder deras skepticism verkligen har. Att en del paranoida med schizofreni verkligen är och har varit hotade är egentligen bevisat bortom allt tvivel! Det enda som de har haft fel i är den -beskrivna orsaken och dess anledningar.  -Hotet mot deras liv står skrivet i varje en av deras celler och kan rent rättsmedicinsk kan det nog finnas några bevis som är sämre än just det.</p>
<p><strong>Telomererna är ofta brutalt skadade och förändrade, vittnande om den omständighet som de ofta omtalat, men inte förstått varför.</strong> Vilket egentligen visar två saker, att de hade rätt ofantligt mycket mer än vad de flesta trodde och att grundhallucinationen hos den normala massan till stor del har utgjort ett hinder för att se verkligheten bakom hoten som beskrivits. Man kan och bör därför också gå vidare i frågeställningen och fråga sig vilka mer dödliga skador åstakoms på rutinmässig basis av den synkronicerade hallucinationens normativfunt, eller den normalkulturella likrikningens dödståg. Utan att för den skull glömma någon av kardanaxlarna i helvetet.</p>
<p><strong>CAC-hålet predikterar fynd</strong></p>
<p>Ur CAC-hålsperspektivet kan detta vara ganska intressant för nu ligger CAC-hålsteorin mitt under den moderna forskningens centrum och bara och sänder rökringar. Kanske längtar forskningen förr eller senare hem, det skulle vara en ära för forskningen att få se det renaste av alla förnäma vetenskapliga genier CAC-hålet, men därtill måste forskningen först bli mycket renare, så att de inte förorena CAC-hålets intima närhet med sin lortighet och allmäna inavel.</p>
<p>De måste klyva ringen för att quer ska bli</p>
<p>CAC-Postulatet säger att enzymlogin kommer att vara förändrad, vilket i just fallet med oxidativ direkt stresspåverkan på telomeren kommer att mista sina skyddsfaktorer förlora delar av oscillationer och den andra skyddsnyckeln går inte att nå antagligen menas här klyvningen av det dubbla kol-kol förbundet.</p>
<p>I en transgenom modell av schizofreni så skulle tex enzymet Quercetin 2,3-dioxygenase få sin funktion alternerad. Det är sålunda postulerat att den mycket speciella klyvningen av den O-heteroaromatisk blomma i den så kallade flavonol ringen som kommer att ge 2-protocatechuoyl-phloroglucinol carboxylic acid och CO inte kan kunna ske för att eventet är blockerat av en kopparchelaterande agent.  klyvningen av två kol-kol bindningar utgör ett speciellt formativt lås. Det enda sekundär alternativet som finns är också blockerat vilket är mer än uppenbart övertydligt. Hela klassen av monofenoloxidaser haltar betänkligt i funktion, vilket gör att de sjuka står sjukare och inte ens har ett vettigt sätt att skydda sig eller sina egna nakna cellkärnor som förtärs en och en.</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;">Den ska klyvda ringen får gå i andra klass, de andra kan gå om, för de ser inte grodan.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Sodium-diethyldithiocarbamate.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9226" title="Sodium diethyldithiocarbamate" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Sodium-diethyldithiocarbamate.jpg" alt="Sodium diethyldithiocarbamate" width="416" height="601" /></a>Har de kvackat så mycket att de inte ser grodan och dess barn?</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;">
<p>I namnet på det som förr var en psyksjuk bak skall nu sanningen strömma! uppochned hängde den på en rollator på ett sätt som för de flesta gav intrycket att rollatorn borde tippat framåt för länge länge sedan.</p>
<p>Jag säger edert: <em>När normativet säger quer, säger CAC-hålet quercetin och visar att de som normativet kallar klyvda inte alls kan klyva ringen. därför kan det vara svårt att tillgodogöra sig quercetin.</em></p>
<p><em>Men det skall vara svårt för de som är mitt ute i verkligheten. och inte fan blir det lättare av att ha en gäng normativa överdängare som kastar skit på andra från sin torkade lerfåra i mitten av vanesnickrandets skenheliga ankdamsapartheid.  Suck pucken har svadat.</em></p>
<p style="text-align: center;">Så kommer många att klaga på att de inte förstår vad som är skämt och allvar här, men sig själva och forskningen kommer de att ta på lika stort allvar som alltid. Men mycket sällan tacka för sanningen de och många andra fått sig till livs.</p>
<p style="text-align: center;">
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/5vEcTbe40BY" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/stress-telomerer-schizofreni-och-bipolar-sjukdom/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/stress-telomerer-schizofreni-och-bipolar-sjukdom/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>The Etiology of Schizophrenia III</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/lwHU0oi_C0M/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/the-etiology-of-schizophrenia-iii/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 09 Oct 2009 14:51:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Artherosclerotic]]></category>
		<category><![CDATA[ATPase]]></category>
		<category><![CDATA[Beta-actin]]></category>
		<category><![CDATA[Beta-Tubulin]]></category>
		<category><![CDATA[Ca2+]]></category>
		<category><![CDATA[Calmodulin]]></category>
		<category><![CDATA[Carbon Dioxide]]></category>
		<category><![CDATA[Carbon Monoxide]]></category>
		<category><![CDATA[CO2 Respons]]></category>
		<category><![CDATA[GAP-43]]></category>
		<category><![CDATA[Glutathion]]></category>
		<category><![CDATA[Heme oxidase]]></category>
		<category><![CDATA[Malondialdehyd]]></category>
		<category><![CDATA[Methionine]]></category>
		<category><![CDATA[Nitrosylation]]></category>
		<category><![CDATA[NMDA]]></category>
		<category><![CDATA[nNOS]]></category>
		<category><![CDATA[NO]]></category>
		<category><![CDATA[NOS]]></category>
		<category><![CDATA[Peroxidation]]></category>
		<category><![CDATA[Pulsative index]]></category>
		<category><![CDATA[SNAP-25]]></category>
		<category><![CDATA[Thiol]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9158</guid>
		<description><![CDATA[Continued from:
Carbon Disulfide – CS2 Intro
Hypo thesis: The Etiology of Schizophrenia 1
Hypo thesis: The Etiology of Schizophrenia II
The pathomorphology of CS2 neuropathy resembles much like other samples orginating from an impaired energy metabolism. (1) A studie in rats shows the oxidative effects of CS2 exposure, a marked increase in cerebral cortex hippocampus, spinal cord and [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Continued from:</p>
<p style="text-align: center;"><a href="../carbon-disulfide-cs2-intro/">Carbon Disulfide – CS2 Intro</a></p>
<p style="text-align: center;"><a href="../hypothesis-the-etiology-of-schizophrenia-1/">Hypo thesis: The Etiology of Schizophrenia 1</a></p>
<p style="text-align: center;"><a href="../the-etiology-of-schizophrenia-ii/">Hypo thesis: The Etiology of Schizophrenia II</a></p>
<p>The pathomorphology of CS2 neuropathy resembles much like other samples orginating from an impaired energy metabolism. (1) A studie in rats shows the oxidative effects of CS2 exposure, a marked increase in cerebral cortex hippocampus, spinal cord and serum. Reactive oxygen species, Malondialdehyd. Ca2+ and Calmodulin levels increased in in Cerebral Cortex, hippocampus and spinal cord. (2) Carbon disulfide is used in viscose rayon plants as a solvent in the spinning process. It is known to have central and peripheral neurotoxic effects, and among the pleiotrophic conditions it causes are atherosclerotic change, diabetes mellitus, and coronary heart disease (3-6). In previous studies, the radiologic findings of carbon disulfide poisoning were diffuse or focal brain atrophy, infarcts in the basal ganglia, subcortial white matter and gray matter, and central demyelination (7-11). A few case reports have described the computed tomographic (CT) (7-10) or magnetic resonance imaging (MRI) findings (10, 11 )</p>
<p>The same study showed a  decrease in the GSH contents and GSH-Px, CAT activities in cerebral cortex, hippocampus, spinal cord and serum. The activities of T-AOC also decreased in all three nerve tissues and serum as time went on and symptom developed. Furthermore, significant correlations between LPO and gait abnormality were observed as symptom developed. Oxidation stress also resulted in Ca(2+) concentrations and calmodulin (CaM) levels increases in cerebral cortex, hippocampus and spinal cord. (2)</p>
<p>A decrease in CO2 reactivity and the pulsatile index of cerebral vessels was related to carbon disulfide exposure, suggesting that decreased cerebral vascularity through atherosclerotic change in cerebral vessels was a possible outcome and the promotion of cell mutation in arterial walls.  (14, 18) the induction of a lipid peroxidation process, leading to the increased likelihood of blood clotting (6)</p>
<p>CS2 will act on different moieties of the p-450 system with an degradation to p-448. (13)   leading to an increase in the endogenous CO by stimulation of Heme oxidase. (12)</p>
<p>Carbon disulfide intoxication results in alternations of microtubule and microfilament expression, and the alternations might be related to its neurotoxicity. fast changes in  beta-tubulin and beta-actin in rats exposed to CS2 could indicate a rapid change in  the cytoskeletal metabolism: The beta-tubulin mRNA increased 207% and beta-actin 94% which might give insights in the metabokinetic prosperities of CS2 on a cytoskeletal level. (15)</p>
<p>Many electrophiles toxicants cause synaptic dysfunction by unknown mechanisms. It is recognized that synaptic activity is regulated by the redox state of certain cysteine sulfhydryl groups on proteins. research indicates that thiolates are receptors for the endogenous nitric oxide (NO) pathway and that subsequent reversible S-nitrosylation finely regulates a broad spectrum of synaptic activities. Electrophilic neurotoxicants like CS2 might, according to a hypothesized mechanism (16) produce synaptic toxicity by modifying these thiols. SNAP-25, NMDA, GAP-43, Methionine adenosyl transferases, v-ATPase are thiol-regulated proteins and protein complexes targeted by NO which further might explains the action of CS2 toxicity.  One study suggests that the effect of CS2 on learning and memory ability in rats is related to the activity of NOS and the expression of nNOS in the hippocampus. (17)</p>
<p>Abnormal cerebral vasoreactivity in humans exposed to CS2 has been recorded. When workers exposed to CS2 where measured with a control group. The differences in CO2 reactivities of both groups were &#8220;remarkable&#8221;. The study noted a decrease of CO2 reactivity and pulsatile index of cerebral vessels related with CS2 exposure in workers exposed to CS2.  The findings suggested that CS2 exposure could lead to a decrease of cerebral vasoreactivities by the atheroscleroses change of cerebral vessels. (14), (18)</p>
<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;</p>
<p>(1) Acta Neuropathol. 1984;63(3):255-63.Links<br />
Ultrastructure of carbon disulphie neuropathy.<br />
Jirmanová I, Lukás E.</p>
<p>(2) Ca2+ Calmodulin levels was increased in cerebral cortex, hippocampus and spinal cord. Volume 179, Issues 2-3, 15 May 2009, Pages 110-117 Changes of lipid peroxidation in carbon disulfide-treated rat nerve tissues and serum Da-Qing Suna, b Ai-Wu Lic, , Ju Lid, Dian-Guo Lib, Yi-Xin Lib, Hao-Fengb and Ming-Zhi Gongb, Chemico-Biological Interactions.</p>
<p>(3). Davidson M, Feinleib M. Carbon disulfide poisoning: A review.<br />
Am Heart J 1972;83:100-114</p>
<p>(4). Lee KB, Byoun HJ, Choi TS, Kim SS, Cho WY, Kim HK.<br />
Clinical manifestation of chronic carbon disulfide intoxication.<br />
Korean J Int Med 1990;39:245-251</p>
<p>(5). Choi JW, Jang SH. A review of the carbon disulfide poisoning<br />
experience in Korea. Korean J Occup Med 1991;3:11-20</p>
<p>(6). Yang KS, Choi HR, Kim JJ, et al. Study of carbon disulfide in-<br />
toxication. Seoul: Korean Ministry of Labor Press, 1999</p>
<p>(7) Aaserud O, Gierstad L, Nakstad P, et al. Neurological examina-<br />
tion, computerized tomography, cerebral blood flow and neuro-<br />
physiological examination in workers with long-term exposure<br />
to carbon disulfide. Toxicology 1988;49:277-28</p>
<p>(8) Aaserud O, Hommeren OJ, Tvedt B, et al. Carbon disulfide ex-<br />
posure and neurotoxic sequelae among viscose rayon workers.<br />
Am J Ind Med 1990;18:23-37</p>
<p>(9) Sugimura K, Kabashima K, Tatetsu S. Computerized tomogra-<br />
phy in chronic carbon disulfide poisoning. No to Shinkei 1979;<br />
31:1245-1253</p>
<p>(10) Huang CC, Chu CC, Chen RS, et al. Chronic carbon disulfide<br />
encephalopathy. Eur Neurol 1996;36:364-368</p>
<p>(11) Peters HA, Levine RL, Matthews CGM et al. Extrapyramidal<br />
and other neurologic manifestations associated with carbon<br />
disulfide fumigant exposure. Arch Neurol 1988;45:537-540</p>
<p>(12) Landaw, S. A.; Callahan, E. W., Jr.; Schmid, R. (1970) Catabolism of heme in vivo: comparison of the simultaneous production<br />
of bilirubin and carbon monoxide. J. Clin. Invest. 49: 914-925.</p>
<p>(13) Biochem. J. (1980) 188, 107-1 12 107<br />
The Effects of Carbon Disulphide on Rat Liver Microsomal Mixed-Function<br />
Oxidases, in vivo and in vitro<br />
Maria J. OBREBSKA,* Peter KENTISH and Dennis V. PARKE</p>
<p>(14) Lee E, Kim MH. Cerebral vasoreactivity by transcranial<br />
Doppler in carbon disulfide poisoning cases in Korea. J Korean<br />
Med Sci 1998;13:645-651</p>
<p>(14) Korean J Radiol. 2002 Jul–Sep; 3(3): 158–162. Brain MRI Findings of Carbon Disulfide Poisoning<br />
Joo Hee Cha, MD,1,2 Sam Soo Kim, MD, 2 Heon Han, MD,2 Rok Ho Kim, MD,3 Sang Hyuk Yim, MD,4 and Mi Jung Kim, MD5</p>
<p>(15) Alterations of microtubule and microfilament expression in spinal cord of carbon disulfide intoxicated rats. Chinese journal of industrial hygiene and occupational diseases. Original title: Zhonghua lao dong wei sheng zhi ye bing za zhi Zhonghua laodong weisheng zhiyebing zazhi. Zhonghua Lao Dong Wei Sheng Zhi Ye Bing Za Zhi. 2007 Mar;25(3):148-51 Pan GB, Song FY, Zhao XL, Yu LH, Zhou GZ, Xie KQ.</p>
<p>(16)<br />
Toxicological  Sciences 94(2), 240–255. Richard M. LoPachin. David S. Barber<br />
doi:10.1093/toxsci/k?066<br />
Advance Access publication July 31, 2006</p>
<p>(17)<br />
Chin Med J (Engl). 2008 Dec 20;121(24):2553-6.<br />
Effects of carbon disulfide on the expression and activity of nitric oxide synthase in rat hippocampus.<br />
Guo XM, Tang RH, Qin XY, Yang J, Chen GY.</p>
<p>(18)<br />
J Korean Med Sci. 1998 Dec;13(6):645-51. Cerebral vasoreactivity by transcranial Doppler in carbon disulfide poisoning cases in Korea. Lee E, Kim MH.</p>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/lwHU0oi_C0M" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/the-etiology-of-schizophrenia-iii/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/the-etiology-of-schizophrenia-iii/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>ABC för att slå ett bokstabarn 2</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/zjNoJ4NrGqU/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/abc-for-att-sla-ett-bokstabarn-2/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Oct 2009 10:00:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[AB Se Pedagogik]]></category>
		<category><![CDATA[ADD pedagogik]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD Lingvistik]]></category>
		<category><![CDATA[Språkets säd]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9082</guid>
		<description><![CDATA[ABC för att  slå Bokstavsbarn
-Slå dem med häpnad!
Sedellärande &#8211; Slå mynt av ordets mening och skapa en förening mellan det och verkligheten, typ var konkret. Slå mynt av det sedelärande och uppmärksamma hur du uppmärksammar. När ungen förväntar sig något oväntat:gör inget. Dessa gyllene regler kallas inom ADHD och ADD rörelsen för: AB Se, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>ABC för att  slå Bokstavsbarn</h3>
<p>-Slå dem med häpnad!</p>
<p>Sedellärande &#8211; Slå mynt av ordets mening och skapa en förening mellan det och verkligheten, typ var konkret. Slå mynt av det sedelärande och uppmärksamma hur du uppmärksammar. När ungen förväntar sig något oväntat:gör inget. Dessa gyllene regler kallas inom ADHD och ADD rörelsen för: AB Se, ett företag bara de. Att skapa starka och slagfärdiga barn gör man kanske bäst genom att du själv inser hur bra det är för just dig att du tränar på det du är sämst på. Och alltid kommer ihåg att för att kunna gå framåt, måste du ofta föra fram det ben som du för tillfället råkar ha längst bak. Det är framstegets AB Se, resten är en fotnot. (som hela skolandet)</p>
<p>Vad kommer efter foten!</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Pedagogisk-bältros-eller-hair-piece-lillen.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-9139" title="Pedagogisk bältros eller hair piece lillen" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Pedagogisk-bältros-eller-hair-piece-lillen-540x747.jpg" alt="Pedagogisk bältros eller hair piece lillen" width="540" height="747" /></a></h3>
<p>Springer du på vad jag menar? Från det ena till det andra vad är uppmärksamhet förresten och hur visar du barnet uppmärksamhet egentligen? Om barnet verkligen vill ha uppmärksamhet från en tråkig vuxen som gör en massa tråkiga och meningslösa vuxengrejor, tror du då att det spelar så hemskt stor roll om uppmärksamheten är positiv eller negativ om det bara vill bli sett av dig enligt reglerna för AB se? När barnet till varje pris söker din uppmärksamhet oavsett hur, då har du personligen ett bra bevis på att du misslyckats i tidigare skeden av AB Se! Då har du sannolikt ägnat dig åt AB blunda och Be (att ungjäveln ska lägga av att tjata) Jag har aldrig gillat att dadda med barn eller dess än mer jävliga föräldrar, nej fan, raka rör och nära ska det va. Har ungen svårt att fatta att det inte går att tigga till sig godis i affärn börja strippa i affärn i stället för att låta ungen strippa dina känslor. Värdet i att ha någon kunskap ligger ofta i konsten att kunna förutse händelser eller att kunna planera. Då är det väl inte så svårt att tänka sig att försöka se i vilka lägen ungen blir jobbig eller rent allmänt problematisk och försöka förändra något grundläggande i betingelserna kring de situationerna?</p>
<h3>Grundregler i AB Se är mycket enkla men kan du verkligen förstå dem?</h3>
<p>Ett sätt att förstärka uppmärksamheten i alla relationer är just att alla ger varandra uppmärksamhet. Ganska grundläggande egentligen men förstår du verkligen vad som menas med det? Ett barn med ADHD är inte alltid medveten om hur reglerna för uppmärksamheten fungerar men är du det då? Bra, då förstår du säkert också att det barnet gör dig uppmärksam på är en spegling av barnets behov att förstärka sin egen uppmärksamhet. Det är faktiskt just därför barnet i bland kan totalt ignorera alla regler för varför du reagerar och uppmärksammar det som förs på tal, det viktigaste och distinktaste är faktiskt att du uppmärksammar och att du uppmärksammar djupt direkt och resolut.</p>
<p>-Nå, att nå.</p>
<h3>Flickor och ADD (men ibland också pojkar)</h3>
<p>Barn med ADHD är ofta mycket mycket olika från barn med ADD i unga år.  En del föräldrar till barn med ADHD berättar att deras barn hade det svårt från det att de kunde gå. Däremot har barn med ADD vanligtvis inte samma uppenbara symptom under åren innan de börjar skolan.</p>
<p>Eftersom små barn och barn i förskolan inte från början förväntas upprätthålla sin uppmärksamhet under längre perioder, eller att hålla reda på sina egna tillhörigheter lika strikt organiserat som alla tråkiga vuxna, så kan ADD ofta verka oproblematisk till tredje eller fjärde klass när barn förväntas fungera mer självständigt. Ibland kan det till och med visa sig först när de flyttar hemifrån.</p>
<p>Men då är individen med ADD än mer efter i en del färdigheter än tidigare, och nu ökar dessutom kraven i skolan under de år som kommer mer och mer. Man ska alltså bygga ett hus där alla pelare inte står speciellt stabilt, frågan är hur bra det egentligen är, en del kliniska berättelser tyder snarare på att skolan kan ha en negativ inverkan på en del barns inlärningsförmåga. Varför? Vad tror du händer om du försökt och försökt men aldrig någonsin lyckats med något annat än att hålla skenet uppe? Kanske barnets naturliga kärlek till inlärning också har en gräns och kanske är det också vad skolan ofta egentligen lyckas med, med just dessa barn, att ta deras nyfikenhet på världen? En viktig faktor är att barn med ADD är synnerligen stresskänsliga vilket givetvis också visar sig på flickor med ADD men som kanske inte uttrycker det på samma sätt som pojkar. Vad tror du nu händer om en stresskänslig flicka plötsligt börjar få en massa krav på sig med att hålla reda på en massa saker och betingelser som hon egentligen saknar talang för att hantera? Ökar förmågan eller riskerar hon att hamna hjälplöst efter i ett tillstånd av självanklagelser, självförebråelser vilken lätt kan sluta i självförnekelser. Vad tror du, att lägga samman ett och ett börjar med add&#8230;.</p>
<p>Nadiau &amp; Quinn (2002) som forskar om kvinnor menar att stresskänsligheten ökar de symptom som ADD &#8211; ADHD innefattar, vilket är en intressant iakttagelse. Tänk dig nu en flicka som får hjälp väldigt sent under en väldigt stressande miljö, ska hon brytas upp från alla sina vänner och sättas i specialklass, eller försöka hanka sig fram med sina bristande grundfärdigheter i den klass hon känner så väl till sedan flera år? Eller är det viktigaste av allt att sätta in hjälpen så tidigt som möjligt så att även hon, trotts sitt kön (jag skrev inte fittan) ändå kan få hjälp? Vad kan hon egentligen lära sig av skolan annat än att hon är dum i huvudet och att kunskap är jobbigt?<br />
<strong>Finns det något botmedel mot ADD?</strong></p>
<p>-Ja, det finns en del botemedel mot ADD och ADHD som verkar fungera förvånansvärt bra för en del! Det heter nonchalans och blundande för problemets grunder, om du gör det kan du låta andra ta ansvar för problemets senare konsekvenser och ändå springa runt och låtsas som att du bryr dig utan att ha gjort ett enda förbannade dugg åt problemet, dess grunder eller dess lösningar. Genom att fullständigt förneka problemet har du botat det i grunden s.a.s. genom att förneka att de ens finns. En mångtusenårig tradition av kultur eller okultur beroende på hur just du väljer att se på det hela. För en del lyser alltid lampan i kylskåpet, kanske beror det på att de är kallblodigare än andra och reptilmedicin är det enda som biter på den sjukdomen? Men på bettet är de, men tar de någonsin ansvar för konsekvenserna av vad de predikar?</p>
<p>-Titta vad mörkt det blir när jag blundar!</p>
<p>min unge</p>
<p><strong><br />
Finns det någon verklig bot för ADD eller ADHD då?</strong></p>
<p>Tyvärr finns det inget känt botemedel för ADD och ADHD men det finns saker man kan göra för att underlätta. ADD och ADHD anses vara kroniska tillstånd som varar åtminstone fram till tonåren. Även med den bästa behandling, medicinering, föräldraskapet, utbildning och terapi, ADD och ADHD är inte botas. Man brukade tro att ADD botades och att barn bara &#8220;växer ur det&#8221; när de färdiga med grundskolan. Den tanken har övergivits, mycket tyder på att fler barn än man tidigare trott verkar behålla under sitt vuxna år.</p>
<p>Aktuell forskning uppskattar att endast cirka en tredjedel av barnen med problemen blir någorlunda problemfria. Två tredjedelar verkar behålla problematiken även som vuxna. Med tanke på bristen på ett botemedel, bör en rimlig behandling av ADHD fokusera på människans grundförutsättningar i stället för att försöka bota dem. När föräldrar accepterar problemens karaktär och sluta leta efter ett magisk botemedel, är det lättare att komma till konkreta lösningar som på längre sikt gagnar barnens utvecklingspotential. Det enda viktiga på lång sikt är att säkerställa barnets utvecklingspotential.</p>
<h3>Planering visst</h3>
<p>Det är mycket viktigt men det viktigaste är att veta varför och kunna få den andra att förstå: Att bara slänga en boll och tvinga någon att gripa den utan att förstå varför går en tid men vad skapar det egentligen? Barn är bredare än dig, du är en smal sak att manipulera till uppmärksamhet, varför inte försöka förstå det och lära dig själv att handla därefter. Det innebär iofs att du faktiskt får vara beredd att börja strippa i affären om ungen börjar gnälla efter godis vid kassan. Men tror du ungen gör det flera gånger efter en framgångsrik strippning? Du kan väl också vara impulsiv?<br />
-Ja, ta det inte allför bokstavligt. Jag själv med mina håriga gubbtuttar skulle kanske inte alls väcka någon större munterhet, men många skulle nog tycka att det var fan så myket bättre än en skrikig ungjävel som dessutom till slut fick sin vilja igenom ändå. Lägg dig på golvet i affären och slicka golvet. Learning by doing kanske fungerar åt flera håll? Att veta varför man ska planera och respektera den som hjälper till med planeringen är också viktiga faktorer. Det är mycket lätt att barb med problematiken lär sig att hata planering.</p>
<p><strong>Närhet</strong><br />
Att uppmärksamma är egentligen bara ett annat ord för att hålla när &#8211; att ha i kärt minne. Barn av bokstäver, måste väl ändå vara ett ord?</p>
<p>- Nå, att Nå. Vad annat finns det?</p>
<p><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/hi-ho-CAC-ringmärkning.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9096" title="hi ho CAC ringmärkning" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/hi-ho-CAC-ringmärkning.jpg" alt="hi ho CAC ringmärkning" width="441" height="600" /></a></p>
<p><a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADD+Symptom">ADD Symptom</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADHD+Fakta" class="broken_link" >ADHD Fakta</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADD+Pedagogik">ADD Pedagogik</a> I tårar och spott.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Vad-är-ADD-djungelboken.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-9135" title="Vad är ADD djungelboken" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Vad-är-ADD-djungelboken-540x763.jpg" alt="Vad är ADD djungelboken" width="540" height="763" /></a></h3>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/zjNoJ4NrGqU" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/abc-for-att-sla-ett-bokstabarn-2/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/abc-for-att-sla-ett-bokstabarn-2/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>ABC för att slå ett bokstavsbarn 1</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/8WOXvZjXato/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/abc-for-att-sla-ett-bokstavsbarn-1/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Oct 2009 08:17:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[ADD pedagogik]]></category>
		<category><![CDATA[ADD Symptom]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD depression]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD Fakta]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD pedagogik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9078</guid>
		<description><![CDATA[
ABC för att slå ett Bokstavsbarn
Att sparka skiten ur snorungar genom att frontkicka dem i magen är ofta lätt, men inte längre praktiskt, förvisso får skitungarna inte så mycket blåmärken genom den gamla välbeprövade metodiken. Nu har man dock i stället gått över till en mer kött-mörar metod, den renodlade psykiska misshandeln, givetvis under skenet [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/hi-ho-CAC-ringmärkning.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9096" title="hi ho CAC ringmärkning" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/hi-ho-CAC-ringmärkning.jpg" alt="hi ho CAC ringmärkning" width="265" height="360" /></a></p>
<h3>ABC för att slå ett Bokstavsbarn</h3>
<p>Att sparka skiten ur snorungar genom att frontkicka dem i magen är ofta lätt, men inte längre praktiskt, förvisso får skitungarna inte så mycket blåmärken genom den gamla välbeprövade metodiken. Nu har man dock i stället gått över till en mer kött-mörar metod, den renodlade psykiska misshandeln, givetvis under skenet av att vara hjälpsam. Dock ska de svagaste alltid glömmas bort och de tystaste få tyna åt helvete. Det är därför faktiskt bara extremt logiskt att flickor ofta inte alls får någon rimlig vård, de skriker ju och slåss inte. Vad trodde du egentligen, detta är Sverige här är till och med diskrimineringen ytterst välorganiserad. I dag är det dock mera modeinriktat med psykiska misshandel av typen: Visst vi ska hjälpa dig, vi vet att det behövs och att du har rätt till det, men på grund av vår organisations beskaffenhet kan vi tyvärr inte ge dig den hjälp du så väl behöver. För den som verkligen ser sitt barn kanske också kan slå det med häpnad, en häpnad så stor att de glömmer sin dagliga gråt över saker som inte fungerar och betingelser som går långtifrån lätt. Återkomsten av nyfikenheten, glädjen och hoppet är halva livet, mycket av det vi måste göra verkar dock ganska ofta ta bort allt eller delar av detta.</p>
<p><strong>Det pedagogiska horandet och Bokstavsapparaten</strong></p>
<p>När vi skriver och frågar <a href="http://adhd-npf.com/karin-johannisson-hor-du-mig/">professorn</a> i idé och lärdomshistoria om pedagogikens bildbarhet eller hur ofta hon sett in i sina egna ögons blinda fläckar, då får vi inget svar. För ett svar kräver naturligtvis insikter om den lilla kanske inte alltid så söta bolmpelare som sakta står och sakta bolmar ut krematoriumrök från helvetets förorter. &#8211; Ack en vind så skön och sval rakt igenom dödsskuggans dal. Några gånger har jag föreslagit att vi skulle ta askan och blanda med lite salt för att ge till politiker, journalister och andra att ha att slicka på innan de kommer in till arbetet, där de ibland behandlar barnen som boskap i.  Kyss askan av de som inte fick se nästa morgondag. Behöver vi inte alla göra just det?</p>
<p><strong>Vad kan lärdomshistorian lära sig?</strong></p>
<p>I skolan kan man också fråga sig om pedagogik handlar om konsten att lära ut eller om konsten att lära in. Om pedagogik handlade om något av de två tidigare är det väl konstigt att det behövs specialpedagoger för att lära vissa personer, när det är samma sak som ska läras in eller ut, dock varierar förutsättningarna hos alla individer. Men det kanske pedagogiken behöver en specialpedagog för att kunna inse? M.a.o. prygla alltid pedagogerna och sätt betyg på lärarna för det fungerar så helvetes bra. Lärarnas pedagogik når sitt maximum när lärarna får både betyg och utlärningsbaserad lön, pedagogerna behöver dock oftast lite prygel för att vakna ordentligt. För att många barn efter skolan fått sin nyfikenhetstörst på livet dämpad är nog ganska vanligt, vad skulle en pedagog säga om det tillståndet? Kan det ens ligga i närheten av att kallas pedagogik eller uppvisar tillståndet precis alla tecken på att vara den raka motsatsen till en pedagogisk fulländning. men hur lär man egentligen upp den centrala skolpedagogen i detta genuina skolexempel på att det som kallas pedagogik ofta kan vara dess raka motsats. Barnen som av skolan lär sig att de ständigt är otillräckliga, vilket betyg har de all anledning att sätta på samhället? <a href="http://www.dn.se/insidan/socialtjansten-tog-inte-hansyn-till-jonas-diagnos-1.962019">DN</a> <a href="http://www.dn.se/sthlm/oacceptabelt-ignorera-skolinspektionens-kritik-1.951942">2</a></p>
<p>Kommer sedan barnet i kontakt med kriminalitet och annat, låt det alltid få vänta länge på åtgärder som inte leder till något positivt! Låt barnet hela tiden träffa en massa olika typer av auktoritativa missbrukare som har sin egna yrkesroll mest för att bevisa för omvärlden hur bra de egentligen är, det skapar en våldsamt genuin avsmak för det självgoda självrunkandet som ofta är signifikant för många &#8220;hjälpinstanser&#8221; för den med problematik av olika typ. Hela samhället genomsyras egentligen av en djup nonchalans mot avvikelser eller avvikande som behöver extrahjälp. Varför tror du egentligen att så många med ADHD hamnar i fängelse om de nu verkligen kunde följa med i skolan? Och varför tror du att Kriminalvården först alldeles nyligen upptäckte att ADHD går att att behandla framgångsrikt, även om det förstås kan innebära att kriminalvården mister en del av sina klienter.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Vandrande-Idiot.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-9103" title="Vandrande Idiot" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Vandrande-Idiot.jpg" alt="Vandrande Idiot" width="353" height="509" /></a></h3>
<p>Ovan en teckning som föreställer &#8221; en vandrande idiot&#8221; Han brukade gå framåt tillbaka vid begravningstågen i Edinburgh för för flera 100 år sedan. varför tror du han gick där ? För att han hade en stor kärlek till döden eller för att det först var när de egna dött alla kunde inse livets skörhet och dela med sig till andra av omtanke och förstånd? Man har i vissa fall talat om en häxprocess, och det må vara hänt men vem är då häxan och vilka har egentligen drabbats.</p>
<p style="text-align: center;">Great wits are sure to madness near allied,<br />
And thin partitions do their bounds divide.</p>
<p><a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADD+Symptom">ADD Symptom</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADHD+Fakta" class="broken_link" >ADHD Fakta</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADD+Pedagogik">ADD Pedagogik</a> I tårar och spott. Tittar var regndroppe en sista gång upp, efter att ha drösat i sörplet. Ploff. Röken. Den där idioten är också du och jag.</p>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/8WOXvZjXato" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/abc-for-att-sla-ett-bokstavsbarn-1/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/abc-for-att-sla-ett-bokstavsbarn-1/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>The Etiology of Schizophrenia II</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/pvIw2PHr95E/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/the-etiology-of-schizophrenia-ii/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Oct 2009 16:26:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Acetyl-CoA]]></category>
		<category><![CDATA[ATP]]></category>
		<category><![CDATA[Carbon Disulfide]]></category>
		<category><![CDATA[CODH]]></category>
		<category><![CDATA[Glutathion]]></category>
		<category><![CDATA[NAD]]></category>
		<category><![CDATA[Oxidative phosphorylation]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=9115</guid>
		<description><![CDATA[Continued from:
Carbon Disulfide – CS2 Intro
Hypo thesis: The Etiology of Schizophrenia 1
Continues:
Hypo Thesis: The Etiology of Schizophrenia III
&#8230; It has been reported that the glucose and lipid metabolism is disturbed by carbon disulfide both in experimental animals and in exposed workers, but not to conclusive. There is a large body of indirect information associating abnormal [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Continued from:</p>
<p style="text-align: center;"><a href="../carbon-disulfide-cs2-intro/">Carbon Disulfide – CS2 Intro</a></p>
<p style="text-align: center;"><a href="../hypothesis-the-etiology-of-schizophrenia-1/">Hypo thesis: The Etiology of Schizophrenia 1</a></p>
<p style="text-align: center;">Continues:</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/the-etiology-of-schizophrenia-iii/">Hypo Thesis: The Etiology of Schizophrenia III</a></p>
<p>&#8230; It has been reported that the glucose and lipid metabolism is disturbed by carbon disulfide both in experimental animals and in exposed workers, but not to conclusive. There is a large body of indirect information associating abnormal energy metabolism in peripheral neuropathies caused by CS2.</p>
<p><strong>Acetyl-CoA</strong></p>
<p>In Clostridium thermoaceticum Carbon monoxide dehydrogenase CODH has three paramagnetic centers iron-nickel-sulfur, labeled A,B and C.  CS2 mimics CO at centre A, competively, thereby most probably alternating parts of it&#8217;s enzymologic timing and functionality. (BB)  The function of CS2 in the human Acetyl-CoA, remains to be elucidated.</p>
<p>Rats exposed  to carbon  disulphide  displayed  different  symptoms of  intoxication pending on the type of exposure. CC The damage by CS2 is related to the status of Glutathion and its protective role. Glutathion depletion have been shown in rats exposed to high levels of CS2 followed by high exposure.</p>
<p>The disturbance in the energy-transfer processes, provoked by carbon disulphide in rat mitochondria causes a  loss of respiratory control, oxidative phosphorylation, (CC)  reduced NAD content i rat liver mitochondria. (DD)</p>
<p>BB<br />
1994: Kumar M; Lu W P; Ragsdale S W<br />
Binding of carbon disulfide to the site of acetyl-CoA synthesis by the nickel-iron-sulfur protein, carbon monoxide dehydrogenase, from Clostridium thermoaceticum.<br />
Biochemistry 1994;33(32):9769-77.</p>
<p>CC<br />
Journal of Ncurochcmistru.  1971, Vol. 18, pp.  177  to 182.<br />
OXIDATION  AND  PHOSPHORYLATION PROCESSES  IN<br />
BRAIN MITOCHONDRIA  OF  RATS  EXPOSED  TO<br />
CARBON DISULPHIDE<br />
S. TARKOWSKI  and HANNA SOBCZAK</p>
<p>DD<br />
Sokal JA. 1968. Intracellular distribution of pyridine nucleotides in the liver of rats after long-term<br />
exposure to carbon disulfide. Biochem Pharmacol 17:2489-2493.</p>
<p>CODH, Acetyl-CoA, Glutathion, NAD, ATP, Carbon Disulfide, Oxidative phosphorylation,</p>
<p>&#8230;One <em>more to come + the hypothesis in short with conclusions and suggestions.</em></p>
<p><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Carbon-disulfide-emergy-metabolism.png"><img class="aligncenter size-large wp-image-9123" title="Carbon disulfide emergy metabolism" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/10/Carbon-disulfide-emergy-metabolism-521x800.png" alt="Carbon disulfide emergy metabolism" width="521" height="800" /></a></p>
<h2 style="text-align: center;"><a href="../the-etiology-of-schizophrenia-iii/">The Etiology of Schizophrenia III</a></h2>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/pvIw2PHr95E" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/the-etiology-of-schizophrenia-ii/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/the-etiology-of-schizophrenia-ii/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>Fakta Video – Film om ADD och ADHD</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/4njG09_I_8I/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/vad-ar-add-och-adhd-fakta-video/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Sep 2009 09:46:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>o rakel o</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[Missbruk]]></category>
		<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ADD Symptom]]></category>
		<category><![CDATA[ADD Videofakta]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD Film]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD flickor]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD pojkar]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD Video]]></category>
		<category><![CDATA[Vad är ADD Video]]></category>
		<category><![CDATA[Vad är ADHDvideo]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=8859</guid>
		<description><![CDATA[ADHD VIDEO

Allmänt sorteringsarbete pågår. Utkast till Video sida.Här har även slunkit med sidor som har förtydligande andra bilder av olika slag.
Vi kan dock inte garantera att alla videor fungerar, men säg gärna till om någon inte fungerar så kan vi kolla upp om de går att länka om.
Vad är ADHD
En bit ner i Faktaartikeln  så [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h1 style="text-align: center;">ADHD VIDEO</h1>
<p><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/09/Många-Ber-om-Vad-är-ADD-Video-och-Vad-är-ADHD-Video.png"><img class="aligncenter size-full wp-image-9026" title="Många Ber om Vad är ADD Video och Vad är ADHD Video" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/09/Många-Ber-om-Vad-är-ADD-Video-och-Vad-är-ADHD-Video.png" alt="Många Ber om Vad är ADD Video och Vad är ADHD Video" width="72" height="73" /></a></p>
<h3>Allmänt sorteringsarbete pågår. Utkast till Video sida.Här har även slunkit med sidor som har förtydligande andra bilder av olika slag.</h3>
<p>Vi kan dock inte garantera att alla videor fungerar, men säg gärna till om någon inte fungerar så kan vi kolla upp om de går att länka om.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/vad-ar-adhd/">Vad är ADHD</a></h3>
<p>En bit ner i Faktaartikeln  så finns ett videoinslag Russel Barkley som berättar om den senaste forskning kring ADHD etiologin och en massa annat.  Videon är på Engelska, en timme och 18 min</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/vad-ar-add/">Vad är ADD</a></h3>
<p>På faktasidan om ADD finns dessutom ett videoinslag som tar upp lite mer om hur ADD kan gestalta sig.  <a href="http://adhd-npf.com/adhd-kvinnor-och-flickor-ofta-utan-vard/">Kvinnor och flickor utan vård</a>, visar vilken skillnad en behandling kan utgöra för det dagliga livet.</p>
<h3><a href="../svensk-video-om-adhd-efter-diagnosen-av-vanna-beckman/">Svensk Video om ADHD: Efter Diagnosen av Vanna Beckman</a></h3>
<p>Vanna Beckman har länge arbetat för att personer med olikheter ska få det lättare att verka på ett naturligt sätt. Efter diagnosen: Om hjälp och stöd till vuxna med ADHD/ DAMP som inte har den neurotypiska-störningen (NT-störning).</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/video-nagra-ledande-adhd-forskare-pa-konferens/">Några av världens ledande forskare kring ADHD</a></h3>
<p>talar på CHADD´s internationella konferens den 19 september 2007. USA´s senat deklarerade dagen som en speciell dag för att uppmärksamma ADHD och sprida kunskap om vad ADHD innebär.</p>
<p>Bland talarna:<br />
-Tom Brown Ph.D<br />
-Edward Hallowell, M.D<br />
-Russell Barkley, Ph.D<br />
-O David Neeleman.</p>
<p>På faktasidan <a href="http://adhd-npf.com/vad-ar-adhd/">Vad är ADHD</a> finns också en lång video med en av de mest kända forskarna inom området Dr Russell barkley som berättar om den senaste forskningen. Inslaget är på Engelska. 1 timme och 18 minuter långt.</p>
<h3><a href="../fakta-om-adhd-diagnos/">Fakta om ADHD Diagnos</a></h3>
<p>Video om  den allt säkrare metodiken som blir tillgänglig för att fastställa barnens verkliga problem, vid till exempelvis en ADHD diagnostisering. INslaget kan å andra sidan visa vilken avancerad form av barnmisshandel det är att att ignorera flickor och pojkars problem och tro att allt löser sig om de bara kommer till rätt talpedagog. etc, mm, osv.</p>
<h3><a href="../dagens-filmliving-with-adhd/">Dagens film:Living with ADHD</a></h3>
<p>En mycket uppskattad engelsk film om och kring ADHD.</p>
<h3><a href="http://www.youtube.com/user/MWVIVWM">Youtube ADD &#8211; ADHD</a></h3>
<p>Den största Svenska Samlingsportalen på Youtube kring ADD och  ADHD. Där kan man bara strosa in och beundra den kolossala smakfullheten eller bara avnjuta videos kring angränsande ämnen.  Nu har dessutom startats upp en privatare lounge, där man kan äta snask, titta på video i gemytligare atmosfär 0ch slippa känna det digitala jäktandet när tusentals personer samtidigt ska försöka se de senaste ADD berättelserna. Lyx Loungen heter träffande nog <a href="http://www.youtube.com/group/ADHDADD">ADD och ADHD</a>.</p>
<p>På Youtube finns dessutom en grupp för stödundervisning om <a href="http://www.youtube.com/group/CONCERTA">CONCERTA FAKTA ADHD MEDICIN</a> för scientologer och andra behövande, där kan man ställa digitala horoskop och ägna sig åt religiös numerologi samtidigt som man ser Metylfenidatmolekylen i sitt sanna och nakna jag. Men även utbilda sig om den alltmer otvetydigare diagnosmetodiken som utvecklas mer och mer. Vilket <em>tyvärr </em>lämnar mindre och mindre utrymme för de stackars belackarna som nu måste söka upp andra grupper för att trakassera.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/tourette-dokumentar/">Tourette dokumentär: Mad but glad</a></h3>
<div>En del kanske tror att en person med Tourette’s syndrom bara är någon som går runt och svär eller säger ord som du och andra bestämt är snuskiga tvärtemot rimlig logik i rent språklig mening, men är det verkligen så? Se filmen och berätta för oss.</div>
<div><a onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/www.tourettesyndrome.net');" href="http://www.tourettesyndrome.net/adhd.htm">Tourette’s syndrom</a> och ADHD förekommer inte så sällan tillsammans.  Normativet och  besatthetens historia går säkert ofta hand i hand och många kanske ska fråga sig vad som orsakat vad. vad i hela jävla helvete kan vara mera besatt än den tidsanda som pressar alla i sin form och sedan kallar de som inte ryms i tvångströjan för stereotypa eller besatta? Däremot så lockas många så <em>normala </em>av just det språket, mest givetvis för att komma och säga<em> fy bubblans så snuskigt</em>! Och  lik förbannat så kommer flugorna, men du, jag du är ju annorlunda, såklart. Ja, det är just det jag menar, det är också just det som förenar. För innerst inne i dig själv är du jag, men språkets välbehag ser det från en annan kaj. Så drag dig i kajutan för här kommer min TUTA.</div>
<div>
<h3><a href="../fran-asperger-till-autism-dokumentar-video/">En sak i taget</a></h3>
<p>Från Asperger till Autism. En sak i taget en videofilm av Vanna Beckman som tar upp tre personer som inte har NT-störningen. Eller störningar i handikappområdet NT-spektrat</p></div>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/video-what-is-adhd/">What is ADHD</a></h3>
<p>Eller Vad är ADHD Symptom. Kort video runt 1 minut på Engelska.</p>
<h3><a href="../kvinnan-som-tanker-som-en-ko-autism">Kvinnan som tänker som en Ko – Autism Asperger Video </a></h3>
<p>Lyfter indirekt fram de sociala aspekterna av att leva i den konforma neurotypins enkelsidighet och hur de neurotypiska doktorerna väldigt sällan förstår mångfald. Bland annat kan vi höra hur NT-världen föreslog att det skulle kunna vara en önskan om att ha en penis som skapade problemen, de s.k. freudianska penisavvundet. (ca 18 minuter i i filmen) vilket många säkert förstår inte alls ligger nära sanningen men kanske kan lära oss ett och annat om hur den neurotypiske tänker och ibland även känner.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/aspergers-dokumentar-har-och-nu/">Make me Normal</a></h3>
<p>Roxanne is a typical teenage girl who is into music and clothes but struggles to make friends due to “inappropriate” behavior and sudden violent attacks. Moreen lost his mother recently and is prone to bouts of frustration. Esther is alone and generally an outsider in her community, with a background of always being by herself. Roy obsessively talks about Eastenders and gets annoyed if his video collection has it’s labeling even slightly out of whack and is easily thrown by new things. All four of them are pupils at Spa School in London, a state school for pupils with autism. This documentary follows the four people and sees what “normal” life means for them.</p>
<h3><a href="../hjalp-de-neurotypiska-med-asperger/">Hjälp de neurotypiska med Asperger</a></h3>
<p>Video om att ha Asperger i högskolan.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/flickor-med-adhd-ny-video/">Ny video om Flickor med ADHD</a></h3>
<p>sambanden med tex depression tas upp. 8.37 Min.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/adhd-kandisar-ny-video-om-adhd/">Kändisar med ADHD</a></h3>
<p>Även kändisar kan ha ADHD:hör Ty Pennington berätta om sin ADHD. Samma video finns även på sidan <a href="http://adhd-npf.com/vad-ar-add-adhd/">Vad är ADD &#8211; ADHD</a>.</p>
<h3><a href="../lite-om-bipolar-sjukdom/">Video + Lite Om Bipolär Sjukdom</a></h3>
<p>Bipolär sjukdom har ganska så mycket gemensamt med Schizofreni rent genetisk och många ifrågasätter nu om det är rimligt att kalla dem två separata sjukdomar eftersom de gemensamma nämnarna är så många.</p>
<p>Men mycket forskning återstår  innan vi kan säga något definitivt. Ibland vet de som sitter mitt i det mer än de som står utanför. Veronica Schelander Har skrivit en bok om sina upplevelser som heter “Gå i Kras” DN</p>
<blockquote><p>“Tänk dig en mardröm. Där människor flyter in varandra, där det finns dolda budskap i allt som sker, där man lever under ständigt hot, ångest, skuld och undertryckt vrede…Jag var en ung, livfull, intelligent, om än mycket okritisk, universitetsstuderande kvinna som plötsligt tappade greppet. Fullständigt</p></blockquote>
<h3><a href="../kan-flickor-ha-adhd-1/">Kan Flickor ha ADHD? 1</a></h3>
<div>
<h3><a href="../obehandlad-adhd-vad-hander-video/">Obehandlad ADHD, vad händer?</a></h3>
<p>Många har haft väldigt mycket att säga om ADHD. Många anser sig varit kallade att berätta vad de tror, men hur många har egentligen varit behjälpliga att ta reda på lite mer om fakta kring ADHD? Här nedanför är en kille som verkar ha tittat lite närmare på det hela.</p>
<h3><a href="../test-concerta-36-mg/">Test Concerta  18 ellääh?</a></h3>
<p>Videoinslag:Det blev inte alls någon Concerta, se den sorgliga sanningen som drabbat flera med social åksjuka i livet, rakt igenom varje enskild individs tidlöshet. resten av inlägget gestaltar en dyslektisk serenad av hur oändligt häftigt det är, eller nått. Kanske inget alls&#8230;</p>
<h3><a href="../adhd-ritalin-bilda-dig-en-uppfattning/">ADHD Fakta: Ritalin, bilda dig en uppfattning</a></h3>
<h3><a href="../svartsyn-om-diskrimineringen/">Svartsyn om diskrimineringen</a></h3>
<p>Se vad en kongressmedlem säger om diskrimineringen av svarta personer i USA.</p>
<div>Ett vanlig insäljningsargument hos kritiker att barn blir hjälpta via en diagnos är att påstå saker med ingen eller ringa verklighetsbakgrund och sedan påstå sig vilja rädda barnen från det. Tex att de lägre klasserna alltid är överrepresenterade i diagnosbilden. Men stämmer det alltid eller är det ganska ofta tvärtom?</div>
<div>Även de som “<em>Proffstyckarna</em>” tidigare kallat negrer kan ha ADHD! Fast de tidigare fått mindre vård än den vitare, mindre kulörta ras som de flesta proffstyckare tillhör.</div>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/fakta-adhd-concerta-4/">Fakta Video 4</a></h3>
<p>om Metylfenidat i polariserat ljus &#8211; Den nakna sanningen, samt en del om när Concerta inte ska användas.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/adhd-mediciner-som-concerta-ritalin-metylfenidat-video-3/">Fakta Video 3</a></h3>
<p>om ADD medicinen medicin som till exempelvis Ritalin.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/adhd-concerta-ritalin-metylfenidat-video-2/">Fakta Video 2</a></h3>
<p>om mediciner som Equasym eller medikinet. + just nu även med 23 sidig informationbroshyr med Fakta om ADHD medicinen Conertapå engelska i Pdf format. För lyxturisten i farmakologins hemland.</p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/viktorias-pappa-skymd-av-en-54-mg-concerta-adhd-medicin/">Mer om Farmakokinetik</a></h3>
<p>och några bilder på Concerta.</p>
<p>Sammanställning av <a href="http://adhd-npf.com/adhd-concerta-4-video-sneak-peak-innan-varldspremiaren/">Concerta videos</a></p>
<h3 style="padding-top: 10px; padding-right: 0px; padding-bottom: 10px; padding-left: 0px; font-family: Georgia; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: left; "><a style="color: #565b45; text-decoration: underline; font-size: 15pt; font-weight: normal; letter-spacing: -2px; padding: 0px; margin: 0px;" href="http://adhd-npf.com/sanningen-om-concerta-metylfenidat-och-amfetamin/">Sanningen om Concerta, metylfenidat och Amfetamin</a></h3>
<p>Här kommer den sista delen i den mycket avslöjande serien om Metylfenidat som verkligen gräver på djupet i atomernas mellanhanvande och kopplingar till varandra för att kunna visa hur det kan se ut på ett kristalliserat plan med tillsatsen av endast polariserat ljus. Detta är den nakna sanningen. Men vi går även in på den länge dolda amfetaminhistorian, eller de ologiska dumheternas stora konspiration.</p>
<h3 style="padding-top: 10px; padding-right: 0px; padding-bottom: 10px; padding-left: 0px; font-family: Georgia; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; text-align: left; "><a style="color: #565b45; text-decoration: underline; font-size: 15pt; font-weight: normal; letter-spacing: -2px; padding: 0px; margin: 0px;" href="http://adhd-npf.com/adhd-concerta-sanningen/">ADHD Fakta Concerta  S</a>anningen</h3>
<p>En bibel för den konspirationstekniske entusiasten, åk genom hela EES området för att detektera förekomsten av Concerta tack vare denna fina lilla sammanställning av förpackningstexter. -Finns det måhända några förfalskade Concerta inom samarbetsområdet?</p>
<p><a href="http://adhd-npf.com/ngra-svenska-adhd-resurser/"><br />
</a></p>
<h3><a href="http://adhd-npf.com/ngra-svenska-adhd-resurser/">ADD Videos som folk laddar ned</a></h3>
<p>På nätet verkar det finnas en hel del. Vi sammlade samman några av det som fanns för en tid sedan.</p>
<p>Vad P-O borde göra:</p>
<p>Översätta till kinesiska och japanska adhd history</p>
<p>kolla djupare om det finns någon äldre kinesisk adhd historia.</p>
<h3><a href="http://www.flickr.com/photos/adhd/">Flickr ADHD</a></h3>
<p><a href="http://www.flickr.com/groups/adhd_adhd/">ADHD gruppen</a> med en massa bilder på ADHD mediciner etc. Här kan man också vara med och lämna än bättre förslag än de som redan finns.</p>
<p><a href="http://www.flickr.com/groups/concerta/pool/">Concerta gruppen</a> som innehåller nästan samma bilder men som för många upplevs som betydligt mycket mera avslappnad och gemytlig.  Gruppen är också tänkt som en backup ifall &#8220;<em>bildfakta om ADHD medicin</em>&#8221; skulle utsättas för överbelastningsattacker från grupper som inte tycker om att barn blir hjälpta. På så sätt kan alla samsas om samma härliga ADHD medicin FAKTA utan att någon blir överdrivet harmsna.</p>
<p><a href="http://www.flickr.com/groups/historyofadhd/">The History of ADHD</a> Flickr har även en fin grupp som på ideell basis ägnar sig allvarligt och djupt åt historiken bakom ADD och ADHD, för att bland annat belysa problematikens långa rötter. Vill du vara med? Har du kreativa förslag?</p>
<p>Övriga ADD FAKTAVIDEOS</p>
<p>&#8230; mer kommer, håll ut! Kom gärna med kreativa förslag eller gör något bättre själv. Tack för hjälpen <a href="http://www.pusha.se/medlemmar/ADHD-JESUS/postat">Symptom</a>, fantomen, döskallegrottan, Stockmarknaden,</p>
<p><a onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/bloggar.se');" href="http://bloggar.se/om/ADD" class="broken_link" >ADD</a>, ADHD, <a onclick="javascript:pageTracker._trackPageview('/outbound/article/bloggar.se');" href="http://bloggar.se/om/Vad+%E4r+ADD">Vad är ADD</a>, ADHD<br />
<a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Vad+%E4r+ADHD+Video" class="broken_link" >ad är ADHD Video</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Vad+%E4r+ADD+Video">Vad är ADD Video</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADD+FAKTA">ADD FAKTA</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/ADHD+VIDEOFAKTA">ADHD VIDEOFAKTA</a>,</div>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/4njG09_I_8I" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/vad-ar-add-och-adhd-fakta-video/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/vad-ar-add-och-adhd-fakta-video/</feedburner:origLink></item>
		<item>
		<title>ADD Flickor och ADHD</title>
		<link>http://feedproxy.google.com/~r/Adhd-add/~3/EHln2jq4vtY/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/add-flickor-och-adhd/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 29 Sep 2009 06:48:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>o rakel o</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle - politik]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD könshormoner]]></category>
		<category><![CDATA[diskriminering]]></category>
		<category><![CDATA[Flickor ADD]]></category>
		<category><![CDATA[inlevelse och utlevelse]]></category>
		<category><![CDATA[Kvinnor ADD]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=8834</guid>
		<description><![CDATA[
Nyheter från Underlivet
Länkar för kvinnor och andra intresserade med fokus på delar av den problematik som ofta blir undanskymd, dvs flickornas och kvinnornas diagnos och rätt till rimlig hjälp utan att behöva skrika ihjäl sig. Titeln är mer ironisk med tanke på att vårdens diskriminering bara pågått sedan urtiden.
ADHD: Svårare för flickor
Besvären sitter i längre [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/09/Flickors-ADD-och-en-knivskarp-vårdgaranti-2.jpg"><img class="aligncenter size-large wp-image-8930" title="Flickors ADD och en knivskarp vårdgaranti 2" src="http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/09/Flickors-ADD-och-en-knivskarp-vårdgaranti-2-540x747.jpg" alt="Flickors ADD och en knivskarp vårdgaranti 2" width="432" height="598" /></a></p>
<h2><a href="../nyheter-frn-underlivet/">Nyheter från Underlivet</a></h2>
<p>Länkar för kvinnor och andra intresserade med fokus på delar av den problematik som ofta blir undanskymd, dvs flickornas och kvinnornas diagnos och rätt till rimlig hjälp utan att behöva skrika ihjäl sig. Titeln är mer ironisk med tanke på att vårdens diskriminering bara pågått sedan urtiden.</p>
<h2><a href="../adhd-svarare-for-flickor/">ADHD: Svårare för flickor</a></h2>
<p>Besvären sitter i längre upp i åldern.<br />
Mer och mer vetenskapliga data kommer som talar för att konsekvenserna av ADHD är svårare för flickor än för pojkar. Som antytts tidigare av kliniska erfarenheter verkar det som om pojkars ADHD går över i högre grad än flickors. På pojkar tenderar ADHD i olika grader att “växa bort” succesivt medans flickor inte alls verkar ha den tendensen utan prpblematiken kvarstannar i betydligt högre grader. Detta understryker ytterligare vikten av att ta flickors problem på allvar och forska mer kring dem, med större engergi och högre grad av ömhet inför det faktum, att det är mycket som vi fortfarande inte vet, när det gäller flickors och kvinnors ADHD problematik.</p>
<h2><a href="../stress-flickor-utan-utatriktad-hyperaktivitet/">Stress &amp; Flickor utan Utåtriktad hyperaktivitet</a></h2>
<p>Skillnaden mellan att leva ut sin stress och att leva in sin stress kommer att visa sig lite senare i livet. Den kommer i vissa fall att vara djupt inristad i varenda en av kroppens celler och ge en hel del andra sjukdomar som brev på posten.</p>
<h2><a href="http://adhd-npf.com/flickor-med-adhd-ny-video/">Flickor med ADHD: Ny video</a></h2>
<p>Ny Video om Flickor/ kvinnor med ADHD på Engelska som också tar upp delar av den speciella problematik man måste vara ganska diskriminerande och blind för att inte se. Det är mycket imponerade att man lyckas förringa så många, så mycket vård, under så oerhört lång tid. NÄR ska det sluta? Varför har det börjat?</p>
<h2><a href="../bulimi-och-adhd-flickor/">Bulimi och adhd &amp; flickor</a></h2>
<p>OBS videon fungerar inte för tillfället. Svt har tagit bort den.</p>
<p>Sambanden mellan svår bulimi och adhd belyses här i monopol-TV som vanan trogen bara berättar en del av sanningen. Som vanligt måste du bo i rätt stad för att få vård om du är flicka, tjej eller kvinna. Räkna inte med vård om du bor i fel län. En kvällstidninghar till och med tagit upp saken på sin hälsospalt. Kanske har det blivit både halal och kosher att tala om den diskriminering som försigåtts sedan urminnes tider. Blodfattigheten i den mänskliga rätten att avhjälpa varandras fel och brister.</p>
<h2><a href="http://adhd-npf.com/flickor-med-adhd-diskrimineras/">Flickor med adhd diskrimineras</a></h2>
<p>Det verkar finnas en stark koppling mellan ätstörningar hos flickor och adhd, som vanligt verkar det bara vara i Västerås som man intresserar sig mer för det hela, bor du någon annanstans så kan du rent historiskt sett få diagnosen borderline eller depression. Snacka om precision inom vården, huh. Jävla pillerdillande flummare som i flera decennier sett mellan fingrarna på den diskriminering som alltid funnits inom vården. Acceptabelt? tja, det kan du berätta för mig, vad du tycker. Har man livmoder ska man inte få vård. Sedan får man inte säga fitta heller för då är man en dålig flicka.</p>
<h2><a href="../adhdutkastflickor-med-adhd/">ADHD:Utkast:Flickor med ADHD</a></h2>
<p>ADHD hos flickor, gus och kvinnor<br />
ADHD diagnosen är från början gjord för pojkar eftersom vården i alla tider har varit diskriminerande och gärna haft viljan att bedöma kvinnors sjukdomar på ett annat sätt än mäns. ADHD här därför bedömts vara vanligare hos pojkar än hos flickor pga av att flickor skapar mindre problem för omgivningen med störande beteende som aggressivitet och hyperaktivitet, vilket är en grundfaktor.</p>
<h2><a href="http://adhd-npf.com/dagen-da-gud-larde-sig-nagot-nytt/">Dagen då Gud lärde sig något nytt!</a></h2>
<p>George Bush säger att det tar ett helt liv att förstå kristen tro. Jahapp – med andra ord förstår man den kristna tron först när man är död, kanske lite sent eller vad tror herr President? Namnet och ytan kanske saknar betydelse, låt oss i stället söka efter innehåll?</p>
<p>Den andra grundfaktorn är att flickors beteenden ständigt måste ha en social grund och pojkars tenderar att bedömas på ett annat sätt, där man mer letar efter biologiska orsaksgrunder, vilket också leder till att det snarare är flickans familj som ställs ifråga och inte om hon kan ha en neuropsykiatrisk störning som ADHD. Det vi ser är således inte bara diskrimineringen utan också dess mormor och farfar.</p>
<h2><a href="../adhd-kvinnor-och-flickor-ofta-utan-vard/">ADHD – Kvinnor och Flickor ofta utan vård</a></h2>
<p>Det är knappast någon tröst men även i Norge så uppmärksammas återigen att många unga flickor inte får den vård som de så väl skulle kunna behöva. Men i Norge gör man också större framsteg på andra områden som vi berättat om tidigare, bland annat när det gäller lagstiftningen om tillgängligheten i samhället. Norges framsynthet i lagstiftningen beror kanske inte bara på Runars böner utan också på ett aktivt förbund som skapar konkreta framsteg.</p>
<h2><a href="http://adhd-npf.com/kan-flickor-ha-adhd-1/">Kan Flickor ha ADHD? 1</a></h2>
<p>Favoriter från igår: Eller saker man hatar att behöva återupprepa. Kvinnor eller tjejer med ADHD är ofta inte alls lika påfallande hyperaktiva eller utåtriktade, snarare inåtvända och självdestruktiva.</p>
<h2><a href="../kan-flickor-ha-adhd-2/">Kan Flickor ha ADHD? 2</a></h2>
<p>Ja flickor kan ha ADHD!<br />
Men de märks inte lika mycket för att de i mindre grad än pojkar är hyperaktiva och utåtriktade. Kunskapen om ADHD hos flickor är tämligen begränsad rent vetenskapligt och rent vetenskapligt är det många bitar som saknas. Men vad vi tror oss veta idag är det att flickors ADHD tenderar att vara mer inåtvänd och självdestruktiv. Därför diagnostiserar också färre flickor än vad man vet borde finnas. Man ser de helt enkelt inte med en diagnos som från början är gjord för unga pojka</p>
<h2><a href="../norge-fa-jenter-og-kvinner-med-adhd-blir-oppdaget/">Norge: få jenter og kvinner med ADHD blir oppdaget</a></h2>
<p>Diskrimineringen känner inte alltid landsgränser. I Norge verkar de ha nästan samma diskriminering som här. Men där verkar det gå bättre framåt.</p>
<p>Från Norge meddelas det:</p>
<p>ADHD hos kvinner og jenter<br />
De siste årene er man blitt mer oppmerksom på at AD/HD ofte arter seg annerledes hos jenter/kvinner enn hos gutter/menn. Jentene har ofte den samme konsentrasjons-svikten, men ikke alltid den samme hyperaktiviteten som guttene. Ettersom jenter ikke alltid utmerker seg på samme måte som gutter, kan de være vanskeligere å oppdage.</p>
<p>Usynlige jenter sliter. Får sjelden diagnosen AD/HD.</p>
<h2><a href="../vilka-forstar-att-flickor-kan-ha-adhd/">Vilka förstår att flickor kan ha ADHD?</a></h2>
<p>Efter att ha tittat runt lite ser vi att åtminstone ett företag förstått att flickor kan ha adhd det är trygg hansas avläggare tryggabarn som till och med säljer en barnbok som bland annat tar upp det. Jag undrar när det kommer en vuxenbok som tar upp samma sak som vi kan donera till våra kära politiker. Eller varför inte konstatera att vårdens begränsade kapital oftamanipuleras bort på en massa skit som kostar otroligt mycket pengar i onödan från en mycket begränsad budget.</p>
<h2><a href="../overjaget-underlivet-kallan-till-lyckohormonet/">Överjaget &amp; Underlivet: källan till Lyckohormonet?</a></h2>
<p>– När det gäller stökigheten hos flickor kan det ju vara så omgivningen reagerar starkare på deras beteendestörningar och därför hittar vi en koppling. Mot pojkar finns en mer tillåtande attityd.</p>
<h2><a href="../rektorn-ryter/">Rektorn ryter</a></h2>
<p>Flickors är osynliga för de blinda<br />
Flickors huvudsakliga problem är ofta uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Flickor är mindre uttalat hyperaktiva jämfört med pojkar. Pojkar har också oftare en aggresiv uppförandestörning än vad flickor har. Flickors problem är oftare överdriven pratsamhet, socialt undandragande, svårigheter att organisera sig, glömska, intensiv ångest och överdriven fokusering på t.ex. skola i försök att kompensera för sina svårigheter. Pojkar och flickor har ofta lika stora svårigheter i skolarbetet. När det gäller kamratsvårigheter och olycksbenägenhet är situationen ungefär lika bägge könen. Flickors uppmärksamhetsproblem verkar kvarstå oförändrade i uppväxtåren, medan en stor del av pojkarna visar minskade problem. I tonåren har flickor oftare stora svårigheter i form av ångest, depression och låg självkänsla. Missbruk av alkohol och droger förekommer i ungefär samma utsträckning hos flickor som hos pojkar med adhd. Flickor verkar ha mer somatiska problem som t.ex. huvudvärk och magont. Det finns studier som har visat att läkare är mer benägna att ställa diagnosen adhd på pojkar än på flickor, även i de fall flickornas symptom är jämförbara med pojkarnas. Flickor kan sägas lida av adhd i tysthet. Priset de betalar är ofta usel självkänsla och att inte kunna utnyttja sina resurser i samhället eller i privatlivet.</p>
<p>Det är knappast något nytt att vården är mycket diskriminerande, men varför häder inget?SBU har ställt sig frågande och många andra. Då kanske vi måste konstatera att diskriminering ingår som ett självklart inslag i den vetenskapliga praxisen när det gäller hur vård skall utföras och komma befolkningen tillgodo.</p>
<h2 style="padding-left: 30px;"><a href="http://fetprinsen.spaces.live.com/">5 Avhandlingar om ADD &#8211; ADHD </a></h2>
<p>Alla fem avhandlingarna nedan kan laddas ned direkt från Fetprinsens webbplats.</p>
<p><a href="../evidensbaserad-diskriminering/">Evidensbaserad diskriminering?</a></p>
<p>Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämfört med flickor utan ADHD.<br />
ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga diagnoser. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.<br />
Förekomsten av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men ligger i de flesta studier mellan 2 och 5 procent för flickor mellan 6 och 15 år. ADHD är mellan 1,3 till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier.<br />
För tio år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor som fått diagnosen ökat till 20-25 procent.<br />
Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning.<br />
Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat under senare år.</p>
<p><a href="../finns-det-inga-uppsatser-om-adhd/">Finns det inga uppsatser om ADHD?</a></p>
<p><strong>Flickor med ADHD &#8211; fler måste bry sig!</strong> Detta är en Y-uppsats från Malmö högskola/Lärarutbildningen<br />
FÖRFATTARE: Christin Johansson; Pia Wirén; [2007]<br />
NYCKELORD: specialpedagogik; ADHD; bemötande; flickor; signifikanta andra; specialpedagogiska strategier; SAMMANFATTNING: Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för engynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickormed ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hadespets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHDproblematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäcktoch tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk ellerutbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera attvuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande äravgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig! <a href="http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/3650"> </a></p>
<p><strong>Det okända mörkertalet: en studie om ADHD ur ett genusperspektiv</strong> Detta är en C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap<br />
FÖRFATTARE: Sofi Andersson; Anders Lidberg; [2006] NYCKELORD: ADHD; genus; diagnosmanualer;<br />
SAMMANFATTNING: Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet. Resultatet visar även att det krävs förmåga att improvisera samt vara lyhörd hos de pedagoger som arbetar med barn med ADHD. <a href="http://epubl.ltu.se/1652-5299/2006/094/LTU-LAR-EX-06094-SE.pdf"> </a></p>
<p><strong>Avvikande beteende i skolan : &#8211; en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD</strong><br />
Detta är en Kandidat-uppsats från Växjö universitet/Institutionen för samhällsvetenskap; Växjö universitet/Institutionen för samhällsvetenskap<br />
FÖRFATTARE: Tony Wågman; Jenni Remes; [2006] NYCKELORD: ADHD; DAMP; sociologi; identifieringsprocess; normalitet; avvikande beteende; skola; SAMMANFATTNING: ABSTRACT C-uppsats i sociologi Författare: Jenni Remes och Tony Wågman Titel: Avvikande beteende i skolan – en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD Studien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD där. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossättning, vill vi förklara varför pojkar från socialgrupp 3 är klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. Förhållandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna är överrepresenterade återfinns i andra vetenskapliga discipliner än sociologin. Kartläggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjälp av öppna intervjuer med olika aktörer på skolans arena samt de instanser som tar vid när processen går vidare utanför skolans organisation. Våra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen är den viktigaste porten på väg mot diagnos och att identifieringen där sker utifrån olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever. Detta argument stärks av att övriga instansers arbete i någon form utgår från klassrumssituationen och det problem som upplevs där. Samtidigt finns det ett ojämlikt maktförhållande mellan lärare och föräldrar som innebär att lärarnas problembild är den som har tolkningsföreträde. Att barnets beteende är avvikande räcker inte för att processen ska sättas igång, det måste upplevas som ett problem för andra. Studien argumenterar även för att det är utvecklandet av en motståndsstrategi i skolan, som kan kopplas till kön och klass, som resulterar i att pojkarna från socialgrupp 3 är överrepresenterade i diagnosstatistiken.</p>
<p><strong>Även om det är turbo i skallen så är jag väldigt trött – om kvinnor med ADHD </strong>I undersökningen har kommit fram till att alla kvinnor som intervjuades har haft svårigheter på grund av sin ADHD. De flesta har periodvis haft någon form av psykisk ohälsa. Det framkom också att de haft svårigheter med vissa ämnen i skolan. Många nämnde att de skulle ha behövt en stödperson eller gått i en mindre grupp. Ingen upplevde att de hade fått någon hjälp i grundskolan. Som vuxna har de flesta problem med att hålla ordning i hemmet. De vet vad som ska göras men får inte till det. Kvinnorna med eget boende inser att de behöver boendestöd för att få vardagssysslorna gjorda. En strategi de också använder sig av för att få struktur på tillvaron är scheman och strukturerade lappar. Skillnaden på pojkar och flickor med diagnosen ADHD trodde intervjupersonerna var att pojkar är mer utagerande medan flickor är mer inåtvända. Behovet av stöd och hjälp för kvinnor respektive män trodde respondenterna inte skilde sig åt nämnvärt. Författarna anser tillsammans med respondenterna att det behövs mer kunskap om det här i samhället, för att personer med ADHD ska bli bemötta på ett bra sätt och få den hjälp de behöver.</p>
<h2><a href="http://adhd-npf.com/lesbisk-adhd-fitta-utplanar-satan-i-helvetet/">Kolla Bollen sex sex sex</a></h2>
<p>Som avslutning kan kanske passa bra att ta med vår absolut <em>politiskt korrekta </em>pedagogiska berättelse om den lilla söta flickan som dammade av en Concorde flygmaskin för att med den lilla snörvlande  nosen landa i helvetet med en basketboll på huvudet. Sorgligt nog så råkade satan dö i helvetet, men våran lilla söta flicka sjöng ändå en <em>smörsång för för satan</em> som fick lämna det enda hem han någonsin kännt till tack vare basketkulturen och: En Tidlös Slam Dunk i helvete.</p>
<p>Vad gör man inte för att tacka för en diskriminering som hitintills verkar ha varit just tidlös.</p>
<p style="text-align: center;">
<p style="text-align: center;"><a href="../wp-content/uploads/2009/09/tjejer-adhd-cutting3.jpg"><img class="aligncenter" title="tjejer adhd cutting3" src="../wp-content/uploads/2009/09/tjejer-adhd-cutting3-300x161.jpg" alt="tjejer adhd cutting3" width="300" height="161" /></a></p>
<img src="http://feeds.feedburner.com/~r/Adhd-add/~4/EHln2jq4vtY" height="1" width="1"/>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/add-flickor-och-adhd/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		<feedburner:origLink>http://adhd-npf.com/add-flickor-och-adhd/</feedburner:origLink></item>
	</channel>
</rss>
